Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet.Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

Lojalisterna är protestanernas motsvarigheten för IRA för katolikerna. Den här uppsatsen syftar till att förklara varför de finns och hur de har agerat sedan från blodiga söndagen till långfredeavtalet. Vad de har haft för mål och medel med sin kamp..

Denna uppsats är en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstå världspolitiken utifrån, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgår från en analys av hans grundläggande begrepp, ?civilization? och ?clash?, och från ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig från andra modeller om världen. Med hjälp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han ställer upp och konsekvenserna som hans förutsägelser och policyrekommendationer får, för att sedan kunna bedöma om hans modell är användbar eller inte.

Syfte: Att undersöka en grupp sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av att använda rehabiliteringsplaner för patienter på strokeenheter i Landstinget Gävleborg.Design och metod: Deskriptiv kvalitativ design. Semi-°©?strukturerade intervjuer av fem sjukgymnaster. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning.Resultat: Sjukgymnasterna såg rehabplan som ett användbart arbetsinstrument i akut strokevård. Tidiga samtal om mål bidrog till att ge patienterna motivation och insikt om sin situation men hjärnskadan kunde försvåra patientdelaktighet.

Föreliggande studie tillämpar diskursanalys i syfte att förstå var det råder samstämmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sälja, spara eller annullera överskottet på utsläppsrätter inom EU:s och FN:s utsläppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan åren 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kämpar om tolkningsföreträde. Bortsett från samstämmigheten att handel med utsläppsrätter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? är ett viktigt verktyg för att minska klimatförändringar; råder öppen kamp kring hur ett överskott på utsläppsrätter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat på huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krävs en utredning först, 2) en annullering är en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försäljning leder till ökade utsläpp, 4) på vilket sätt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försäljning av överskott på utsläppsrätter, 6) utsläppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott på utsläppsrätter bör ses som ett lyxproblem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer.

Att bli frisk från Anorexia Nervosa innebär en lång och hård kamp mot sjukdomen. Många kvinnor beskriver hur de upplever en särskild vändpunkt då tillfrisknandet börjar. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet från Anorexia Nervosa i Sverige. Frågor som studien ställer är om vändningen kommer när kvinnorna är under vård och vilka faktorer som påverkar tillfrisknandet.För att få fram kvinnors upplevelser användes en kvalitativ ansats. För att samla in data lästes sex olika självbiografier som var skrivna i Sverige på svenska.

Uppsatsen behandlar de traditionella flygbolagens kamp för överlevnad på en kraftigt konkurrensutsatt marknad. En kombination av avregleringen av flygmarknaden och en förändring i konsumenternas beteende har resulterat i att de traditionella flygbolagen får allt svårare att stå sig i konkurrensen mot lågprisflygbolagen. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera de traditionella flygbolagens förändringsprocess för att överleva den förändrade konkurrenssituationen. Undersökningen har visat att den kanske viktigaste faktorn för de traditionella flygbolagens överlevnad är att de lyckas pressa ned priserna till samma nivå som sina konkurrenter och bli av med de höga kostnader en stor organisation innebär. Lösningen blir därför en mindre, mer flexibel organisation med lägre kostnader och snabbare anpassning efter marknadens förändring.

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad diagnos intervjuades.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det skett en förändring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU från 2002. Vårt mål är att urskilja vilka diskurser som är genomgående, hur dessa diskurser relationellt har påverkat varandra och hur de inbördes har förändrats över tid. Hur ser regeringen på utveckling, fattigdom och bistånd? Har det skett en förändring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi använder är kritisk diskursanalys, där vi med hjälp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar också den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 1100 personer i Sverige av en hjärntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svårare. Hjärntumören påverkade hela patientens livsvärld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjälpa patienten att uppnå livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjälpte människor att skapa mening med livet.

Att vara närstående till en person med schizofreni innebar en stor påfrestning, både i vardagen och i mötet med sjukvården. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, både i det dagliga livet och i mötet med vården. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade på att inverkan på det dagliga livet skedde i form av den förändrade vardagen, barnet som tidigare var som ?alla andra? barn samt att livet blev en som ständig kamp.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 1100 personer i Sverige av en hjärntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svårare. Hjärntumören påverkade hela patientens livsvärld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjälpa patienten att uppnå livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjälpte människor att skapa mening med livet.

Bakgrund: Att vara drabbad av schizofreni innebär ofta allvarliga symtom och konsekvenser samt kräver i regel livslång behandling. Närstående till personen med schizofreni är en betydelsefull resurs för behandlingen av sjukdomen. För att sjukvårdspersonal ska kunna ta tillvara på dessa resurser på bästa sätt behövs kunskaper om hur sjukdomen och livssituationen upplevs av de närstående. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med granskning och analys genom en femstegsmodell av sammanlagt tolv vetenskapliga artiklar som studerat upplevelser av att vara närstående till en person med schizofreni.