Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssätt, samt även undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna är delaktiga i sina lärandemål. Den undersöker lärarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsärskola, samt grundsärskola inriktning träningsskola.Taluppfattning handlar mycket om att det är ett verktyg och grunden i all matematik, men även om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande utvecklas i samspel med andra och att lärandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som använts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, där resultatet blir ett utfallsrum.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssätt, samt även undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna är delaktiga i sina lärandemål. Den undersöker lärarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsärskola, samt grundsärskola inriktning träningsskola. Taluppfattning handlar mycket om att det är ett verktyg och grunden i all matematik, men även om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande utvecklas i samspel med andra och att lärandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som använts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, där resultatet blir ett utfallsrum.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

Syfte - Syftet med studien är att presentera exempel på vad integration kan innebära för människor som har olika perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och målgruppen) på integrationsåtgärder i betydelsen att det antingen arbetar med integrationsåtgärder eller utgör målgrupp för åtgärderna. Målet med uppsatsen är att belysa problemet kring begreppet integration i utvalda stadsdelar (Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden) med utgångspunkt i arbete och utbildning. Metod - I vår C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktiv inriktning bestående av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktiv inriktning menar vi att vi har lagt stor fokus på ord vid insamling av data och analys, samt att vi har genererat teorier utifrån vårt forskningsresultat. Våra data har gått ut på både öppna och semistrukturerade intervjuer baserad på en intervjuguide. Resultat - Studiens resultat visar att integration tolkas olika beroende på var man befinner sig i och vilken position man har i samhället. I vår undersökning bland våra respondenter som jobbade som stadsförvaltare respektive projektledare, tolkades begreppet integration på ett likvärdigt sätt.

We want to search knowledge in how teachers with a focus on after-school recreation centre estimate how their own competence is used in after- school recreation center and school and what expectations/apprehensions they have on their profession in the future. In our study we have asked teachers with a focus on after-school recreation center how they estimate that their competence has been used in after-school recreation center during the last three years. The method we have used to illustrate this is the Delphi method Nordänger (2009), where we interviewed eight respondents by e-mail. From the responses, we have found that teachers with a focus on after-school recreation center experience that their skills should get more attention in the school. They want to combine care and pedagogy that supports students' physical, intellectual, social and emotional development.

Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta områdena är inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav på fyra förskolor, samt en jämförelse av två traditionellt kommunala förskolor och två förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer med en pedagog från varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fått information om barnens lek. Mitt resultat är att pedagogerna inreder för att sänka ljudnivån, ha olika vrår för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att få vara ifred.

I Sverige sker det ständig en ökning av antal köpcentrum, vilket medför att konkurrensen om kunderna ökar. För att möta en ökande konkurrens och kunders krav har olika köpcentrumägare i allt större utsträckning börjat differentiera köpcentrumen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur val av inriktning påverkar utformning och strukturering av två olika köpcentrum, Triangelns Köpcentrum och Gallerian Storgatan, i Malmö. Vi ska dessutom undersöka hur differentiering och profilering påverkas beroende av deras inriktning. Beroende av inriktning är ett köpcentrum riktat till olika kundsegment. För att nå och tilltala denna kategori försöker köpcentrumets förvaltare stärka varumärket och profilera sig med hjälp av marknadsföring och utformning.

Kandidatuppsats Kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare som gått lärarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och på fritidshemmet, för att få en klarare bild av hur de ser på sig själv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framväxt och utveckling såväl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgångspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att människan får en social identitet med hjälp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lärare i fritidshem som är utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utläsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lärarkategorierna fungerar tillfredställande. Lärarna i fritidshem uttrycker en önskan att få fortsätta arbeta inom både skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, något som många av dem anser vara viktigt i yrket..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur belöningssystemen är utformade i detaljhandeln med inriktning på hemelektronikföretag.Fallstudien gjordes på företagen Siba, OnOff, Thorn och El-Giganten..

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda på hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, så att det går att få en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.  Resultatet från min studie är grundat på, prototyping, intervjuer, och en enkät. Min undersökning visade att för att det ska gå att få en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tänkt målgrupp och budskap. Felaktiga eller för många informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar på information som inte är nödvändig, eller till och med felaktig, för att förstå hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för låg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svårtolkad. Min undersökning visade också att visuella detaljer som är svåra att formge, bör kompletteras med t.ex.

Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det estetiska programmet.

Julia Rolandsdotter, Idéer om samhälle och individ: Abortdebatten under 1960- och 1970-tal med inriktning på realpolitik och ideologi, Uppsala Universitet: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, HT 2013.This essay aims to investigate and scrutinize the debate surrounding abortion during the years of 1964 and 1974 respectively. By analyzing elements of different opinions in the debate from daily press, a wide range of aspects concerning the issues of free abortion have been distinguishable. This analysis shows that the abortion debate was, to a high degree, a question of Realpolitik and ideology whereas the differences over time have been visible rather than the differences between parties of varying opinion. By applying the theories of Ian Hacking concerning the effects of categorization, ideas surrounding people and society among others, have been highlighted in the debate. In 1964 we see ideas about the woman as motherly or a victim and the society as defective or exposed among other factors.

Magisteruppsats i Kulturgeografi samt geografi med med kulturgeografisk inriktning.