Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik är bland de vanligaste och dyraste skadorna på traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmängden som sådan är orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma från både inre och yttre källor. Partiklar som uppstår i traktorn uppkommer på grund av olika slitage på materialen i traktorn. Partiklar som kommer utifrån och genom yttre faktorer kommer från till exempel luftningen på hydrauliksystem eller från slarv vid påfyllning av olja.

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik är bland de vanligaste och dyraste skadorna på traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmängden som sådan är orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma från både inre och yttre källor. Partiklar som uppstår i traktorn uppkommer på grund av olika slitage på materialen i traktorn.

Sedan 1993 har kallbundna restproduktsbriketter tillförts masugnarna vid SSAB Tunnplåt AB i Luleå. De ersätter en del järnbärare, slaggbildare, koks och kol, men medför också en något ökad slagg- och stoftmängd. Restprodukter som vanligtvis briketteras är hyttsot, filterstoft, brikettFines, LD- grovkorn, Fines från stålskrot och avsvavlingsskrot. Brikettfabriken körs nu i det närmaste på maximal kapacitet men det har gjorts försök att injicera hyttsot direkt via formorna i masugn. Kontinuerlig injektion av hyttsot skulle medföra en möjlighet att genom brikettering recirkulera andra restprodukter.

Vid Masugn 3, SSAB Tunnplåt AB i Luleå, pågår arbete för att vidareförbättra råjärnets kvalitet genom minskad variation av Si och för att ytterligare minska förbrukningen av reduktionsmedel. För att få en ökad kunskap om tillståndet i den nedre delen av Masugn 3 utfördes i april 2004 en koksborrning ur tre av masugnens 32 formor. Försöken ingår i ett forskningsprojekt inom Jernkontorets forskningsprogram. Syftet med examensarbetet var att karaktärisera raceway och den döde mannen genom att studera borrkärnorna, processdata, koks från forma provtagen genom koksrakning, manuell mätning av racewaydjup och racewaydjupsmätning med radiometrisk utrustning. Till sist undersöktes bottentemperaturen tillsammans med andra parametrar, såsom råjärns- och slagganalyser och råjärnstemperatur, för att fastslå om den döde mannen var aktiv eller inaktiv.