BakgrundSedan 1970-talet har studier visat att mĂ€n och kvinnor utövar vĂ„ld i nĂ€ra relationer till liknande grad. Även senare Ă„r har studier genomförts som visar att bĂ„de mĂ€n och kvinnor kan utöva och vara utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer.MĂ€n som blivit utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer söker hjĂ€lp bĂ„de hos informella resurser som familj och vĂ€nner, samt hos formella resurser som hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal och hjĂ€lporganisationer. MĂ€nnen upplever att de har blivit hjĂ€lpta till olika grad. Majoriteten av de mĂ€n som sökt hjĂ€lp frĂ„n olika hjĂ€lporganisationer upplever att organisationerna inte alls varit hjĂ€lpsamma, och mĂ„nga gĂ„nger har mĂ€nnen upplevt att de blivit dĂ„ligt bemötta.SyfteSyftet var att beskriva hur amerikansk hjĂ€lppersonal arbetar med heterosexuella mĂ€n utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer samt deras tankar och upplevelser runt vĂ„ldet.MetodSju semistrukturerade intervjuer genomfördes, varav en exkluderades. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

BAKGRUND:HÀr ges en beskrivning en tillbakablick pÄ hur synen pÄ inlÀrning och utveckling hos barn har sett ut över tid. Förberedelsen för barnens övergÄng frÄn förskola till skola tas upp likasÄ en beskrivning av olika pedagogiska inriktningar som pÄverkat den svenska förskolan. Fröbel, Dewey och Montessori Àr nÄgra av dem vars sÀtt att se pÄ inlÀrning och utveckling hos barn som beskrivs. Skolförberedelse och behavioristisk och konstruktivistisk kunskapssyn beskrivs. Barnperspektiv och barns perspektiv behandlas, och Àven synen pÄ detta över tid.

SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.

Att möta och vÄrda patienter med livshotande sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt nÀr det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. DÄ sjuksköterskan Àr en av dem som arbetar nÀrmast patienten krÀvs kunskap om patientperspektivet samt förmÄga att bemöta dessa mÀnniskor pÄ ett sÀtt som kan skapa förutsÀttningar för vÀlbefinnande. SÄdan kunskap och insikt kan erhÄllas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vÄrd. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts pÄ 12 vetenskapliga artiklar dÀr samtliga varit primÀrkÀllor och baserade pÄ patienters upplevelse av olika livshotande tillstÄnd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fem förskollÀrare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide anvÀndes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan pÄ olika sÀtt. Det finns bÄde likheter och olikheter i hur de ser pÄ barns inflytande.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förstÄelser av vÄrt samhÀlle skapas i den politiska debatten i det civila samhÀllet. I det civila samhÀllet debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skÀnker legitimitet Ät eller kritiserar rÄdande politik och samhÀllsordning. De stÀllningstaganden vi som vÀljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade pÄ vÄr egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska stÀllningstaganden görs med utgÄngspunkt i vÄr förstÄelse av vÄrt samhÀlle. VÄr förstÄelse av vÄrt samhÀlle och av vÀrlden Àr dock inte heller nÄgot helt okomplicerat.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser pÄ fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jÀmstÀlldhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna Àr alla sammanboende, har barn och Àr mellan 30-40 Är gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. VÄr teoribildning utgÄr bland annat frÄn Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sÄdana.

Denna uppsats behandlar Àmnet ledarskap. Vi sjÀlva kÀnde sÄvÀl en nyfikenhet som en osÀkerhet inför detta Àmne vilket bidrog till att vi ville undersöka hur vi kan ta till oss ledarskap. Uppsatsen syftar inte till att undersöka ett konkret problem utan vi gör istÀllet ett försök att ta med lÀsaren pÄ den resa vi sjÀlva gjort genom teori och praktik. Vi har en förhoppning om att resan ska ge bÄde oss och lÀsaren en insikt som skapar tankar och diskussion. Eftersom ledarskap Àr nÄgot som vi anser Àr vÀldigt individuellt Àr vi dÀrför inte ute efter generaliseringar.

Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som upplevs pÄverka skidskyttars koncentration positivt och negativt. Vidare undersöktes Àven....

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ lÀrande samt hur de ser pÄ att kombinera olika undervisningsstilar samt om de kan frÀmja elevers lÀrande. I litteraturgenomgÄngen har vi anvÀnt oss av litteratur, forskning och filosofers tankar kring hur det gÄr att nÄ ut till elever pÄ olika sÀtt. För att fÄ en djupare insikt i hur forskare tÀnker kring hur pedagoger kan nÄ ut till elever, har vi valt att utgÄ frÄn följande rubriker: lÀrande, lÀrarens roll, det traditionella klassrummet, undervisning, lust att lÀra, lekfullt lÀrande samt utveckling av lÀrande och tÀnkande.I vÄr uppsatsstudie valde vi att utgÄ frÄn kvalitativ metod genom intervjuer, anteckningar och deltagande observationer med fyra olika pedagoger. UtifrÄn vÄr studie kom vi fram till att det gÄr att kombinera olika tankar som pedagoger har nÀr det gÀller att nÄ ut till elever och det Àr en fördel dÄ lÀrande nÄs pÄ ett varierat sÀtt. I analysen utgick vi frÄn respondenternas svar och det vi iakttog under observationerna samt bearbetade dessa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka specialpedagogers tankar kring hur förskolans arbetssÀtt kan anpassas för att ge stöd till barn som far illa och underlÀtta tidig upptÀckt.Som metod har semistrukturerad intervju anvÀnts. Sex specialpedagoger med grundutbildning som förskollÀrare deltog. Som hjÀlpmedel anvÀndes fallbeskrivningar att reflektera kring och resonera om.Studien visar att specialpedagogerna i undersökningen anser att förskolan spelar en viktig roll för barn som far illa och deras utveckling. Personalens förhÄllningssÀtt till barnen och deras förÀldrar Àr avgörande för att skapa goda relationer.Studien visar Àven att anmÀlningsfrekvensen i förskolan nÀr det gÀller barn som far illa Àr lÄg. Vanliga anledningar till detta Àr obehagskÀnsla och bristande kunskap hos personalen.

VÄrd vid livets slutskede ska leda till en livskvalitet som Àr sÄ bra som möjligt för den sjuka personen. Dennes önskemÄl och tankar ska ligga till grund för vÄrden och dÀrför Àr syftet med denna litteraturstudie att beskriva svÄrt sjuka personers upplevelser av att leva med vetskap om en nÀra förestÄende död. Sju vetenskapliga internationella artiklar, som svarade pÄ syftet, granskades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Denna analys resulterade i sex kategorier: Att kÀmpa, hop-pas och vilja leva: Att livet förÀndrats och att vara medveten om att det Àr tid att gÄ: Att uppskatta vÄrden och att vara tillsammans: Att ha tankar om döden och att ha svÄrt att förlika sig med sin livssituation: Att tron, förberedelser, kunskap och mening kan förbÀttra: Att acceptera och anpassa sig och uppskatta smÄ saker. Resultatet visade att viljan att leva fanns kvar och de kÀnde och var medvetna om att livet förÀndrats.

Uppsatsens syfte Àr att analysera jobbrotation utifrÄn ett lÀrandeperspektiv. UtifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi med narrativ metod har vi tagit del av fem stycken berÀttelser frÄn medarbetare pÄ AstraZeneca och Polismyndigheten i SkÄne. Genom berÀttelser har vi fÄtt ta del av medarbetares erfarenheter, tankar, Äsikter och kÀnslor kring jobbrotation och lÀrande. UtifrÄn den bearbetade empirin har vi valt de omrÄden vi funnit intressanta för vidare analys inom omrÄdet för jobbrotation ur ett lÀrandeperspektiv. Till empirin har vi stÀllt följande frÄgor; Varför jobbrotera? Vad lÀrs? Vem lÀr? och För vem lÀrs?VÄrt resultat visar att medarbetarnas instÀllning och attityd till jobbrotationens syfte och mÄl styrt de erfarenhter, tankar, Äsikter och kÀnslor som delgivits.