I detta arbete belyser jag elevers tankar om fotosyntes och nedbrytning. Syftet Àr att studera hur elever tillÀmpar naturvetenskaplig kunskap pÄ vardagsfenomen. Jag studerar hur eleverna anvÀnder sitt vardagliga sprÄk och den teori de lÀrt sig i skolundervisningen. Aktuell forskning pÄ dessa omrÄden presenteras tillsammans med teorier om lÀrande och analyser och kommentarer till kursplanen.Intervjuer har genomförts med ett antal elever dÀr undersökningens huvudmÄl har varit att se hur eleverna utvecklat sin förstÄelse rörande frÄgor om fotosyntes och nedbrytning nÀr de gÄtt frÄn grundskolan till gymnasiet samt om vetenskapliga sprÄk förÀndras i nÄgon utstrÀckning. Resultatet har sedan jÀmförts med en nationell utvÀrdering av skolans naturvetenskapliga undervisning dÀr samma frÄgor anvÀndes.Det resultat arbetet utmynnat i har gett mig den insikten att elever ofta har mer kunskap Àn de spontant visar.

Enligt Lpfö-98 skall man pÄ förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmÄga att upptÀcka och anvÀnda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsÀttning för en lyckad förskoleverksamhet Àr att man har förÀldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har dÀrför genom enkÀter undersökt hur förÀldrar uppfattar matematik i förskolan, viken instÀllning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jÀmförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.Ofta uppfattas matematik pÄ förskolan som positiv sÄ lÀnge den sker under lekfulla former, men samtidigt Àr det mÄnga andra arbetsomrÄden som prioriteras högre bland förskoleförÀldrarna. Det finns Àven förÀldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden pÄ förskolan bör anvÀndas till annat.FörÀldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma pÄ förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingÄ i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter..

Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hÀlsa. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att bidra med ökade kunskaper om hur lÀrare och pedagoger tÀnker kring och arbetar för att frÀmja barns fysiska hÀlsa och hÀlsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien Àr att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lÀrare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hÀlsoprofil respektive inte har en hÀlsoprofil. Arbetet utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tÀnker lÀrare och pedagoger kring barns fysiska hÀlsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? Hur arbetar lÀrare och pedagoger för att frÀmja barns fysiska hÀlsa och hÀlsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrares och pedagogers tankar kring och arbetssÀtt för att frÀmja barns fysiska hÀlsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och skolan.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen stÄr pÄ en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn pÄ sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet Àr att förklara och förstÄ och slutligen sÄ vilar den pÄ Foucault och hans syn pÄ sexualiteten och diskurs. I nÀstföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhÀllet utifrÄn begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp.

VÄrt syfte med studien var att beskriva nÄgra förskollÀrares tankar angÄende skriftsprÄksutveckling i förskolan, samt hur de arbetar med detta. VÄra forskningsfrÄgor utgick frÄn syftet. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare, och fick fram ett resultat som visar pÄ att det finns nÀstan lika mÄnga sÀtt att tÀnka angÄende skriftsprÄkande som det finns förskolor. Gemensamt för de flesta intervjuobjekten Àr att de inte har ett utarbetat förhÄllningssÀtt angÄende hur de ska arbeta med skriftsprÄk i förskolan, och flertalet av förskollÀrarna Àr heller inte medvetna om lÀroplanens strÀvansmÄl angÄende Àmnet. De skriftsprÄksförberedande aktiviteterna har trots detta en relativt stor plats i förskolans vardag, och mÄnga pedagoger arbetar mer med Àmnet Àn de sjÀlva Àr medvetna om.

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem Är. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okÀnt djur, vattenloppan. Aktiviteten dÀr jag Àven stÀllt frÄgor till barnen angÄende bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera tvÄ grupper som möter dessa djur antingen med hjÀlp av bild och video eller med verkliga djur.

VÄrt examensarbete handlar om sprÄkstörning i kombination med flersprÄkighet. Vi gör en text- och bildanalys av tvÄ testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt dessa tester ger barn med annat modersmÄl Àn svenska förutsÀttningar att utföra testet. De frÄgor som ligger till grund för detta arbete Àr: Hur Àr testmaterialen konstruerade? Hur Àr bedömningsmaterialet utformat vad gÀller hÀnsynstagande till kultur, etnicitet och flersprÄkighet? Vad Àr det som bedöms i de tester som logopedmottagningen anvÀnder sig av vid en misstÀnkt sprÄkstörning? De metoder vi har anvÀnt oss av för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr text- och bildanalys och intervjuer.

Syftet med vÄr rapport Àr att se skillnaden mellan tvÄ skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill Àven undersöka om skolornas handlingsplaner mot mobbning Àr tillrÀckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi anvÀnde oss av ett kvalitativt angreppssÀtt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade Àven skolornas befintliga dokument sÄsom handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att bÄda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete.

Purpose: This study examines pedagogues? thoughts about children?s understanding of death, and their reactions to the death of a relative. The aim is also to examine pedagogues? thoughts about their part in supporting bereaved children, and how they wish to do so. Method: Seven pedagogues, who work with six to nine year old children, were interviewed.

Syftet med denna studie Àr att se om den kommunala skolan nÀrmat sig Maria Montessoris tankar nÀr det handlar om lÀs- och skrivinlÀrning. Min frÄgestÀllning blir dÀrmed; om och i sÄ fall hur skiljer sig i praktiken den lÀs- och skrivinlÀrning som bedrivs i en Montessoriförskola frÄn den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nÄs baseras dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som prÀglats av en dialog.I den teori jag tar min utgÄngspunkt faststÀlls att stora skillnader finns, dessa Äterfinns i praktiken men Àr dÀr inte lÀngre sÄ tydliga.Det mest iögonfallande Àr den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den Àr mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem bÄda Àr dock materialets uppbyggnad och den röda trÄd som det följer, samt en stark tro pÄ barnets förmÄga..

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker Àven i vilken utstrÀckning eleverna anser att detta Àr till hjÀlp i deras lÀrande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av tvÄ instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet tÀljning, dessa Àr konstruerade och presenterade för tvÄ grupper av informanter. Informanterna Àr frÄn olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet Àr insamlat via observationer och enkÀtfrÄgor.

AnvÀndandet av elektronisk utrustning stÀller ökade krav pÄ stabila kraftdistributionssystem. EnspÀnningsdipp pÄ 100 ms kan i vissa industrier leda till förluster pÄ flera miljoner. Ett projekt [5]frÄn 2004 berÀknade industrins kostnader för vissa typer av dippar och avbrott i Sverige till mellan1-1,5 miljarder kronor per Är. För att felsöka och för att förebygga fel finns dÀrför ett behov av attstudera störningar pÄ elnÀtet.MÄlsÀttningen med examensarbetet har varit att genom litteraturstudier undersöka klassificering avelnÀtsstörningar och att implementera nÄgot av den inhÀmtade kunskapen. Rapporten ska ge enöverblick över omrÄdet klassificering av dippar.Arbetet har utförts pÄ Metrum Sweden AB.

Den hÀr uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlÀrningsmöjlighet för elever. Jag vill förstÄ hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det pÄverkar elevers olika lÀrstilar. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: tas det hÀnsyn till olika lÀrstilar i klassrummets utformning? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö.

This master?s degree project concerns the combination of a multi dwelling passive house with solar energy for the generation of electricity and domestic hot water (DHW). Different alternatives with either solar thermal systems or photovoltaic (PV) systems are compared with two reference alternatives producing DHW from electricity or district heating. The economical comparison uses a life cycle cost (LCC) perspective based on the present value of expenditures for investment, energy and annual operating and maintenance.The energy yields from the solar energy systems were calculated by hand and with simulation software. Calculation and dimensioning of PV systems were carried out with a software called PVSYST.

Examensarbetet ?Villa Sassi - ett gestaltningsförslag? redogör för tankar och processer under utformningen av det slutliga förslaget till trÀdgÄrdens utformning. Villa Sassi ligger i Lunds norra utpost, och förslaget tar hÀnsyn till platsen. Huset Àr ritat av arkitekt Heidi Sassi. De har sjÀlva byggt huset. Idag bor de i huset med sin familj. Arbetet inleddes med diskussioner med Heidi Sassi om hennes visioner för trÀdgÄrden.