Syftet med följande uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ mytbildningen kring Frankrikes nationalhelgon Jeanne d?Arc och dÄ i synnerhet utifrÄn hjÀltemyten. Jag har i mina studier av fenomenet Jeanne d?Arc stött pÄ flera verk Àgnade Ät henne som hjÀlte, men ingen som anvÀnder sig av mytteorier i sin analys av henne och dÄ i synnerhet inte av Jungs specifika symbolteori. DÀrav tror jag mig kunna göra ett pÄ ett sÀtt unikt arbete inom omrÄdet.

Att bedömning och betygssÀttning av elevers prestationer brister i likvÀrdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att Ästadkomma en ökad likvÀrdighet föresprÄkas i olika sammanhang och ett sÄdant förslag Àr sambedömning. Sambedömning handlar om att lÀrare samverkar kring bedömning och betygssÀttning. Trots att sambedömning förs fram som ett sÀtt att fÄ en större likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning sÄ saknas vetenskapliga belÀgg för sÄdana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att fÄ kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvÀrdig bedömning och betygssÀttning Resultaten visar att sambedömning har effekter som pÄ sikt kan leda till en ökad likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning om den fÄr omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det Àr Àven en process som kan pÄverkas av flera olika faktorer..

Flera olika behandlingsmetoder för autism finns utvecklade, Àven om bÀst stöd finns för intensiv beteendeterapi (IBT). Variationen i behandlingseffekt inom IBT Àr dock stor. I Sverige anvÀnds IBT pÄ förskolor, sannolikt med varierande framgÄng. 22 förskolor med 24 barn som fÄtt IBT i tvÄ Är undersöktes retrospektivt med telefonenkÀter, och flera faktorer undersöktes för samband med barnens förbÀttring i adaptiv förmÄga under samma period. Integration av trÀningen i förskolans verksamhet samt trÀnarens tilltro till metoden samvarierade med behandlingsutfall.

Syfte:Att sammanstĂ€lla och anvĂ€nda en teoretisk referensram för att beskriva och analysera Ă€garstyrningen av statliga bolag med sĂ€rskilda samhĂ€llsintressen Metod:TeorianvĂ€ndande kvalitativ fallstudie Teoretiska perspektiv:GrundlĂ€ggande Ă€garstyrningsteori med sĂ€rskilt foku's pĂ„ agent- och intressentteori samt teorier som behandlar socialt ansvarstagande Empiri:Forskning's- och myndighetsrapporter, tidningsartiklar samt intervjuer med bolagsinterna och bolagsexterna kĂ€llor i ledande positioner Slutsatser:Det Ă€r komplicerat att enkelt beskriva och förklara hur ledningarna för de statliga bolagen Ă€garstyr's. Orsakerna till detta Ă€r bland annat begrĂ€nsade insynsmöjligheter, nĂ€rvaron av formlö's styrning och Ă€garförvaltningen's inkonsekventa hantering av de statliga bolagen. Ägarstyrningen verkstĂ€ll's genom flera parallella mekanismer. Flera aspekter kan förbĂ€ttra's gĂ€llande Ă€garstyrningen's transparen's, speciellt gĂ€ller detta beskrivningar och dokumentation kring Ă€garförvaltningen's beslutsgĂ„ng samt informationen som ge's frĂ„n bolagen. Det sakna's formella riktlinjer för hur de statliga bolagen's styrelser skall sammansĂ€tta's.

Denna studie undersöker hur mÀnniskor engagerar sig med och pÄ elektroniska sociala nÀtverk (OSN). Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt som personligheten pÄverkar hur vi anvÀnder OSN. Data frÄn sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulÀr baserat pÄ femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet pÄ Facebook uppskattades genom frÄgor utformade för denna studie.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Flera av Sveriges största kvÀlls- och dagstidningar Àr sedan ett par Är tillgÀngliga pÄ Internet. Ett alternativ till att distribuera dem via Internet Àr broadcasting. I det hÀr examensarbete har tyngdpunkten legat pÄ att utforma en personlig tidning anpassad för att distribueras via rundradionÀtet i stÀllet för via Internet. Jag har analyserat tre olika lösningar nÀmligen 1. En webbaserad och plattformsoberoende variant i XML + Java, 2.

Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgÄrdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjÀlpa till med verktyg för gestaltningen av en trÀdgÄrd med flera funktioner; nÀringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende.Litteraturstudier genomfördes i ovan nÀmnda omrÄden och Àgarnas önskemÄl samlades in via enkÀt, mail korrespondens och samtal vid besök pÄ platsen. DÄ noterades Àven platsens förutsÀttningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mÀttes upp.Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trÀdgÄrden. Dessa platser representerar omrÄden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden..

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Storyline var ett arbetssÀtt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar vÀckt vÄrt intresse. Genom detta examensarbete sÄg vi en möjlighet till att förvÀrva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi ocksÄ gjorde bland annat genom djupgÄende litteraturstudier. Syftet med vÄr studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda pÄ vilka vinster lÀrare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lÀrande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanstÀlla ett resultat pÄ vÄr undersökning och vÄrt syfte. VÄr undersökning gav oss en positiv bild av metoden dÄ lÀrarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline.

Storyline var ett arbetssÀtt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar vÀckt vÄrt intresse. Genom detta examensarbete sÄg vi en möjlighet till att förvÀrva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi ocksÄ gjorde bland annat genom djupgÄende litteraturstudier. Syftet med vÄr studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda pÄ vilka vinster lÀrare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lÀrande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanstÀlla ett resultat pÄ vÄr undersökning och vÄrt syfte. VÄr undersökning gav oss en positiv bild av metoden dÄ lÀrarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline.

Post och telestyrelsen (PTS) har gett ett allmÀntrÄd om att alla brevinkast ska ersÀttas med postfack frÄn och med den 1 januari 2011. Med denna rekommendation kommer brevinkasten pÄ dagens dörrar att bli överflödiga. MÄnga kommer att vilja ta bort sitt brevinkast och ersÀtta det med en produkt som ger en tystare och sÀkrare miljö i hemmet.Detta examensarbete syftar till att finna en eller flera lÀmpliga lösningar för att ersÀtta brevinkasten pÄ dörrarna. Denna lösning Àr tÀnkt att vara ett billigare alternativ för att lösa problemet, jÀmfört med att köpa en ny dörr.Olika metoder för att finna idéer har anvÀnts och flera alternativ framkom. Det gjordes utvÀrderingar för att finna den lösning som var mest lÀmplig för att lösa problemet.

VÄrdenheter i dagens sjukvÄrd arbetar ofta och Äterkommande i överbelÀggningssituationer. Detta kan innebÀra konsekvenser för patientsÀkerheten. En litteraturstudie gjordes med granskning av 9 artiklar med syftet att belysa konsekvenser för patienter vid överbelÀggningar inom somatisk slutenvÄrd. Som största konsekvenser för patienter vid överbelÀggningar identifierades brister i överrapporteringssituationer av patienternas fortsatta vÄrd och konsekvenser av utlokalisering av patienter. För vÄrdpersonalen innebÀr utlokaliserade patienter ökade belastningar pÄ flera nivÄer, framförallt pÄ grund av skillnader i kompetens och otillrÀckliga erfarenheter för att kunna tillgodose patienters omvÄrdnadsbehov.

Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrĂ€ttsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pĂ„gĂ„tt parallellt med övrig straffrĂ€ttslig utveckling, frĂ€mst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna pĂ„verkar i hög grad hur brottsliga gĂ€rningar bedöms och straffas. ÄndĂ„ finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning.Om domstolen vid bedömning av en viss hĂ€ndelse kommer fram till att flera brott har begĂ„tts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den Ă„talade dömas till gemensamt straff för flera begĂ„ngna brott och situationen Ă€r alltsĂ„ sĂ„dan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott.Jareborg och Leijonhufvud Ă€r överens om grundproblemet med konkurrenslĂ€ran, nĂ€mligen att den ledning rĂ€ttstillĂ€mparen fĂ„r i förarbeten och motivvutalanden Ă€r allt för liten. Riskerna de ser Ă€r ocksĂ„ relativt lika och det Ă€r frĂ€mst att konkurrensfrĂ„gor, pĂ„ grund av ovan nĂ€mnda svĂ„righeter, i allt för lĂ„g utstrĂ€ckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojĂ€mn rĂ€ttstillĂ€mpning och dĂ„lig förutsĂ€gbarhet dĂ€rmed fĂ„r anses stiga. GĂ€llande terminologi och metod dĂ€remot skiljer sig deras Ă„sikter Ă„t och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall rĂ€knas till konkurrenslĂ€ran eller inte..

Traditionell marknadsföring tycks ha allt svÄrare att nÄ konsumenter. NÀr flera vill göra sig hörda samtidigt blir det svÄrt att sticka ut och göra sig sedd. NÀr nÄgon kommer med nÄgot nytt, gör andra likadant. Ett sÀtt att sticka ut Àr genom att vara originell och ha en unik varumÀrkesidentitet, eftersom den Àr svÄr att kopiera. Evenemang kan ocksÄ fungera som varumÀrken.