IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Identitetsskapande är något som ständigt sker, det är alltså inget bestående utan individer formas ständigt.  Andra människors åsikter och handlingar, ens sociala bakgrund, trosuppfattning, etisk härkomst är bara ett fåtal av sådant som har en roll i individers identitetsskapande. Skolan, som är en offentlig plats där elever med olika intressen och bakgrunder möts, är enligt min uppfattning en plats där identitetsskapandet sker som mest. Forskning har visat att ungdomstiden är den tid i en individs liv som handlar om att finna sig själv, sin identitet. Det är just under denna period som vänner får en stor roll i individens liv och eftersom skolan är den plats där de spenderar mycket tid på anser jag att personalen i skolan även har en viktig roll.    Denna uppsats inriktar sig på en specifik grupp, som består av fem elever i 18-års ålder som har en kurdisk härkomst, det är alltså inget som gäller generellt för alla elever med kurdisk härkomst utan baseras enbart på dessa informanter. Syftet med denna uppsats är att se hur dessa informanter, som lever mellan två världar - den svenska och den kurdiska, skapar sin identitet i skolans tillvaro.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test ? elevdemokrati och elevinflytande i skola.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka föräldrars förväntningar på skolan, eftersom vi som blivande lärare tillsammans med elevernas föräldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrån föräldrarnas erfarenheter. Resultatet av vår intervjustudie visar att föräldrarnas förväntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill säga föräldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ?må bra? och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt.

Hotad, utsatt, uthängd, trakasserad, rädd och kränkt är ord som man kanske inte i första hand förknippar med läraryrket men som är verklighet för många lärare idag. Olika undersökningar visar att lärare känner obehag att gå till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag är bland annat fysiskt våld, hot om fysiskt våld och trakasserier. Vi vill ta reda på om skolan har en handlingsplan för utsatta lärare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det är så få som berättar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial.

Fula ord kan definieras på flera olika sätt. I vårt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vår studie är att undersöka hur språknormer påverkar lärare och elevers användande av fula ord i skolan. Studien är genomförd på ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkätundersökning och intervjuer med lärare, fritidspedagoger och elever har vi fått fram ett resultat som visar hur språknormer är knutet till identitet, att normerna är svåra att förhålla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan är gamla normer som existerat i flera generationer.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med näringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att få ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslärare och resursöverföring inifrån näringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och många nya grepp ifrån näringslivet på hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkätundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Syftet med vårt examensarbete är att få en uppfattning om hur pedagoger upplever fysiskt våld i skolan. Arbetet undersöker även hur tidningsrubriker av våld i skolan har sett ut under de senaste fem åren, och hur pedagogerna ser på tidningars framställning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med en lärare och en fritidspedagog på respektive skola, vilket innebar sammanlagt fyra intervjuer. Vi sökte tidningsrubriker främst genom tidningsarkiv på Internet, men även genom olika dagstidningars nätupplagor. Våra teoretiska utgångspunkter utgår från tidigare rapporter och undersökningar genomförda angående våld i skolan, samt tidigare forskning angående tidningars framställning av samma ämne.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet. Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig.

Uppsatsens första syfte är att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel på hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgångspunkt i På lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. Påverkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i förhållande till genus? Svaret blir både nej och ja..

Syftet med detta arbete är att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och på vilka sätt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill även undersöka pojkars inställning till dans, hur denna uppkommer och möjliga åtgärder för att förbättra dansens rykte i det hänseendet. Finns historiska belägg för denna inställning som många killar har eller uppkommer den i dagens samhälle och i så fall, kan kanske dans i skolan förändra detta? Litteraturstudien beskriver åsikter och teorier utifrån frågeställningen och utgår bl a från tre indelningar gällande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjälp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa områden genom kontinuerlig dansundervisning.

Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer är mer stressade än killar. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur gymnasieelever upplever stress, både i och utanför skolans värld, samt hur stress uppmärksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frågeställningar som ställs är vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete påverkas samt hur eleverna upplever att de får stöd från skolan i stresshantering. 139 gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkät om deras hälsa och deras upplevelser om stress.

I det här arbetet vill vi ta reda på hur historiska spelfilmer förhåller sig till historiemedvetande. Det vi främst fokuserar på är hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande påverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framställa en matris för hur undervisning med hjälp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt går till väga när man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populärkulturen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet värdegrund samt ta reda på hur en skola arbetar med värdegrunden. För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta personer som samtliga arbetade på samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet värdegrund bestod av en del definitioner.