Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta länder finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två alternativ varierar länderna emellan. Sverige har haft ett väldigt lågt antal fristående skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhållandena är motiverad.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier.

AbstractBachelor thesis in political science by Alexander Hassan, autumn 2008, ?Effects of external factors on a nations democratisation process during the transition from authoritarian to electoral democratic rule ? A categorical analysis?Supervisor: Tomas SedeliusIn recent years globalization has become a hot topic in understanding the world we live in today. Globalization has indeed had a great impact on international relations and with it a great influence on the domestic conditions that determine a nation?s possibilities. It is therefore rational to hold true that this also would apply to a nation?s democratic process.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden.

Bakgrund och problem: Dagens företag verkar i en osäker och dynamisk miljö där marknaden ställer allt högre krav på snabba förändringar och anpassningar till kundernas behov. För att möta denna dynamiska omgivning har en rad nya produktionsfilosofier introducerats. En av dessa som fått stor uppmärksamhet och vars användning ökat är lean.Under senare år har det kommit att riktas stark kritik mot tillämpningen av traditionell ekonomistyrning och att denna kan vara skadlig vid tillämpningen vid lean. Andra forskare tar det steget längre och ställer sig frågan om det finns någon plats för ekonomistyrningen vid operationella koncept.Som ett svar på ovanstående kritik introducerades lean accounting, ett ämne som fortfarande är hårt debatterat inom managementlitteraturen. Andra forskare skiljer här på lean accounting och lean control, där lean control fokuserar på output, behavioral samt social control.

Protesterna i samband med WTO mötet i Seattle, USA, 1999 är allmänt betraktade som startskottet för våld i samband med stora demonstrationer rörande globalisering. I juni 2001 stod Göteborg, Sverige, som värd för EU:s ministermöte samt George W Bush besök. I dessa samt ett flertal andra stora demonstrationer rörande globalisering kom våld att överskugga mötets såväl som demonstranternas sakfrågor. Våldet utövades både av aktivister samt av polisen som statens ordningsmakt. Denna uppsats fokuserar på våldsproblematiken från statens sida; hur polisen kan upprätthålla statens säkerhet och samtidigt fungera som medborgarnas garanti för att skydda deras rättigheter.Sverige har haft socialdemokratiskt styre under nästan hela 1900-talet och att säga att det har påverkat samhällsutvecklingen torde knappast vara en överdrift.

AbstractSverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller ungdomar med psykosomatiska besvär. Detta medför frågan om vilka stödinsatser som finns tillgängliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frågor som psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus är inställt på ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsättningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter är beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hälsa i skolorganisationen. Vi har även som målsättning att finna lösningsförslag på den problematik som studien finner inom det specificerade området.I den nya skollagen, som börjar gälla från och med 1 juli, 2011, står det att det ska finnas "tillgång" till en elevhälsa för eleverna, vilket även innefattar bland annat skolkuratorer.

Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förändringar i den kommunala skattenivån i svenska kommuner givet deras politiska styre, som är kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi få svar på frågan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat så kallade maktskifteskategorier, som vi sedan använder som kategoriska variabler när vi modellerar sannolikheten för olika förändringar i de kommunala skattenivåerna. För att i viss mån renodla politikens inflytande och skilja det från andra strukturer som kan tänkas påverka skattenivån har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsättningar för den kommunala ekonomin.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet.

AbstractUtopin betecknar det ideala landet där rättvisa råder. Det klasslösa samhället är uppbyggt på självhushållning och maximen bygger på frihet, jämlikhet och broderskap, en grundtanke föregripande den franska revolutionen.                      1516 skrev St Thomas More sitt klassiska verk Utopia och myntade ett ämnesöverskridande uttryck samt skapade en litterär genre. More tänkte aldrig realisera sin utopi, författandets syfte var samhällskritiskt med tonvikt på hur ett samhälle skulle kunna vara, inte hur det skulle bli. Men den utopiska traditionen föddes inte med More, redan under antiken florerade muntliga och skriftliga visioner om ett bättre samhälle.Ofta framställs de litterära utopierna som elyseiska idealstater där ekonomin inte är en styrande drivkraft och rättvisa mellan invånarna är viktig. Här lyser dystopins totalitära regimer med sin frånvaro då samhällsvisionerna är komponerade enligt humanismens anda.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor de två tidningarna Dagens Nyheter och New York Times använt sig av i bevakningen av Kambodja. Två dramatiska händelser är i fokus.Den första händelsen inträffade den 17 april då gerillarörelsen, Röda Khmererna, tågade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvärlden bröts inom loppet av några timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev påtaglig i medierna. Ingen visste säkert vad som hänt.

De senaste decennierna har vi kunnat bevittna demokratins frammarsch i stora delar av världen. Ett stort antal auktoritära politiska system har fallit och ersatts av ett institutionellt arrangemang, som i stor utsträckning har inspirerats av samma liberala och representativa demokrati som gör sig gällande i västvärlden. Demokratins segertåg över världen har också föranlett en väsentlig ökning av den vetenskapliga forskningen kring betingelser för och orsaker till demokratisering. Karaktäristiskt för den vetenskapliga litteraturen är att den tenderar att fokusera på demokratins processaspekter, dvs. på själva övergångsperioden från ett icke-demokratiskt tillstånd till ett demokratiskt sådant.