Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som används för att främja elevers utveckling och lärande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar med formativ bedömning på en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrån samma kunskapssyn och ansåg att undervisning och bedömning bör främja utvecklingen av förmågor. De ansåg dock att många av dagens lärare fortfarande fokuserar på fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sätta betyg. Studien visade också att samsynen lärare emellan kan ha en avgörande roll när det gäller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlättar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder även på att lärare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsättning som, i likhet med bedömningen, sätter elevers utveckling i fokus..

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd..

Vad är motorik? Vad betyder ordet motorik? ?Håll dig lugn? och ?sitt stilla? är ofta ord som man stöter på från vuxna, framförallt i ett klassrum. Självförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthållighet, att kunna sitta stilla ? allt har betydelse för en bra inlärning.Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur pedagoger ser på motorisk träning i skolverksamheten. Likväl även vad motorisk träning innebär för läs- och skrivutveckling och om och hur detta genomförs i skolan.

The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students.My questions are: In what ways can the teachers develop their leadership?In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom?What do the teachers in the study consider to be a good leadership?What do the teachers inte the study think of their leadership and its´ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachers´ leadership in the classroom has a significance for students´ learning and development. The teachers´style of leadership should not be static and should be adapted to students´development level. The results also shows that teachers´ leadership in the classroom is about various tasks.

Arbetets art: 10 poäng Bakgrund: Vi är två lärarstuderande från Malmö högskola som har examensprofil förskollärare och får även behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare år. I vår utbildning har vi valt sidoämneskurser såsom Utebildning och No för tidigare skolåren vilket har inspirerat oss till just detta ämne. Syfte: Vårt syfte med denna c-uppsats är att vi vill öka förståelsen för hur viktigt det är för barnen att få tillgång till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö även på skolan. Vårt problem som vi vill undersöka är samverkan med vuxna och barn på skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har använt oss av enkäter, intervjuer och observationer.

Detta arbete undersöker hur undervisningsmodellen flipped classroom påverkar elevers inlärning inom matematik. Intervjuer med fem matematiklärare och fyra elever ligger till grund för att undersöka detta. Vi har antagit en socialkonstruktivistisk syn på inlärning och har därefter tematiskt analyserat empirin som genererades från semistrukturella, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att modellen möjliggör varierad undervisning, alltså flera olika inlärningsmoment kan täckas in på lektionstid. Detta kan vara i form av exempelvis grupparbete eller laborativa aktiviteter.

Syftet med studien är att få en inblick i hur tre lärare i årskurserna två, fyra och fem ser på, och bemöter, flerspråkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som används för materialinsamling är intervjuer med tre klasslärare och klassrumsobservationer i deras klasser på samma skola. Resultaten från intervjuerna visar att de undersökta lärarna på skolan säger sig vara positivt inställda till flerspråkighet. Under observationerna i lärarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra språk än svenska. En inre frustration av när hon hör andra språk än svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra språk än svenskan.

Den här uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlärningsmöjlighet för elever. Jag vill förstå hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det påverkar elevers olika lärstilar. Jag har utgått ifrån frågeställningen: tas det hänsyn till olika lärstilar i klassrummets utformning? För att få svar på min frågeställning har jag använt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö.

This study is about which opinion active teachers are having when it comes to integrate religious traditions and ceremonies in their teaching. The aim is to study the religious traditional ceremonies part and how they are being defined in the Swedish classrooms in primary school. Together with literature, research and the discussion in this study, I came up to a few conclusions of how religious ceremonies will be integrated and how it looks like in Swedish classrooms. In this study of literature and research overview, the literatures are intended to provide an insight about how the Swedish school system went from a Christian education to a school that was separate from the church. In the chapter called Literature and research overview the literatures are written by scientists and therefore this chapter is based on research.

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur tre KME-lärare definierar begreppet estetik, hur de vill använda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsätter det till sin praktik. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lärare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi ställa i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. Vårt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstämmer. Det finns hos våra informanter en strävan om radikala anspråk på estetik, men i undervisningen går det att finna spår av modest estetik.

The use of laptops, interactive whiteboards and the Internet is step-by-step working it?s way into Swedish schools. The aim of this study is to investigate the attitudes of teachers towards using IT-related tools in their teaching. How are the tools given used as mediating tools, what new methods do the teachers find themselves discovering while using these, how do the teachers feel about digital teaching platforms and how do the IT-related tools affect students language progression? These are all questions that this study is meant to answer.

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Syftet med studien är att ge ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder använder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hänsyn till koncentrationsnivån hos eleverna, vilka svårigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet på lärande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. Där presenteras också hjärnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptäckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett på koncentration genom tiderna och hur lärarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i årskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsätter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lärare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lärarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förståelsen. Däremot ansåg de att flertalet faktorer påverkar möjligheten, vilket även synliggörs vid observationerna. Lärarna uppfattade sig verklighetsanknyta i någon grad samt på olika sätt. Däremot synliggjordes det vid observationerna att lärarna många gånger vid användandet av verklighetsanknytningar inte når ända fram eller sin fulla potential.