OmvÀrlden förÀndras stÀndigt och dÀrför behöver företagen en mer flexibel styrning, ett sÀtt att uppnÄ detta Àr att avskaffa budgeten. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för hur ett företag kan styra budgetlöst, vad skillnaderna Àr mellan den traditionella och den budgetlösa styrningen. Vi ville Àven beskriva olika alternativa styrmedel som anvÀnds vid den budgetlösa styrningen. Datainsamlingen skedde via litteratur, artiklar och intervjuer. Av den teori vi fann var den mesta litteraturen skriven av Jan Wallander.

AbstractUndersökningen bygger pÄ en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar pÄ hur fem pappor ser pÄ att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. DÄ papporna Àr engagerade i en förskola som Àr ett familjekooperativ dÀr deras barn gÄr betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna pÄ hur det Àr att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingÄr i konceptet delaktighet? Undersökningen visar pÄ en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fÀders fotspÄr Àven om de har varit av positiv art. Vilket kan benÀmnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrÄn att plocka delar av det goda och dÄliga som papporna har genom sin livserfarenhet.

Dagens industrirobotar Àr mycket mer komplexa Àn vad de var för nÄgra Är sedan. Regleringen baseras pÄ matematiska modeller och för att prestandan ska var lika bra eller bÀttre Àn förr krÀvs det att modellerna Àr anpassade till individen. Det krÀvs dÀrför att modellparametrarna justeras för att stÀmma överens med den aktuella roboten.Rapporten handlar om hur de flexibla modellparametrarna ska trimmas för robotens leder sÄ att verktygets svÀngningar minskar. PÄ grund av att en rörelse pÄ en axel pÄverkar de övriga axlarna, blir detta ett sexdimensionellt minimeringsproblem. Detta kan dock lösas genom att lÄsa vissa leder i olika positioner och pÄ sÄ sÀtt delas minimeringen upp i flera steg med som mest tre variabler att minimera över.

Forskning visar att den svenska skolan brister i sin förmÄga att förbereda eleverna pÄ det vÀntande arbetslivet och pÄ den kravspecifikation arbetsmarknaden stÀller pÄ arbetssökande individer. Detta skapar frÄgor kring hur kreativitet, nytÀnkande och flexibel problemlösningsförmÄga frÀmjas inom skolan och i vilka lÀrandesituationer eleverna fÄr möjlighet att trÀna pÄ dem. Syftet med denna studie Àr att belysa bildÀmnets funktion i gymnasieskolan. Efter genomförda lÀrarintervjuer och elevenkÀter visar resultatet att bildÀmnets instrumentella funktion vÀrderas högt bÄde av lÀrare och elever, men att de intrisikala vÀrdena fÄr större betoning och utrymme i den praktiska undervisningen. Detta förklaras dels med att de instrumentella vÀrdena krÀver tid för reflektion och utveckling och dels med att de instrumentella vÀrdena till stor del Àr omedveten, implicit kunskap som i mÄnga lÀrandesituationer sker utan metakognition..

I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhÀllet bör förÀndra sin syn pÄ vad en acceptabel motprestation Àr för att fÄ tillgÄng till ekonomiskt bistÄnd; tesen som presenteras menar att samhÀllet bör acceptera andra former av motprestationer Àn förvÀrvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhÀllet bör avkrÀva motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invÀndningar mot dessa argument, dessa Àr kontextuella-, sjÀlvrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot sÄ kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, sÄ kallad medborgarlön, har för implikationer pÄ dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om motprestation samt en villkorslös bistÄndsdel mÄhÀnda vore den bÀsta för mÀnniskor som Àr i behov av samhÀllets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och dÀrigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslÄngt lÀrande och den teoretiska grunden Àr socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet Àr gymnasievalsinformation till Ärskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att vÀlja, vÀgen som metafor, flexibilitet som egenvÀrde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk mÀnniskosyn samt tydliga bilder av vad som Àr manligt och kvinnligt dÀr teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förvÀntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller Àr önskvÀrda i dagens samhÀlle.

SammanfattningDen hÀr rapporten beskriver hur en förbÀttring av ett elektroniksystem i en bilsimulator gjordes. NÄgra signaler som behövs för vanlig körning var redan anslutet till simulatorn. Syftet med detta projekt var att göra det lÀttare att göra Àndringar i bÄde hÄrdvara och mjukvara i framtiden men Àven vara en hjÀlp om det skulle uppstÄ problem. Fler knappar och spakar till simulatorn har anslutits för att den pÄ sÄ sÀtt ska bli mer flexibel vid val av olika funktioner vid en simulering. Kopplingsschema behövdes för att enkelt förklara hur allt Àr uppkopplat.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom intervjuer ta del av hur individer i Äldrarna 20-29, 30-39,40-49 och 50-59 Är resonerar om pensionsÄldern och pensionssystemet som infördes 1/1-1999. Hos mina informanter Àr missnöjet stort mot pensionssystemet som de menar inte Àr rÀttvist. De menar ocksÄ att pensionsÄldern borde vara mer flexibel utifrÄn vad för slags arbete individen har haft, men att 65 Är Àr ett bra riktmÀrke för pensionering. Vidare menar mina informanter att den form av deltidpension som fanns pÄ 1980-talet borde införas igen, dÄ det skulle gynna dem som snart skall gÄ i pension och de som Àr arbetslösa. Men det skall inte vara tvÄng att ta deltidspension utan helt frivilligt och det skall ske i samförstÄnd med arbetsgivaren.

Syftet med detta kandidatarbete var att framstÀlla en analysmetod för dekonstruktion av ljuddesign i film. MÄlet med analysmetoden var att skapa ett förhÄllningssÀtt för ljuddesigners som gör det enklare att lÀra sig frÄn ljudlÀggningar och genom övning eventuellt kunna bidra till ett mer avancerat sÀtt att tÀnka pÄ vad ljud kan göra i en filmproduktion.Metoden Àr tÀnkt som ett stöd för blivande ljuddesigners som lÀrt sig tekniska kunskaper men kÀmpar med den kreativa biten dÀr problemen inte har lika konkreta lösningar. Metoden Àr ocksÄ tÀnkt som ett supplement till mer erfarna ljuddesigners för övning pÄ sina kunskaper ellerförbÀttring av deras egen process.Vi tycker metoden nÄdde upp till de mÄlen, men den visade sig ocksÄ vara mer flexibel Àn sÄ. Genom applicering av metoden inför arbete med vÄr gestaltning dÀr vi ljudlade ett filmklipp blev designprocessen mycket enklare att komma igenom. Vi tror dÀrför att en metod som vÄr kan vara en viktig del i att fÄ in ljud tidigare i en filmproduktion..

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bild av arbetet med flersprÄkighet och mÄngfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med lÀroplansmÄlen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med modersmÄlslÀrare och förskollÀrare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flersprÄkighet och etnisk mÄngfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i Àmnena och direktiven frÄn ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och förskollÀrare förbÀttras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Denna undersökning som Àr ett avstamp i utvecklingen, en markering pÄ vÀgen,syftar till att undersöka förutsÀttningarna för hÄllbara livsmedelsinköp via de traditionella inköpskanalerna för restaurangverksamheter i Göteborg.Bakgrunden tar upp begreppet hÄllbar utveckling med fokus pÄ livsmedel, frÄn ett globalt till ett lokalt pespektiv. HÀr beskrivs vad ett ekologiskt livsmedel Àr och vilka certifieringar det finns pÄ marknaden. Restaurangerna har Àven olika aspekter att ta hÀnsyn till sÄsom ekonomi och samarbete med leverantörerna.Genom en kvalitativ undersökningen Àmnades det bland annat att ta reda pÄ hur utbudet sÄg ut, om det blev mer kostsamt samt om dessa varor hÄller god kvalité hos de ledande grossisterna/leverantörerna i Göteborg.Sex representanter för dessa grossister intervjuades med resultat som visar pÄ att man som restaurang kan handla ekologiskt och nÀrproducerat men inte utan en flexibel syn pÄ vad ett livsmedel för hÄllbar utveckling innebÀr. LikasÄ krÀvs en tÀtare kommunikation mellan restaurangerna och leverantörerna samt bÀttre framförhÄllning vid bestÀllning..

Denna uppsats belyser de svÄrigheter som kan uppkomma hos personer med Multipel Skleros. Syftet var att beskriva hur MS-patienter pÄverkas av att leva med MS. Med hjÀlp av SBU:s sju steg har sju kvalitativa artiklar valts ut. Dessa har granskats och resultatet presenteras i tre huvudkategorier, sjukdomens pÄverkan, olika strategier att hantera MS och bemötande frÄn vÄrdpersonal. Resultatet visade att MS-patienter tappar sina förmÄgor som minnet, koncentrationen, drabbas av fatigue och försÀmrat rörelsetempo. Detta gör att vikten av sociala kontakter ökar för att bland annat klara av arbete.

Konkurrensen inom den svenska telekommunikationsbranchen har tÀtnat under de senaste Ären vilket har medfört att konsumenterna har fler operatörer att vÀlja mellan. För företag i en marknadsledande position gÀller det att försöka bemöta konkurrensen pÄ ett effektivt sÀtt för att bibehÄlla sin position NÄgot som spelare en viktig roll Àr varumÀrket, eftersom ett vÀlkÀnt varumÀrke ofta betraktas som den mest betydelsefulla intrÀdesbarriÀren. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska marknadsledande företag anvÀnder sitt varumÀrke för att stÀrka och bibehÄlla sin position pÄ marknaden. De slutsatser som vi kom fram till var att den befintliga teorin i mÄnga hÀnseenden passar bra ihop med de strategier som företaget har valt. Den största skillnaden mellan teori och verklighet Àr att företagets verklighet Àr mer flexibel och inte lÄst till att anvÀnda endast en strategi, istÀllet föredrar marknadsledaren att anvÀnda en kombination av olika strategier.

MÄlet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vad elever i grundskolans tidigare Är har för attityd till matematik. Vi ville Àven veta varför och hur attityden förÀndras, om den förÀndras genom Ären. Som bakgrund till undersökningen har vi anvÀnt oss av litte-ratur som handlar om elevers attityd och motivation till matematik. För att ta reda pÄ vÄr problemstÀllning besökte vi tvÄ olika skolor i södra Sverige dÀr vi gjorde observationer och eleverna fick besvara enkÀter. NÀr vi sedan sammanstÀllde resultaten och analyse-rade dem jÀmförde vi de svaren vi fÄtt in genom vÄra enkÀter med det vi sÄg nÀr vi ob-serverade, samt de teorier vi anvÀnt oss av.