Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda våtmarker vars huvudsyfte är att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var även att utveckla en planeringsmodell för att säkra att alla aspekter som är viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av växtlighet, reglering av vattennivåer och utformning av våtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar också kriterier för att sådana våtmarker även ska kunna leverera ekosystemtjänster, såsom kväve- och fosforavskiljning, biologisk mångfald och Fiske. Resultatet visar att det går att kombinera en del av dessa med skörd med hjälp av mindre förändringar i designen.

Familjestrukturer och föräldraroller är i förändring. Stereotyper av föräldraskap har bidragit till rådande attityder där män och kvinnor i icke traditionella familjestrukturer bedöms mindre fördelaktigt (Brescoll & Uhlmann, 2005). Studiens syfte var att se om attityder påverkas av huruvida föräldern är karriärist eller föräldraledig samt man eller kvinna. En pilotstudie genomfördes för att generera egenskaper för föräldraskap och bestod av 30 deltagare. I huvudstudien deltog 115 personer, varav 69 kvinnor och 46 män.

Företagspolicy påverkar rekryterarens val av nya medarbetare. Detta undersöktes i en experimentell studie där 120 studenter vid Lunds universitet deltog. Hälften fick ta del av en platsannons som var antingen rättviseinriktad eller lojalitetsinriktad. Därefter fick de skatta värme- respektive kompetensfrågors lämplighet för en intervjusituation i förhållande till tjänsten. Sista steget i enkäten innehöll tre fiktiva cv:n som varierade kompetens i relation med utländskt/ svenskt namn.

Friluftsliv täcker en stor del av det centrala innehållet i Lgr11 i ämnet idrott och hälsa. Syftet med undersökningen är att få en bild av idrottslärarnas syn på, och vision med friluftsverksamheten i skolan, hur den egentligen ser ut samt vad lärarna anser behövs för att visionerna ska uppfyllas. Frågeställningarna är därför: Hur uppfattar lärarna att friluftsundervisningen ser ut i skolan idag? Vad är lärarnas vision av friluftsundervisningen? Vad behövs enligt lärarna göras för att visionerna ska uppfyllas?Undersökningen har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med idrottslärare som arbetar på högstadiet. Dessa har sedan transkriberats och analyserats.

Anledningen till att vi skrev denna rapport var att vi ville fördjupas oss i ämnet samt att vi tycker att det är ett samhällsproblem. Generellt sett har antalet jägare i dagens samhälle ökat och därmed också jakttrycket, till följd av detta ökar även antalet brottstillfällen. Vi ville undersöka möjligheterna att uppdaga och förebygga jakt- Fiskebrott i Västerbottens inland, samt undersöka möjligheterna till ett utökat samarbete mellan olika parter. Vi har därmed kommit fram till att de polisiära problemen går att lösa med mer utbildning om jakt Fiskebrott till utredarna och ett mer utvidgat samarbete mellan de parter som berörs. För att få så mycket information som möjligt om dagens syn på jakten och Fisket i Västerbottens inland, har vi intervjuat berörda personer inom Länsstyrelsen, Jakt- Fiskebevakare och poliser som idag jobbar med jakt- Fiskebrotts utredningar och även funnit några statliga utredningar inom detta ämne.

Detta är en kandidatuppsats med samhällsvetenskaplig inriktning med fokus på människors egna berättelser. Fem intervjuer och observationer ligger som grund för denna studie som avgränsas till Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård. Jag vill med denna uppsats förmedla en känsla av öbornas vardagsliv och hur de själva ser på det. Med den fenomenologiska teorin belyser och analyserar jag informanternas egen livsvärld och tidsmedvetande. Hur de själva talar om dåtiden, nutiden och framtiden har en betydande roll igenom hela texten.

Intresset för Fiske i Sveriges sjöar har blivit stort, men för att Fiskevattnets tillstånd inteska försämras så behöver man värna om Sveriges sjöar bättre än i dagsläget. SverigesSportFiske- och Fiskevårdsförbund har tidigare försökt att få in rapporter på fångster avfiskarna via enkäter och via deras hemsida. Detta resulterade dock i få rapporteringar.Problemet ansågs inte ligga i viljan att rapportera då, i en undersökning, hela 90% svaradeatt de ville rapportera sin fångst. Problemet ansågs istället ligga i sättet att registrera enfångst. Detta skall förenklas genom en mobil applikation vilket ger möjlighet till att rapporterafångsten direkt på plats.

SammanfattningSvenska fjälldestinationer är starkast kopplade till vinterturism med alpin utförsåkning som den vanligaste aktiviteten. Destinationerna har länge präglats av säsongsproblematiken och det har endast funnits ett produktutbud för att anläggningarna ska kunna ha öppet vintertid. Dock på senare tid har det märkts hur sårbar skidindustrins ekonomiska hållbarhet är för globala klimatförändringar eftersom allt mildare vintrar med låg nederbörd minskar direkt längden på vintersäsongen. Fjälldestinationer börjar nu inse att det finns en möjlighet att ha öppet även på sommaren och arbetar för att inte hindras av säsongsproblematiken. Hur arbetar de då med att övervinna säsongsproblematiken för att skapa en fungerande sommarturism? För att ta reda på hur svenska fjälldestinationer jobbar med utveckling av sommarturismen har tre studieområden tagits fram: Funäsfjällen, Idre Fjäll och Åre.

I den norrländska glesbygden blir de tjänstgörande poliserna inte yngre eller fler till antalet. Syftet med rapporten är att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med att arbeta som polis på en liten ort samt att belysa problem som uppstår i och kring polisorganisationen för glesbygden. Framtida rekryteringar till glesbygden måste vara mera specifikt inriktade mot vad som krävs av de poliser som ska tjänstgöra på mindre orter. Polismyndigheterna måste kunna erbjuda mer än en rik fritid med jakt och Fiske. I olika statliga utredningar beskrivs problem som ojämn åldersstruktur, bristande resurser, dålig arbetsmiljö och glesbygdsspecifika faktorer.

Syftet med arbetet är att skaffa sig kunskap om renskötselrätten samt att redogöra för de lagar som reglerar den. Nya lagstiftingsförslag kommer också att redovisas i arbetet. I slutet på 1800-talet kom den första lagen som reglerar renskötseln. Lagen har därefter ändrats vid tre tillfällen. 1971 skedde den senaste ändringen, vilket innebar att renskötseln övergick från enskild rätt till kollektiv rätt i och med att samebyar infördes.

I föreliggande undersökning är syftet att studera högstadieelevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara målet med idrott och hälsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som går i åttonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjälp av hans teoretiska verktyg kartläggs vad eleverna upplever vara värdefulla kunskaper och förmågor i ämnet samt vilka kunskaper och förmågor de själva anser borde spela in i bedömningen.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

I norra delen av Sverige levde allmogen på jakt, Fiske, boskapsskötsel och byteshandel innan storskiftet på 1800-talet. I Älvdalen levde man på detta sätt fram till ungefär 1870-talet. Åkerjorden var en bristvara och man vistades på fäbodar under sommarhalvåret, där kreaturen gick fritt och betade. Mjölkprodukterna togs tillvara genom tillverkning av ost, mese och smör på plats. För att få gott bete till djuren brände man eller taxade träden (dödade dem genom ringbarkning).

Den här uppsatsen handlar om levnadsförhållanden bland kvinnor som är eller har varit verksamma inom någon skärgårdsbunden näring i Norrbottens skärgård. Den fokuserar på de förändringar som arbetsförhållandena och det sociala livet genomgått under perioden från andra världskrigets slut fram till idag, 2006. Jag, som forskare och uppsatsförfattare, har försökt nå denna kunskap genom att söka svar på frågor om hur kvinnornas ställning har förändrats i arbetet, i familjeförsörjningen och i det sociala livet. Metoden som använts är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer och kategorianalys av citat tagna från intervjutranskriptionerna. Teorier som använts är Due Billings och Alvessons kritiskt tolkande perspektiv på genus/kön, samt Zollinger Gieles och Holsts omarbetningar av Talcott Parsons begrepp adaptive upgrading, integration, inclusion och goal differentiation.

Varför finns det så många lämningar efter gårdar övergivna under medeltiden, ödesbölen, i Jämtland och Härjedalen? Dessa fossila åkrar och husgrunder som finns kvar har mycket attberätta om ett liv olikt det i mer söderliggande jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet på två gårdar, Eisåsen i Storsjöbygden och Hedingsgärdet i Härjedalsfjällen. Mitt syfte är att klargöra vilka skillnader och likheter det finns mellan ekonomin på de två ödesbölena Eisåsen och Hedingsgärdet. Det är en närbild på dessa två gårdar som ges men ett större perspektiv skymtas också då gårdarna sätts i sammanhang med pest, samhällsekonomisk förändring och förändring i faunan.