The free movement of the Roma minority has become questioned within the European Union. This study seeks to understand why this question has reached disproportionally importance in comparison to the number of Roma migrants within the union, and to understand the great attention given to the question. Based on the Copenhagen?s school of securitization, the purpose of this study is to show how this magnification of the question occurs due to the framing of the Roma migrants as a security problem. Focusing on the speech act of the securitization theory, this paper contains a study of political actor?s statements concerning Roma migrants.

Romanies have long lived outside the fabric of society and have long been exposed to discrimination in Sweden as well as the rest of Europe. The purpose of this study is to elucidate the experiences of young Finnish romanies in their everyday lives as well as their perceptions of living as a minority group in Stockholm today. Previous scientific researchers have often concentrated their studies on the romanies as a group, so we, the authors have chosen to concentrate our research on the individual?s own experiences. We, the authors have chosen to use a qualitative approach, to give us the opportunity through using open ended interview techniques to comprehend and interpret the individuals own accounts.

Denna uppsats avser att jämföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar även till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bägge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bägge kursplanerna har kategoriserats utifrån Sven Sødring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har två frågeställningar hämtats från Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats på de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bägge kursplanerna.

 SAMMANFATTNINGStudien var en jämförande longitudinell studie där syftet var att undersöka om den självskattade hälsan förbättrades för personer (n=14) som deltagit i hälsokurs inom arbetsmarknadsprojektet Romano Zor. Frågeställningen var: förändras självskattad hälsa över tid för deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt? Datainsamlingsmetod var Hälsoenkät SF-36 som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, med åtta delskalor. Resultatet visar att romerna, i basmätningen (n=28), skattade sin hälsa sämre än personerna i normdata grupperna, i samtliga skalor. I fem delskalor skattar deltagarna (n=14), som svarade på enkäten även vid andra mätningen, sin hälsa sämre efter att de genomgått projektet (mätning över tid).

Litteraturvetenskap, Astrid Lindgren, Pippi Långstrump.

This thesis aims to examine and critically revise the language in two of Sweden ?s major newspapers Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD), regarding the reporting of the police department of Skånes registration of the Swedish Romani minority. The research method used is qualitative text analysis based on Teun Van Dijks model for critical discourse analysis of news discourse. The material examined contains of four articles published the last week of September 2013. This thesis has a critical perspective based on the notion that the media influence the public?s opinion about certain themes, and strives to contribute to the field of research about how the Romani minority is being portrayed in the Swedish press.Previous research of the representation of ethnic minorities in the media has shown that ethnic minorities usually are represented in contexts of criminality or social problems.

I den krigsvetenskapliga forskningen utgör offensiv och defensiv etablerade begrepp. Defensiven beskrivs regelmässigt som den starkare formen av krigföring, men endast som ett alternativ intill dess att offensiv är möjlig. För att nå ett avgörande måste en offensiv genomföras. Denna syn återspeglas i flertalet av dagens doktriner. Problemet utgörs av att denna teoretiska grund kan synas orealistisk för många stater med begränsade militära resurser.

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige.

En typ av medborgardialoger som visat sig populär för att låta samhällsgrupper som annars får svårt att göra sig hörda i samhällsdebatten komma till tals är olika typer av råd och samråd. Rätten till samråd är i många fall även lagstadgat för dessa grupper och i många fall lyfts intresseorganisationer fram som nyckelaktörer i samrådsförfarandet, vilket gör att samrådsförfarandet mer uppvisar korporativistiska än pluralistiska drag. Baserat på dessa utgångspunkter ämnar denna uppsats undersöka hur samrådsförfarandet kan förstås som demokratisk praktik och vilka förutsättningar samrådsförfarandet har att uppnå legitimitet i medborgarnas ögon. Studien inriktar sig på samrådsförfarandets utfall i fallet finskspråkig förvaltning i svenska kommuner enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och identifieringen av faktorer som påverkar hur det finska förvaltningsområdets samrådsgrupper arbetar och får genomslag. Studien baseras på kommunala dokument som handlingsplaner och reglementen för samråden i det finska förvaltningsområdet för att kunna ge en inblick i processens transparens och få en inblick i vad kommunerna själva valt att belysa och lägga tyngd på.

The aim of this paper was to investigate how 40 typical speakerswith Finnish accent, aged 65-84 years, performed in speech assessmentthrough Dysartribedömningen, a Swedish dysarthria assessment instrument.Their results were compared with results of a matched Swedish nativespeaking reference group. Both groups were assessed in areas offunction/structure, prosody/intelligibility and through a survey oncommunication. Results indicated that the performances of the Finnishparticipant group were estimated as more deviant than the Swedish,considering all areas. The Finnish participants were deviant in articulationand they had a significantly lower speech rate in reading. They also hadsignificantly lower scores in intelligibility compared to the reference group.The results of the survey of communication showed that the Finnishparticipants estimated their levels of activity and participation to besignificantly more limited compared to the reference group.

SammanfattningInom svenska kyrkan finns inga särskilda restriktioner att ta hänsyn till vid vård i livets slutskede. Dock kan patienten ha önskemål om att fira nattvard, ha enskilt samtal med präst samt önska att förbön hålls i hemförsamlingen.Romernas traditioner kring vård i livets slutskede kretsar till största del kring renhetssystemet men även kring rädslan att påverkas av gajé. Man tar själv hand om sina släktingar och de som är så sjuka att sjukhusvistelse krävs besöker man frekvent. Traditionen bjuder att så kallade sanningar skall undanhållas den som ligger för döden, man får inte ta hoppet från patienten. Dessutom tror romer att man kan framkalla döden om man talar om den.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra hur klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?MetodDe metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet.

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt.Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

I denna uppsats har målet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lärare säger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hävdar att deras förkunskaper i ämnet ser ut och sedermera hur de säger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare - tre svensklärare och fyra samhällskunskaps- och historielärare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lärarna har fått med sig någon kunskap om de nationella minoriteterna från sin lärarutbildning. Detta har lett till att lärarna fått inhämta kunskaper på eget håll. Resultatet visar att alla lärarna i studien säger sig undervisa om minoriteterna, men upplägget på undervisningen ser olika ut sett till innehåll och var det får plats i terminsplaneringen. Mycket beror på klassens komposition då flera av lärarna väljer att styra undervisningens innehåll mot det som känns relevant för demografin i klassrummet.

Denna uppsats belyser problemet med användandet av begreppen EU-medborgare och EU-migrant, samt vad det är som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det råder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem när grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stället klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant är bland annat att det skiljer sig i åtnjutandet av det sociala skyddsnätet. Romer används som ett exempel genom hela uppsatsen då de har en historia som inte påminner om någon annan, samt för att det är ett aktuellt ämne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan två välfärdsstater, samt en diskursanalys där Benhabibs teori ?the rights of others? appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna.