Sökresultat:
925 Uppsatser om Flödesvarierande parametrar - Sida 62 av 62
Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats : Faktorer som pÄverkar trafiksÀkerheten för oskyddade trafikanter
I Sverige anvÀnds nollvisionen som strategi för att forma ett sÀkert vÀgtransportsystem. Nollvisionen innebÀr att mÀnniskor inte ska dödas eller skadas i vÀgtrafiken dÄ det anses oacceptabelt att vÀgtrafiken krÀver mÀnniskoliv. För att förhindra olyckor vidtas ÄtgÀrder, men hÀnsyn mÄste tas till att mÀnniskor gör misstag varför ocksÄ nollvisionen accepterar olyckor men inte sÄdana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön dÄ de i regel Àr mindre utrymmeskrÀvande Àn traditionella trafikplatser sÄsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation pÄverkar trafiksÀkerheten Àr pÄtaglig. De förekommer vanligen i tÀtortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna fÄ stora konsekvenser.
Ur evighetens synvinkel : om estetiken i stadsbyggnadskonsten
Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ĂndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.
Den framtida operativa förmÄgan: Förslag pÄ organisatoriska ÄtgÀrder för RÀddningstjÀnsten Halmstad
Syftet med denna rapport Àr att lÀgga fram förslag pÄ organisatoriska ÄtgÀrder Ät RÀddningstjÀnsten Halmstad. Genom att titta pÄ dagens organisation utifrÄn sett, som en representant för tredjeman, Àr förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv pÄ dagens organisation och de problem denna stÄr inför. RÀddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har Älagt organisationen att rannsaka sig sjÀlva och lÀgga fram förslag pÄ ÄtgÀrder inför nÀsta kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort Àr fördelat pÄ sju deluppdrag dÀr denna rapport kommer att fokusera pÄ tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frÄgor: hur Àr dagens organisation utformad, vilka problemomrÄden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga, angelÀgna, eller önskvÀrda, samt vilka fortsatta frÄgor finns det för den operativa förmÄgan? Bakgrunden till uppdraget Àr att RÀddningstjÀnsten Halmstad likt mÄnga andra rÀddningstjÀnster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera RÀddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.
Tekniska lösningar för konstruerade vÀxtbÀddar Àmnade för gatutrÀd
Det rÄder i dagens lÀge konkurrens mellan gatutrÀden och infrastrukturen. MÀnniskan som lever i den urbaniserade vÀrlden vill ha alla bekvÀmligheter inne i staden som krÀver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga trÀd. Oftast fÄr dessa tvÄ, trÀden och infrastrukturen, slÄss om platsen under marken och det Àr oftast det gröna som fÄr lÀmna plats. Eftersom detta Àr ett Äterkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanlÀggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.
Ur evighetens synvinkel - om estetiken i stadsbyggnadskonsten
Vad Àr estetik? Hur ser nÄgot ut som Àr estetiskt tilltalande? Estetiska
vÀrderingar Àr nÄgot som vi ganska ofta talar om. NÀstan alla har sina bestÀmda
Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ĂndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon,
som faktiskt kan definiera vad det Àr som gör nÄgot vackert. Ofta hör man
beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nÄgot som man sett
förut.
Brott mot barn. FrÄn förhör till rÀttegÄng
Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rÀttsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i vÀrlden, barnaga och vÀldigt mycket har hÀnt pÄ omrÄdet sedan dess. GÀllande barn görs undantag frÄn principen om allas likhet inför lagen ? barn skall sÀrbehandlas positivt och hÀnsyn skall tas till barnets bÀsta.De senaste trettio Ären har antalet inkomna anmÀlningar till polisen om misstÀnkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa berÀknas 70 % vara familjerelaterade.
Sannolikhetsteoretisk dimensionering av stomkonstruktioner:
en undersökning av metodens bidrag till robusta och
kostnadseffektiva lösningar
Examensarbetet undersöker hur sannolikhetsteoretisk dimensionering gÄr att tillÀmpa vid dimensionering av en stÄlstomme. Den nuvarande svenska dimensioneringsnormen, Boverkets konstruktionsregler, tillsammans med den inom en snar framtid efterföljande europeiska med namn Eurocodes, ger möjlighet att dimensionera konstruktioner utifrÄn sannolikhetsteori. En förutsÀttning för detta Àr först och frÀmst att tillförlitliga indata finnas att tillgÄ. Att fÄ fram mÀtdata pÄ till exempel konstruktionsdelars egentyngder och materials hÄllfasthetsegenskaper har dock visat sig mycket svÄrt. I Cajot et al (2005) anges att en materialreducering pÄ 10 % Àr möjlig om sannolikhetsteoretisk dimensionering anvÀnds istÀllet för Eurocodes normer.
Upplevelser och effekter av bredare vÀgrenar, gupp och refuger för oskyddade trafikanter: PÄ landsvÀgar genom Ullatti, Bondersbyn och ErsnÀs
Ă
rligen kommer det in mÄnga önskemÄl till Trafikverket dÀr bland annat invÄnare önskar förbÀttringsÄtgÀrder lÀngs strÄk, gator och vÀgar. Av de önskemÄl som berör byar som ligger lÀngs med landsvÀgar handlar mÄnga av önskemÄlen om att invÄnarna önskar separata gÄng- och cykelvÀgar genom byn. Detta pÄ grund av att landsvÀgen mÄnga gÄnger Àr den enda vÀgen som finns för oskyddade trafikanter att röra sig pÄ genom byn. En ÄtgÀrd som Trafikverket relativt snabbt och till lÀgre kostnad kan utföra Àr bredare vÀgrenar. Vilka ökar utrymmet för de oskyddade trafikanterna och samtidigt medför att körbanan smalnas av för fordonstrafiken vilket i sin tur fÄr en hastighetsdÀmpande effekt för förbipasserande fordonstrafik.Det saknas tydliga riktlinjer och rekommendationer för i vilka vÀgmiljöer som bredare vÀgrenar lÀmpar sig bÀst.
Inflytande av sommarvÀder pÄ kornas val att vara pÄ bete eller inne dagtid i en besÀttning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :
SAMMANFATTNING
NÀr man i tidigare undersökningar studerat betesgÄng för mjölkkor har klimatet pÄ betet inte
beaktats. En höglakterande ko producerar mycket vÀrme som hon mÄste avge till sin
omgivning för att kunna bibehÄlla sin kroppstemperatur. De sÀtt som djuret kan avge vÀrme
pÄ Àr begrÀnsade och pÄverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska
förutsÀttningar.
Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar fÄ,
18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade frÄn 22,4
till 34,7ÂșC.
DÄ djurskyddslagen skall frÀmja djurens hÀlsa och djurets naturliga beteende fick en grupp
126 höglakterande kor möjlighet att vÀlja uppehÄllsplats under tiden 26 juli till 11 augusti.
2004. Korna fördes ut pÄ betet vid niotiden pÄ förmiddagen och var dÀrefter fria att gÄ in och
ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvÀllsmjölkning omkring klockan tre
pÄeftermiddagen.
IT organisation i förÀndring
Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats Àr tvÄdelad och har gÄtt ut pÄ att bland annat studera ett förÀndringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förÀndringsplan för de befintliga förÀndringsÄtgÀrder som ska implementeras pÄ IT-organisationen med start 2008. FörÀndringsplanen Àr avgrÀnsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förÀndring). Uppsatsen Àr Àven avgrÀnsad till den sÄ kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats Àr en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.FörÀndringen pÄ IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre nÀrmaste Ären och verksamheten förvÀntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta pÄ ett sÀtt som skapar ett högre affÀrsvÀrde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre Är utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte Àr möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förvÀntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.