Sökresultat:
205 Uppsatser om Fjärde direktivet - Sida 14 av 14
Juridiska personers möjligheter att flytta sitt sÀte inom EU : En analys av etableringsrÀtten enligt FEUF samt inkorporerings- och sÀtesprinciperna
Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.
Dynamisk optimering av hyttupphÀngning
Industriteknik Nord AB tillverkar gruvmaskiner under varumÀrket JAMA. Under utvecklingen med den nya skrotaren SBU8000 har man lagt stor vikt vid att minimera vibrationer som maskinens förare utsÀtts för. Företaget har ett mÄl att kunna klara det nya EU-direktiv som sÀtter grÀnser för exponering av helkroppsvibrationer. En del i konstruktionsförbÀttringarna pÄ den nya maskinen Àr en ny typ av fjÀdrad hyttupphÀngning. Industriteknik Nord AB vet dock inte hur den nya hytten uppför sig under drift samt hur den klarar av att förebygga vibrationer.
Informationsgivningen pÄ aktiemarknaden : - SÀrskilt vid offentliga uppköpserbjudanden och due diligence-undersökningar
VÀrdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vÄrt samhÀlle dÄ mÄnga affÀrer görs dÀr och betydande belopp omsÀtts. De marknader dÀr man omsÀtter kapital och risk Àr indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus hÀr ligger pÄ aktiemarknaden. PÄ denna marknad, som Àven kallas riskkapitalmarknaden, omsÀtts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgÀrdas av ett rikt regelverk som bestÄr av lagreglering, sjÀlvreglering och etik. Syftet med dessa regler Àr att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmÀnheten ska kunna kÀnna förtroende för den.
Barnets bÀsta i asylÀrenden : Om tolkning och tillÀmpning i den svenska asylprocessen
VÀrdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vÄrt samhÀlle dÄ mÄnga affÀrer görs dÀr och betydande belopp omsÀtts. De marknader dÀr man omsÀtter kapital och risk Àr indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus hÀr ligger pÄ aktiemarknaden. PÄ denna marknad, som Àven kallas riskkapitalmarknaden, omsÀtts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgÀrdas av ett rikt regelverk som bestÄr av lagreglering, sjÀlvreglering och etik. Syftet med dessa regler Àr att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmÀnheten ska kunna kÀnna förtroende för den.
Avfallsminimering i Sverige
Avfallsminimering innebÀr att man genom olika typer av ÄtgÀrder minskar mÀngden avfalloch halten av farliga Àmnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla Àr sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömÄlsarbetet har mÄl satts upp för att minska eller Ätminstone inte öka avfallsmÀngderna.EU: s strategi för hÄllbar utveckling har mÄlet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillvÀxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mÀngder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvÀndning av resurser och en övergÄng till mer hÄllbara konsumtionsmönster.   För att Ästadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.
Miljöskador till följd av vÀgtransporter av farligt gods inom Göteborgs ytterhamnsomrÄde. En ersÀttningsrÀttslig studie och analys av hur berörda aktörer stÀller sig till lagstiftningens ansvarsregler
SammanfattningVÀgtransporter av farligt gods inom Göteborgs ytterhamnsomrÄde utgör en stÀndig risk för miljöskador, sÄvÀl pÄ kort som pÄ lÄng sikt. Det rÀttsliga regelverk som knyter an till vÀgtransportrelaterade skador pÄ miljön syftar i olika grad till att kompensera för de skador som kan tÀnkas uppkomma. Mest lÄngtgÄende Àr de förvaltningsrÀttsliga avhjÀlpandeansvarsreglerna i 10 kap miljöbalken, enligt vilka en skadevÄllande för vissa sÄ kallade allvarliga miljöskador har att ÄterstÀlla den skadade miljön till sitt ursprungliga skick. I samma kapitel uppstÀlls Àven ett ansvar för föroreningsskador, det vill sÀga miljöskador pÄ sÀrskilt angivna naturresurser som kan medföra skada eller olÀgenhet för mÀnniskors hÀlsa eller miljön. I dessa regler föreskrivs att den som orsakat en sÄdan skada ska förebygga, hindra eller motverka densamma.
NĂ€ra-nollenergibyggnader
Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara sÄ kallade nÀra-nollenergibyggnader Är 2021. En nÀra-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivÄn ska sÀttas för energianvÀndningen Àr upp till varje land att besluta. I Sverige pÄgÄr just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fÄtt i uppdrag att utforma en svensk strategi för att möta kravet om nÀra-nollenergibyggnader. NÀra sammanlÀnkat med detta Àr ocksÄ miljömÄlen om minskad klimatpÄverkan till 2020 och 2050.
Piska eller morot? : En studie av möjligheter och hinder samt förslag pÄ ÄtgÀrder till förÀndringar inom den svenska industrin i syfte att öka energieffektiviseringsarbetet.
Sverige Àr idag beroende av en sÀker tillgÄng till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns bÄde ny teknik och styrmedel för energieffektivisering sÄ har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin pÄverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiomrÄdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utslÀppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det rÄder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.