Individanpassning Àr ett begrepp som har blivit Àn mer aktuellt i takt med rÄdande samhÀllsförÀndring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lÀrande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag pÄ hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever pÄ ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstÄ och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssÀtt Àr ett aktivt val i en lÀrandeprocess och kan innebÀra olika tillvÀgagÄngssÀtt beroende pÄ vilka individer som Àr involverade.

SammanfattningLÀxor Àr ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lÀrare och nÄgot som stÀndigt Äterkommer i debatten, bland annat i media. DÄ lÀrarna Àr de som ger lÀxor har vi valt att i vÄr uppsats belysa deras tankar kring lÀxor. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka uppfattningar lÀrarna har om lÀxor och deras tankar kring lÀxornas utformning och effekt.I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring lÀxor, forskningen har frÀmst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning pÄ omrÄdet. Amerikanen Harris Cooper Àr den som forskat mest kring fenomenet lÀxor, det han frÀmst undersökt Àr hur lÀxor pÄverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn pÄ att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning pÄ.

The objectives of this paper are to discuss experiences from in-service courses, INSET, in the new school subject Technology..

Bakgrund: Studier har visat att kvinnor som upplever att de har kunnat hantera smÀrtan vÀlunder sin förlossning har mindre behov av farmakologisk smÀrtlindring och fÄr en mer positivförlossningsupplevelse samt en ökad sjÀlvkÀnsla. Mindfulness Àr en metod dÀr manmedvetandegör och accepterar tankar, kÀnslor och kroppsförnimmelser utan att vÀrdera ellerstrÀva efter att undvika dem. Om man istÀllet accepterar och tillÄter det som Àr gesoreflekterade tankar och kÀnslor som ofta styr olika skeenden inte samma utrymme.MindfulnesstrÀning har ingÄtt i program och utvÀrderats för t ex smÀrthantering ochstressreduktion. För att kunna genomföra en utvÀrdering dÀr mindfulness ingÄr som metod föratt hantera förlossningssmÀrta behövs mera kunskap om kvinnors upplevelse av mindfulnessunder förlossning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur nÄgra förstföderskor som genomgÄttförlossningsförberedelse baserad pÄ mindfulness, upplevde sin förmÄga att hantera smÀrtanunder förlossningen.Metod: En kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fem kvinnor. Texterna analyseradesmed kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Kvinnorna beskrev hur de kÀnde sig förberedda inför smÀrtan och att de upplevdeatt de hade ett ?verktyg? att ta till för att hantera smÀrtan.

Syftet med vÄr fallstudie, Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i sÀrskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna Àr vÄr fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i bÄde sÀrskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala omrÄden i vÄr undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi anvÀnt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att fÄ en egen uppfattning om det som berÀttats. I resultatet redovisas alla vÄra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla vÄra respondenter Àr positiva till integrering i den mÄn det Àr möjligt.

Syftet med studien var att undersöka Àldres tankar kring förluster och upplevelser av pensionering och Äldrande. Metoden Àr kvalitativ. Intervjuerna har gjorts med sex kvinnor som har gÄtt i psykodynamisk psykoterapi mellan ett och tre Är i samband med sin pensionering. Kvinnorna var mellan 66 och 77 Är gamla nÀr intervjuerna genomfördes. Resultatet visar att det viktigaste inför framtiden Àr en god hÀlsa och en trygg Älderdom.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad religiösa personer anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lÀra sig av just deras religion. Undersökningen Àr inspirerad av Bo Dahlins Äsikter om att erfarenheter av andra religioner och kulturer ger eleverna underlag utifrÄn vilket de kan utveckla egna tankar och reflektioner, men Àven av Kjell HÀrenstams tankar om att det kan vara viktigt för elevernas utveckling och fostran att lÀra sig nÄgot av olika traditioner. Sex personer som Àr anhÀngare av olika religioner har intervjuats, intervjuerna har sedan anvÀnts som kÀllor och som underlag till undersökningen. Intervjuerna visade att de religiösa personerna anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lÀra sig av informanternas tankesÀtt angÄende bland annat gemenskap, framtid, det inre livet, personlig medvetenhet, inre och yttre svÄrigheter med mera..

Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av nÄgon form av Àtstörning. Ett av fÄ stÀllen dit de kan vÀnda sig för att fÄ hjÀlp Àr den offentliga sjukvÄrden. Mitt syfte med denna uppsats har dÀrmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tÀnker kring Àtstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrÄn teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om Àtstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn pÄ Àtstörningar prÀglas av tvÄ olika diskurser.

Syftet med undersökningen var att pÄvisa hur ungdomar talat om förhÄllandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgÄngspunkten har hÀmtats frÄn bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhÄllande ungdomar har gentemot mÀrken, vilka olika pÄverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 Är. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att pÄvisa nÄgra eventuella skillnader mellan grupperna.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Ekologisk mat har blivit ett hett Àmne. DÄ forskningen Àr tvetydig Àr det intressant att uppmÀrksamma vad  mÀnniskor faktiskt tycker. Studien bestod av tvÄ delar, en enkÀt dÀr deltagarna fick skatta sina tankar kring ekologiska produkter, och ett kompletterande experiment dÀr deltagarna fick skatta eko-mÀrkt eller omÀrkt kaffe. Studien undersökte 133 högskolestudenters sjÀlvskattade intresse för hÀlsa, miljö och tankar kring ekomÀrkning mot deras skattning av tre ekologiska produkter. Experimentet hade 43 deltagare och syftade till att undersöka om en halo-effekt förelÄg hos mÀrkningen pÄ ekologiskt kaffe.

Mitt arbete Àr ett sökande efter en skapandeprocess som passar mig. Jag riktar blicken utÄt för att hitta nya sÀtt att göra pÄ och att ge fler möjligheter i mitt eget skapande och i förlÀngningen komma nÀrmare mitt eget sÀtt att skapa. Genom intervjuer med verksamma kulturutövare inom olika media, sÄsom designers, en serietecknare, en musiker och en poet söker jag efter nya möjliga metoder och processer. Liksom de personer jag intervjuar vill jagmed mitt skapande dela med mig av berÀttelser sprungna ur mitt jag och ursprung. Jag vill berÀtta för att vÀcka tankar, minnen och reflektion.Min utgÄngspunkt Àr metodiken som föresprÄkas pÄ Carl Malmsten Furniture Studies samt litteratur om skapande och jaget som utgÄngspunkt.

Treatment wetlands been showed efficient for reducing pollutant in waste water. In Lajeado ? RS, Brazil the landfill has poor leachate water treatment. It is necessary to supplement the treatment plant because they need to reduce BOD, COD and nitrate of the water going to recipient. A subsurface flow wetland (SSF) can be a good choice.  In order to be able to design an efficient SSF it is important to understand how the grain sizes of a substrate affect the reducing of pollutants in waste water.

Denna uppsats handlar om att studera fotbollssupportrarnas tankar och Ă„sikter kring det egna supporterskapet. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad det Ă€r som fascinerar med fotboll och se hur stor betydelse gemenskap har i deras fotbollsengagemang. Att se vilken betydelse supporterskapet har för individens meningsskapande har Ă€ven varit en del av syftet. Genom att utföra sex intervjuer med supportrar till AIK och Hammarby vill vi skapa oss en bĂ€ttre bild av deras supporterskap. Ämnen rörande gemenskap, fascination för fotboll, supporterskapet som livsstil och vĂ„ld har vĂ€ckt mĂ„nga intressanta och givande tankar.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fÄtt i de vanligaste svenska lÀroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var Àmnad att visa pÄ hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgÄngspunkt blev dÄ att studera hur hon framstÀlls i historieboken eftersom detta pÄverkar eleverna, sÄvÀl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehÄllsanalys av tvÄ lÀroböcker som flitigt anvÀnds i den svenska gymnasieskolan lyftes de omrÄden fram i historieböckerna dÀr kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberÀttelsen. Till hjÀlp för att förklara skillnaderna könen emellan anvÀndes genusteorier dÀr tonvikten lÄg pÄ det socialt konstruerade planet istÀllet för det biologiskt förklarade könet.