Ekologiska värden är ett ämnesområde som hitintills inte fått någon större uppmärksamhet i doktrinen. I den allmänna samhällsdebatten kommer ämnet upp med jämna mellanrum men fokusen ligger inte på hur lagstiftningen skulle kunna lösa problemet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rätten, d.v.s. lagstiftningen hanterar problematiken kring ekologiska värden. Jag har begränsat mig till att undersöka om miljöbalken reglerar frågan.

Problemformulering: Eftersom gruppen äldre invandrare är en växande grupp i vårt samhälle, och många kommer från krigsdrabbade områdena och därmed med specifika upplevelser och erfarenheter, finner vi det både intressant och relevant att undersöka mötet mellan dem och den svensktalande hemtjänstpersonalen. Syfte med denna undersökning är att studera hur äldre som inte behärskar det svenska språket upplever omsorgen samt hur kommunikationssvårigheter påverkar den dagliga omvårdnaden. Syftet är också att undersöka om de äldres tidigare livserfarenheter har påverkat deras förutsättningar att lära sig det nya språket. Metod: Metoden i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex personer och samtliga respondenter är kvinnor.

Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande skog. Vi gör en kartläggning av hur skogsbolag från 7 olika länder värderar sin skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år.

Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Svenskundervisning för invandrare är en mångfacetterad verksamhet med många olika undervisningsinslag. Undervisningen syftar främst till att ge kursdeltagarna språkliga kunskaper och färdigheter samtidigt som det finns ett behov av arbetslivs-, kultur- och samhällsstudier inom ramen för sfi. Behovet har sin grund i språkets roll som kulturbärare samt i undervisningens kommunikativa mål som finns presenterade i styrdokumenten för sfi. Arbetslivs-, kultur- och samhällsstudier är olika vanligt förekommande i sfi-undervisningen. Vardagslivsundervisning anses vara det undervisningsinslaget som det är svårast att undervisa i.

Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande skog. Vi gör en kartläggning av hur skogsbolag från 7 olika länder värderar sin skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera svenska kvällstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte också svar på hur journalister förhåller sig till begrepp så som ?invandrare? och ?flyktingar? i förhållande till ?etniskt svenska?. För att nå önskat resultat har vi använt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som sträcker sig längre än en analys av bara texten, här sätts texten in i en samhällelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, två ledande aktörer på den svenska kvällstidningsmarknaden.För att finna relevanta artiklar för vår studie använde vi oss av databasen Mediearkivet.

Bakgrund: I och med immigreringen som för varje år ökar, finns det nu många olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla någon gång att komma i kontakt med vårdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vård är det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vårdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vårdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturellt perspektiv. Syftet är att försöka förstå vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi ? svenska för invandrare, har svårigheter att lära sig läsa och skriva. Likaså att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger där identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra åt dem. Finns det kompetens, redskap och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till läs- och skrivsvårigheter och i vilken utsträckning tolkar man i så fall dessa orsaker som funktionshinder och/eller omständighet? Resultatet visar att det är av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifiera elever i behov av särskilt stöd men också att det finns resurser och redskap att ge detta stöd.

The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle.

Utifrån kategorierna etnicitet, genus, skola och språk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, åtta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andraspråk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser på sin flerspråkighet, vilken inställning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhållande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i årskurs ett, men är uppdelade i två grupper vilka skiljer sig åt vad gäller inställning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat är inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekräftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") är viktig för tjejerna, och att den blir möjlig främst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och Biskopsgården, vilka är så kallade ?multietniska? förortsområden i Göteborg.

Dagligen möter vårdpersonal patienter från världens alla hörn vilket innebär att olika kulturer möts. Kulturkrockar och språkförbistringar är något som då kan upplevas. I omvårdnadsarbetet är det av vikt att förstå sig på patienten samt att kunna kommunicera. Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket gör att omvårdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer från andra kulturer. Syftet med denna studie var att ta reda på hur färgade afrikaner upplever bemötandet från sjukvårdspersonal i svensk hälso- och sjukvård.