Det finns en stor variation av raser med olika form och storlek hos hÀstar. De olika hÀstraserna har förÀndrats genom Ären delvis pÄ grund av hÀstens olika anvÀndningsomrÄden. Idag anvÀnds hÀsten som fritidsaktivitet, inom sport med mera jÀmfört med förr dÄ den anvÀndes mest inom jordbruket eller för militÀra syften. HÀstens exteriör Àr av stor betydelse bÄde för hÀstens vÀlfÀrd och inom aveln för att bedöma förutsÀttningen att kunna prestera och lÄngsiktigt vara hÄllbara. Hos vissa raser har förÀndringen av kroppsformen skett oerhört snabbt orsakat av bland annat intensiv selektion.

Detta Ă€r en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhĂ„llandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmĂ„gor samt detta förhĂ„llandes inverkan pĂ„ prestation. Studien Ă€r baserad pĂ„ övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformulĂ€ret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelĂ„g mellan resultat pĂ„ kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk ÅngestbenĂ€genhet, Psykisk ÅngestbenĂ€genhet, StresskĂ€nslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk Ă„ngestbenĂ€genhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista Äret pÄ gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar frÄn tvÄ olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista Äret pÄ gymnasiet och var 18 Är gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehÄllsanalys i 14 steg.

Idag anvÀnder verksamheter sig av en mÀngd olika applikationer och system. Dessa krÀver olika typer av behörighet, beroende pÄ vilken befattning anvÀndaren innehar i verksamheten. Det traditionella sÀttet för att autentisera sig i dessa system Àr att anvÀnda sig av anvÀndarnamn och lösenord. Allt eftersom fler system utvecklas och införskaffas mÄste anvÀndaren komma ihÄg flera lösenord. Single Sign-On Àr en teknik för att underlÀtta inloggning vid flera system, dÄ anvÀndaren enbart behöver logga in en gÄng.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och problematisera relationen mellan idrott, bistÄndsorganisationer och utvecklingslÀnder för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingslÀnder och dels samhÀllsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för bistÄndsorganisationer som vÀljer att anvÀnda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr sex bistÄndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial iansprÄktogs Àven litteratur, artiklar samt hemsidor. IntervjufrÄgorna som stÀlldes hade en lÄg grad av sÄvÀl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra sÄ utförliga svar som möjligt avseende bistÄndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder.

Syftet med den hÀr litteraturstudien var att undersöka effekten av hög protein- och fettrik kost pÄ styrketrÀning. De flesta dagliga matvaror innehÄller oftast bÄde protein och fett förutom rena kolhydratkÀllor, vilka har olika effekt pÄ kroppen vid styrketrÀning. StyrketrÀning kan pÄverka proteinsyntesen, muskelhypertrofi, lipolys och fettoxidationen i kroppen. Dessa processer influeras av mÀngden protein eller fett som konsumeras, vilken typ av protein eller fett som konsumeras samt tidpunkten intaget sker i relation till styrketrÀning.Studier har visat att ett högt proteinintag i kombination med styrketrÀning kan leda till ökad muskelmassa och viktnedgÄng pÄ grund av en ökad proteinsyntes, lipolys och fettoxidation. Tidigare forskning visar ocksÄ att ett ökat fettintag stimulerar lipolys och fettoxidationen hos individer.

Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska lÀroböcker. Vi undersöker Àven hur bilden av SkÄne gestaltas i svenska och danska lÀroböcker i historia frÄn sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar Àven nÀrmare pÄ hur lÀroböckerna förhÄller sig till gÀllande lÀroplaner. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att den Àldsta svenska och den nyaste danska lÀroboken formulerar ett starkare sÀrskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskÀnsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan tvÄ skilda folk. De Àldre danska lÀroböckerna har en neutral hÄllning till Sveriges historia.

Störningar som damm, buller och vibrationer förekommer vid alla byggarbeten. Detta skapar problem vid byggnation av sjukhus med pÄgÄende verksamhet. Stockholms sjukhus uppfyller inte samhÀllets vÀxande behov pÄ hÀlso- och sjukvÄrd. Stora investeringar görs dÀrför för att rusta upp sjukhusen, SödertÀlje sjukhus Àr det första att moderniseras [2].Examensarbetet undersöker vilka störningar som vÄrdpersonalen vid SödertÀlje sjukhus upplever och vad Locum samt SödertÀlje Sjukhus AB gör för att reducera dessa. Observationer, möten och litteraturstudier genomfördes för att samla information om SödertÀlje sjukhus, Locum och byggrelaterade störningar.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvÄrdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring Àr den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementÀra behandlingar har ökat och bÄde musik och massage kan pÄverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingars betydelse i den palliativa omvÄrdnaden, med inriktning pÄ massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera anvÀndningsomrÄden sÄ som symtomlindring, avslappning,  sinnesstÀmning och kÀnslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina rÀkenskapsÄr. Inte förrÀn media började rapportera om problemet tidigare i Är har diskussionen satts igÄng och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svÄra att tolka och implementera och för en del bostadsrÀttsföreningar kan tillÀmpningen vara ödesdiger. Valet stÄr mellan tvÄ regelverk i det sÄ kallade K-projektet.Syftet med studien Àr att utifrÄn bostadsrÀttsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som pÄverkar och hur de pÄverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att lÀsa upp sina betyg för att kunna studeravidare pÄ ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid tvÄ olika tillfÀllen; Är 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och Är 2007 gjordes en uppföljning dÄ verksamheten precis genomgÄtt flera förÀndringar och idag rÀknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under mÄnga Är kÀmpat för förÀndringar pÄ UC, som en start ansÄgman att ÀndamÄlsenliga lokaler krÀvdes för att möjliggöra utvecklingar. DÄ och dÄ harhoppet tÀnts dÄ kommunen ti II satt personer i olika omgÄngar att utreda behoven ochmöjligheterna av förÀndringar i verksamheten, men gÄng efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag Äterge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste Ären för att idag bÀttre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förÀndring Àr en positivare syn pÄ verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anstÀlla fler lÀrare och annan personal och dÀrmedorganisera olika inriktningar/spÄr pÄ skolan vilket ger sÄvÀl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

Bristande adherence (följsamhet) till ordinerade lÀkemedel, sÄsom immundÀmpande lÀkemedel, som Àr tillrÀckligt stor för att ge negativ effekt pÄ behandlingsresultatet Àr ett problem som kan delas in i fyra huvudomrÄden: taking, timing, dosing och skipping. Trots nÀstan perfekt adherence efter njurtransplantation (Ntx) kan avvikelse i timing ge allvarliga konsekvenser. Studier visar att drygt 30 procent av vuxna Ntx patienter brister i sin adherence. Det medför stora kostnader för samhÀllet men framförallt riskeras rejektion av det transplanterade organet och risk för försÀmrad funktion, transplantatförlust eller i vÀrsta fall patientens död.Syfte: Att undersöka bristande adherence till immundÀmpande lÀkemedel hos vuxna Ntx-patienter och undersöka om sjuksköterskan kan förbÀttra patientens adherence med omvÄrdnadsÄtgÀrder.Metod: Litteraturöversikt. 18 vetenskapliga artiklar har analyserats i resultatet och delats upp efter tvÄ frÄgestÀllningar.Resultat: Missuppfattningen att patienter har hela ansvaret för att ta sina mediciner speglar oftast en okunskap och bristande förstÄelse för hur andra faktorer pÄverkar adherence.

Syftet med studien var att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar, samt elevers Äsikter om olika bedömningsformer med summativa intentioner i Àmnet matematik i Är 9. Syftet var ocksÄ att undersöka uppfattningarna och Äsikterna kring bedömningsformernas pÄverkan pÄ betyget, samt hur bra insikt de deltagande lÀrarna hade om elevernas Äsikter. Studien genomfördes med kvantitativ metod, dÀr 109 elever och 5 lÀrare frÄn tvÄ skolor besvarade ett frÄgeformulÀr, till största delen bestÄende av flervalsfrÄgor. Resultatet visade att skriftligt prov och skriftligt inlÀmningsarbete var de bedömningsformer som förekom enligt eleverna, medan lÀrarna ansÄg att det ocksÄ förekom andra bedömningsformer. Skriftligt prov var ocksÄ den bedömningsform som pÄverkade betyget mest enligt eleverna, medan lÀrarna uppgav att flera bedömningsformer pÄverkade lika mycket.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut pÄ marknaden Àr ingen nyhet, det harpÄgÄtt under flera Är, trots detta Àr det fortfarande ett högaktuellt Àmne att forska kring dÄ flerafrÄgetecken fortfarande kvarstÄr.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda lÀnderna,England, Spanien och Sverige. Men pÄvisar Àven att Spanien skiljer sig ytterligare frÄn bÄdeEngland och Sverige som dÄ har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive vÄra intervjuobjekts syn pÄ detta. Studien bygger pÄen kvalitativ ansats med hjÀlp av intervjuobjekt frÄn tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in frÄndessa företag jÀmfördes med teorin vi lÀst pÄ och dessa jÀmförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att pÄverka ledarskap och attdessa faktorer pÄverkar ledarna beroende pÄ vilken kultur de kommer frÄn. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet Àr mer likasinnade, i förhÄllande till det spanska somskiljer sig en aning frÄn de tvÄ övriga.