Sökresultat:
1258 Uppsatser om Flernivćdemokrati - Sida 61 av 84
En extra tidning ? En jÀmförande undersökning av Helsingborgs Dagblad och dess gratistidning Xtra Helsingborg med utgÄngspunkt i tidningarnas nyhetsvÀrdering och gratistidningars betydelse för demokratin
Den övergripande frÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: Vad innebÀr det ur ett demokratiperspektiv nÀr en abonnerad morgontidning vÀljer att ge ut en gratistidning för att nÄ lÄgresursgrupperna i samhÀllet??. Bakgrunden till frÄgan Àr att Helsingborgs dagblad valt att ge ut gratistidningen Xtra Helsingborg för att nÄ ut i de omrÄden dÀr tidningen har fÄ lÀsare. Gemensamt för dessa stadsdelar Àr att de tillhör de fattigaste i Helsingborg och att en större andel av invÄnarna har utlÀndsk bakgrund Àn i övriga Helsingborg.Genom att göra en innehÄllsanalys av Helsingborgs Dagblad och gratistidningen Xtra har jag undersökt vilka innehÄllsmÀssiga skillnader det finns mellan tidningarna. Jag har ocksÄ intervjuat Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson, Xtras chefredaktör Kersti Forsberg och nyhetschefen pÄ HD City Anders HÄkansson för att ta reda pÄ vilka tankar man har om skillnader i mÄlgrupp och konkurrensen mellan tidningarna.InnehÄllsmÀssigt har Xtra ett större fokus pÄ Nöje, Sport och Opinionsmaterial Àn HD och bristen pÄ lokal samhÀllsinformation i Xtra kan skapa stora kunskapsklyftor mellan dem som lÀser HD och dem som lÀser Xtra.
Politik pÄ papper och pÄ webb : - En jÀmförande studie av kvÀllspressens politiska journalistik i pappers- och webbtidningen
Papperstidningen Àr död! LÀnge leve webbtidningen!Inte riktigt sÄ. Men sant Àr i alla fall att mÀnniskors medievanor har förÀndrats mycket sedan internet blev en del av vÄra liv. Allt fler mÀnniskor vÀljer att ta del av nyheter pÄ nÀtet i stÀllet för i papperstidningen. Utvecklingen gÀller i synnerhet kvÀllstidningsgenren.Webbtidningens och papperstidningens olika förutsÀttningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstÄtt. Och dÀr tar denna studie avstamp.
SmÀdelsens arena : En uppsats om konfliktens och provokationens centrala roll i den stridande retoriken. En granskning av smÀdelsens topiker och dess tÀvlingsinriktade funktion i den duellerande debatten, Àven kÀnt som rapbattle
Denna uppsats behandlar den retoriska övningen smÀdelsen och dess roll som övertygningsmedel inom rapbattlesituationer likvÀl som i retorikutbildningen. Jag tar mig en nÀrmare titt pÄ vinnaren av Vendetta (rapbattle sm i Sverige 2012), Mr.Cool, dÀr jag i hans battles finner smÀdelsens topiker. Uppsatsen ser till smÀdelsens topiker och dess effektivitet i att söka avrÄda Vendettas publik och domare frÄn att sympatisera med Mr.Cools motstÄndare. Vidare stÀller jag denna till synes stridande argumentationsteknik i förhÄllande till retorikens krav pÄ moral och etik för att utvinna om detta Àr förenligt. Jag utgÄr ifrÄn tanken att den retoriska situationen och publiken kommer att pÄverka utfallet av vad bÄde battlerapparen Mr.Cool och publiken anser vara passsande och dÀrmed för domarnas slutgiltiga utlÄtande.Undersökningens resultat visar pÄ att anvÀndandet av smÀdelsen tycks vara ett effektivt retoriskt medel i denna situation, i diskussionen resonerar jag kring frÄgan om samma slutsats kan gÀlla för andra situationer..
"Om man inte gör det pÄ Facebook" : Ungdomars uppfattning om sociala medier som demokratiagent
The purpose of this essay is to explore how social media affect the political orientation and commitment of youths. Three scientific questions highlight the purpose from different angles. The didactic perspective is discussed in the initial and closing discussion, and is analyzed in the corresponding chapter. Two methods are involved in the study; one survey and one interview with a focus group. The survey had a total of 98 respondents from four different classes, all in the first grade of upper secondary school.
DÀribland stÄr Àven du
Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har om de kommunikationsorienterade mÄlen i Lpo94. Syftet med mitt arbete Àr ocksÄ att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker nÀr flerstÀmmigheten gestaltas i en konstnÀrlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning.
Genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i grundskolans tidigare Är kom jag fram till att lÀrarna strÀvar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. LÀrarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.
Svenska kyrkans vÀlsignelse av samkönade partnerskap
Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att vÀlsigna homosexuella partnerskap satte fart pÄ den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats Àr att förstÄ den debatten. Handlar det om fundamentalism eller homofobi? Eller Àr det början pÄ en förÀndring för Kyrkan och för mÀnniskan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angÄende samlevnadsfrÄgor och genom enkÀter intervjuat prÀster som ska hantera beslutet.Den metod jag har anvÀnt mig av för att fÄ svar pÄ mina frÄgor Àr en kvalitativ enkÀt. Resultatet tyder pÄ att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sÀtter fokus pÄ den lilla mÀnniskan, hon som tidigare saknat röst.
MÄngkultur pÄ museum : en kulturpolitisk undersökning av Historiska museet och Etnografiska museets publika verksamhet med inriktning pÄ kulturell mÄngfald
Vi lever i Sverige i en demokrati. PÄ de flesta hÄll i samhÀllet efterstrÀvar man jÀmlikhet mellan grupper sÄvÀl som individer av olika kön, sexuell lÀggning, etnicitet, ekonomisk stÀllning samt kulturell tillhörighet. Detta gÀller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregÄ med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturomrÄdet har för mig varit okÀnt. Under min utbildning har vi inom det FöremÄlsantikvariska programmet, Högskolan pÄ Gotland, haft ett fÄtal förelÀsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utstÀllningar.
Grunden till vÀrdegrunden : En textanalys av vÀrdegrundsdebatten i Riksdagen 1993
I början av 1990-talet debatterades vÀrdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dÄvarande borgerliga regeringen beslutade föreslÄ att den nya lÀroplanen för det offentliga skolvÀsendet skulle vila pÄ demokratins grund och ocksÄ innehÄlla en uttalad vÀrdegrund. Syftet med denna studie Àr att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur vÀrdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny lÀroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehÄll. ForskningsfrÄgorna handlar sÄledes om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehÄllet och begreppet ?vÀrdegrund? innan beslutet om den nya lÀroplanen antogs av Riksdagen.
Det civila samhÀllet i sandinistiska revolutionens andra kapitel Det civila samhÀllets demokratiska funktion i Nicaragua
This study analyzes how civil society contributes to the democratic development in a Nicaragua governed by the sandinist party FSLN. The empirical focus lays at the relationship between state and the civil society. By using a conceptual framework outlined by Caroline Boussard, the civil society is being analyzed as an actor with a democracy-building potential that is supported or constrained by a political context.The civil society is divided between traditional social movement and more newly borned NGOs. Social movements tend to approach the government comparatively to NGOs, which adopt a highly critical attitude. In contrast to NGOs, the traditional social movements are improving their democratic functions as a counterpart while NGOs confine its democratic potential to an agenda setter drawing attention to democratic deficits.
?Det Àr ingen jÀkla diktatur!? En studie om förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och delaktighet i förskolan
Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tÀnker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill Àven undersöka vilka verktyg pedagogerna anvÀnder sig av nÀr det gÀller barns inflytande. VÄra frÄgestÀllningar i denna undersökning Àr följande: Vilka verktyg anvÀnder sig pedagogerna av för att frÀmja barnens rÀtt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan pÄverkar arbetet med inflytande?
Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet pÄ ett eller annat sÀtt. Det har varit svÄrt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det Àr nÄgot som stÀndigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden.
TillgÀnglighet i den fysiska miljön - intentioner, ambitioner & realitet
Ămnet för den hĂ€r uppstatsen Ă€r att undersöka vilka förestĂ€llningar det finns
om tillgÀnglighet och hur samhÀlleliga strukturer pÄverkar arbetet med att öka
tillgÀngligheten i samhÀllet och vilka konsekvenser det har för berörda.
Följande frÄgor har stÀllts för att kunna utreda detta.
o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka
tillgÀngligheten i samhÀllet och vilken roll har andra aktörer i samhÀllet för
hur dessa implementeras?
o Vilka faktorer pÄverkar den fysiska planeringens förmÄga att hantera
tillgÀnglighet i den fysiska miljön?
Uppsatsen utgÄr frÄn de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och
demokrati i relation till fysisk planering och tillgÀnglighet. Den egna
undersökningen baserar sig pÄ empiriskt material i form av kvalitativ
textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehÄllsanalysen Àr
utförd pÄ tre politiska dokument, varav tvÄ av dem utgÄr frÄn
funktionshinderspolitiken, medan det tredje Àr förarbetet till Plan- och
bygglagen (2010:900) och har dÀrför en tydligare anknytning till fysisk
planering.
Demokratins vÀktare? : En kvalitativ studie av hur personliga handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan upplever och hanterar mÄlkonflikter
The purpose of this essay is to examine how administrative officers at the Swedish social insurance agency experience and deal with the goal conflicts they may experience. Furthermore, the purpose is to gain a greater understanding on how they perceive their role in the implementation process, and their position as the link between the citizens and the state. Two potential conflicts are examined; between quantitative goals and performance measures and those more qualitative and hard to measure; between economic values such as cost efficiency and productivity and democratic values such as the rule of law. The other conflict examined is that between implementing and following the laws set forth, take into account the individual needs and interests of the citizen. The theoretical framework consists of Lundquist?s theory on public officers as the guardians of democracy, which means that they should not only implement laws and rules according to political intentions, but also make sure that the democratic values and principles are followed in the relationship between state and citizen.
Pilgrimsvandring som verktyg f?r f?r?ndring. Pilgrim?s Walk for Future?s aktualisering av pilgrimsteologin under nyliberala villkor
In the essay the author examines how pilgrimage can be used as a tool to radicalise democracy in a late modern society marked by neoliberalism. Applying a dialectic perspective on social movements the essay puts forward how the pilgrimage movement Pilgrim?s Walk for Future, administrated by Church of Sweden, is working in line with the historical pilgrimage theology - a modern critical ecclesiology- to mobilise political action to prevent climate change. The result of the study shows how PWFF meet the neoliberal hegemony with a mobilisation of alternative values beyond the order of capitalism, in line with Christian theology and tradition. The mobilisation is made possible by new forms of identifications with oneself and the social world that meet a modern power/knowledge- regime based on rational thought, and which questions norms and practises by paying attention to their negative effects on nature and on human life in general.
En fruktsallad med bara pÀron, det Àr inte speciellt spÀnnande : En kvalitativ studie av lÀrares förhÄllningssÀtt till samspelet i klassrummet
Bakgrunden till den hÀr studien har grundats i ett allmÀngiltigt intresse kring det samspel som uppstÄr i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhÄllande som uppkommer dÄ lÀrare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att pÄverka elevers progression inom skolan, bÄde för det kunskapsmÀssiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsÀttningar lÀrare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrÄn tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstÀmmighet. Fokus har lagts pÄ lÀraren och hur man i sin lÀrarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger pÄ kvalitativa studier med utgÄngspunkt i direkt observation genomförda i tvÄ klassrum fördelat pÄ tvÄ olika skolor och fokusgrupper genomförda pÄ tvÄ olika skolor med tre lÀrare i varje grupp.
HÄllbar utveckling i förskolan : en intervjustudie om förskollÀrares syn pÄ sitt arbete med hÄllbar utveckling
Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare av olika kön, i olika Äldrar och pÄ tvÄ olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan. Denna studie utgÄr frÄn att hÄllbar utveckling bestÄr av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollÀrarna har god kÀnnedom om begreppet hÄllbar utveckling men att det inte Àr ett begrepp de anvÀnder.