Den hÀr uppsatsen har syftet att redogöra för om inhyrning frÄn bemanningsföretag inskrÀnker företrÀdesrÀtten till ÄteranstÀllning för arbetstagare som blivit uppsagda pÄ grund av arbetsbrist. Sedan legaliseringen av bemanningsbranschen i Sverige har den blivit vÀl etablerad. Idag bestÄr Arbetsgivar- och branschorganisationen bemanningsföretagen av cirka 500 medlemsföretag och sÀtter Ärligen 172 000 personer i arbete. Den omfattning som bemanningsbranschen idag har gör det angelÀget att undersöka hur branschen pÄverkar arbetstagares anstÀllningsskydd, framförallt hur rbetsgivare genom inhyrning av personal kringgÄr företrÀdesrÀtten till ÄteranstÀllning för arbetstagare som blivit uppsagda pÄ grund av arbetsbrist. Det har visat sig ovanligt förekommande att arbetsgivare hyr in personal istÀllet för att ÄteranstÀlla arbetstagare med företrÀdesrÀtt.

För att uppnÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle stÀlls idag höga krav pÄ en miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar utveckling. SamhÀllets expansion i form av nybyggnation Àr en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader sÄ kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhÀllets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader. I Sverige Àr kommunerna landets största byggherrar och de har dÀrför ett stort ansvar att förse samhÀllet med fastigheter och dÄ framförallt offentliga lokaler.

Multipel Skleros (MS) Àr en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och Àven utgöra ett hot mot livet sjÀlvt. Sjukdomen konfronterar ofta mÀnniskan med upplevelser av lidande. Det Àr viktigt att vÄrdpersonal kÀnner igen lidande dÄ de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först nÀr vÄrdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta pÄ definitioner av lidande och hur man kan lindra det.

För nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r det en debatt om lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS, i Sverige. KĂ€rnfrĂ„gan i debatten Ă€r, frĂ„n företagens sida, möjligheten att kunna anstĂ€lla och behĂ„lla kompetent personal. Syftet med studien Ă€r att beskriva och förklara hur LAS kan pĂ„verka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller Ă€r problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gĂ€ller anstĂ€llningsformerna samt underlĂ€tta för företagen att anvĂ€nda personliga skĂ€l som grund för uppsĂ€gning.

TjÀnsteföretagen befinner sig i en dynamisk omgivning och för att öka sin konkurrenskraft mÄste de snabbt kunna reagera pÄ förÀndringar pÄ marknaden. DÄ en viktig strategisk strÀvan för tjÀnsteföretagen Àr ökad flexibilitet, Àr det vÀsentligt Àven med en flexibel styrning. Ekonomistyrningen Àr ett centralt verktyg för att möta kundernas krav och för att till en lÄg kostnad kunna hÄlla en hög kvalitet pÄ sina tjÀnster. Idag anvÀnds traditionell budgetstyrning i de flesta företag trots att det har framkommit kritik gentemot detta styrmedel. En kontinuerlig och mer aktuell styrning, som kan förbÀttra flexibiliteten och lÀtt kan signalera om förÀndringar i omvÀrlden, Àr rullande prognoser.

Ambitionen och mÄlet med mitt projekt var att visualisera delar av en berÀttelse med hjÀlp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. MÄlet var inte att producera en fÀrdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestÄtt av att producera innehÄll som sedan ska analyseras.

Syfte: Att undersöka om direktivet lÀgger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen Àr deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillÀmpats. En dokumentstudie har genomförts av rÀttsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillÀmpats, eftersom att den Àr mer flexibel samtidigt som fokus vilar pÄ att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgÄr frÄn teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssÀtt.

För att skapa en likvÀrdig och flexibel demokratifostrande skola Äberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och dÀr med att skapa jÀmlikhet i utvecklandet av demokratiska förmÄgor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta pÄ berÀttelser frÄn fyra samhÀllskunskaps lÀrare vad gÀllande elevsyn, syn pÄ klassrumklimat och syn pÄ samhÀllskunskapens mÄl pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Malmö. BerÀttelserna pÄverkades frÀmst av vilken skola lÀrarna jobbade antingen pÄ ett yrkesförberedande gymnasium eller pÄ ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger pÄ teorin om deliberativ demokrati som innebÀr den en process dÀr aktörer genom kommunikation grundad pÄ rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka och försöka förstÄ ledarskap i klassrummet utifrÄn sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling dÀr man frÄn att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istÀllet börjat se ledarskapet utifrÄn den kontext dÀr den befinner sig. Resultatet har blivit att man föresprÄkat ett situationsanpassat ledarskap.UtifrÄn frÄgestÀllningen Hur kan man förstÄ balansen mellan lÀrarens kontroll och elevernas sjÀlvkontroll i tvÄ olika Àmnen utifrÄn sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjÀlp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklÀrare pÄ gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.UtifrÄn analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap Àr i linje med olika ledarskapsteorier utifrÄn vilken situation han befinner sig i.

De teknologiska framstegen inom mobiltelefoni de senaste Ären, har bidragit till att mÀnniskor kan utföra sysslor oberoende av plats. För företag som tillhandahÄller webbtjÀnster Àr mobila applikationer nÄgonting som kan utnyttjas för att öka anvÀndning av deras tjÀnst. I uppsatsen undersöks om detta stÀmmer eller ej.För företag blir det viktigt hur en mobil applikation integreras mot den befintliga webbtjÀnsten. Det Àr dessutom relevant för företag att veta hur applikationen pÄverkar anvÀndningen av den initiala webbtjÀnsten.I studien utvecklas en mobil applikation frÄn grunden för att se vilka potentiella problem företag kan stöta pÄ vid utveckling av en mobil applikation. Intervjuer görs med företag som utvecklat mobila applikationer till befintliga webbtjÀnster, för att undersöka hur de upplevt effekterna av applikationen efter lansering.Resultaten visar att lansering av en mobil applikation ofta görs till mer Àn en typ av mobiltelefon.

Snabba omstruktureringar i nÀringslivet, internationaliseringar av företag samt nya förutsÀttningar för det strategiska och taktiska arbetet idag ökar behovet av managementkonsulter i Sverige. Det starkt ökade behovet av den kompetens som managementkonsulter besitter resulterar Àven i ökat utbud av kompetens vilket leder till mer konkurrens och höjda krav frÄn marknaden. För att dÄ lyckas som managementkonsult Àr det av avgörande betydelse att man Àr lyhörd och flexibel för de anpassningskrav som uppstÄr. Med utgÄngspunkt frÄn dessa omstÀndigheter har vÄr studie fokuserat pÄ den kundmedverkan som uppstÄr mellan managementkonsulter och dess kunder. Studien bygger pÄ att pÄvisa vilka delar av denna kundmedverkan som Àr avgörande för att skapa en högre tjÀnstekvalitet inom managementkonsulteringen.

Studien undersöker hur New Public Management (NPM) pÄverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna pÄverkan. Studiens metodologiska ansats Àr kvalitativ dÀr empirin baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sÀtts dÀrefter i relation till NPM:s inverkan pÄ deras professionalitet.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vĂ„rda barn med nyupptĂ€ckt diabetes typ 1 och barnets familj.Bakgrund: Diabetes typ 1 Ă€r en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det Ă€r en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förĂ€ndrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna pĂ„ barnklinikerna Ă€r de som dygnet runt möter barnet och familjen.Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor pĂ„ barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta förĂ€ldrarna och Att vara en del i vĂ„rdteamet.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, sÀrskilt inom tjÀnstemannasektorn,vilket innebÀr att medarbetaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gÀller nÀr,var och hur arbetet ska utföras. UtifrÄn detta syftar vÄr uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens grÀnslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förstÄelseinriktat angreppssÀtt i studien.Vidare Àr studien kvalitativ och empirin hÀmtas frÄn kvalitativa intervjuer med Ätta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet stÀller krav pÄ medarbetarna attsjÀlva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med sÄvÀlkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förvÀntas Àven vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov sÄvÀl som stÀndigt utvecklas och anpassa sig till förÀndringarav arbetssÀtt.

Under polisutbildningens ungdomsmoment stötte vi pÄ Polislagens tolfte paragraf, vilken vi spontant sÄg som ett utmÀrkt redskap för polisen att anvÀnda för att hjÀlpa ungdomar i olÀmpliga miljöer genom att slÄ larm till förÀldrar och socialtjÀnst. Dock fick vi genom vÄra lÀrare reda pÄ att denna lag ska anvÀndas mycket restriktivt, vilket vi inte förstod syftet med. Vi upplevde det som att det skulle krÀvas extrema förhÄllanden för att den skulle vara tillÀmplig, och undrade hur ofta dessa situationer uppstod i verkligheten. VÄr önskan var att med denna rapport undersöka hur det egentligen stod till med anvÀndandet av PL § 12. Vi hade en hypotes om att den var för restriktivt formulerad, och dÀrmed alltför sÀllan anvÀnd.