Titel: Hur och av vad påverkas skuldsättningsgraden i Finanskriser? - En studie av sex branscher på Stockholmsbörsen.Nivå: C-uppsats i företagsekonomi, kandidatnivåFörfattare: Gabriella Karacsonyi och Carl HelinHandledare: Peter Lindberg och Arne FagerströmDatum: 2014 - majSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska företags skuldsättningsgrad ser ut vid Finanskriser och vilka samband denna variabel uppvisar med variablerna branschtillhörighet, tillväxt, företagsstorlek och materiella anläggningstillgångar.Metod: I denna studie har en deduktiv ansats använts. Författarna har genom kvantitativa undersökningar kommit fram till sina resultat. Teori har insamlats genom vetenskapliga artiklar och böcker. Gällande empirin har data främst inhämtats från databasen Retriever, för att sedan bearbetas i huvudsakligen genom Excel.

Syfte: Syftet är att kritiskt granska en eventuell bostadsbubbla i Sverige utifrån tre rapporter och erfarenhet från tidigare bubblor.Bakgrund: Huspriserna i Sverige har ökat markant de tio senaste åren och skuldsättningsgraden har följt samma mönster. En ökad oro för bostadsbubbla har uppkommit och debatterats om i media. Tidigare Finanskriser visar på att det finns likheter med dagens situation. Dessa Finanskriser har slagit hårt mot ekonomin, därför är det essentiellt att upptäcka och stoppa en framtida finanskris.   Metod: Tre rapporter granskas genom en litteraturstudie.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka tre stora svenska tidningars bevakning av de ekonomiskt viktiga händelser som inträffade hösten 2008 och våren 2009 i jämförelse med mediebevakningen av det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets bankkris, samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat ställs i förhållande till Hadenius och Söderhjelms slutsatser från deras undersökning av bankkrisen under det tidiga 1990-talet.      Uppsatsen ska ge en bild av hur de svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri valde att framställa och kommentera krisen för den svenska fordonsindustrin, Carnegie-affären och Swedbanks förtroendekris. En övergripande fråga som ställs till materialet är hur dessa händelser har bevakats och gestaltats av ledande kommentatorer och krönikörer i de utvalda tidningarna. Materialet analyseras i perspektiv av den konstruktivistiska teoribildningen utifrån vilken det förutsätts att det journalistiska arbetet påverkar den verklighet som ska beskrivas.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster är den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris då återbetalningsförmågan hos kredittagare försämras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser är ett återkommande fenomen idag.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att se vilka åtgärder i kreditprocessen som gjorts efter Finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt även se hur tidigare gjorda åtgärder stod sig under den senaste krisen. Vår ambition med uppsatsen är att de resultat vi får fram ska kunna användas av bankerna i kreditprocessen så att de påverkas mindre vid framtida eventuella kriser.Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gällande storbankernas påverkan av finansiella kriser.Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jämförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det är de åtgärder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 åren gått från en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som ställer högre och strängare krav på kredittagarna. För att få kreditprocessen helt vaccinerad mot Finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandläggare för att på bästa sätt kunna förmedla den rådande situationen på ett korrekt och snabbt sätt..

Genom tiderna och främst under det senaste århundradet har det uppstått bank-, finans- ochfastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala värld med sammanlänkade ekonomierär risken stor att en kris som uppstår i ett land fortplantar sig och drabbar andra länder, dock såkan samma kris påverka olika länder olika mycket. En intressant frågeställning är vilka faktorersom påverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör attpriserna återhämtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och Finanskriser med fokuspå Sverige och Spanien.Sverige genomgick en stor kris på 90-talet där fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiodökade bestånd, samt priser av fastigheter i Spanien.

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer.

Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån.Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.Handledare: Mats Viimne.Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernasriskhantering för bolån fungerar.Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet föratt sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder ossav den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenomriskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, somvi har tillämpat till bankers kreditrisker.Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på defyra storbankerna i Sverige.Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är attanvända sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersöktebetonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var detabsolut bästa sättet att minimera riskerna..

The employment structure consists of different sectors, whose share of the total employment rate is all part of an economic structural conversion according to this thesis applied theoretical approach. A structural conversion, which consist of recurring crises, such as the financial crises in the early 1990s. This crisis and its effect on the Swedish economy is well-documented, while the shortage regarding the effect on a smaller scale, in a local and regional context, provides this thesis purpose. More specifically, a comparison between the two neighbouring towns of Malm? and Lund, will constitute the local contexts in this research.

Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom ärformella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företagsekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och Finanskriser.Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersomekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsenssyfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt attanalysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formellastyrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa endjupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen ärgenomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten iforskningsproblemet.

Den senaste tiden har präglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. På den osäkra ekonomiska marknaden som uppstår får revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat på att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur påverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder på att revisorns rådgivning under Finanskriser ökar, både i termer av revisionsnära rådgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer.

Svenska banker har genomgått flera Finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre påverkade valet av problemområde. Många studier har gjorts beträffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade området kring kredituppföljningen, det sekundära kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara användbar för kreditgivare, genom att dra lärdom av bra exempel, och dels vara brukbar för låntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat område.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, Finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning.Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om man ur de sex tapetförsäljnings företagens resultaträkningar kan utläsas om inredningsprogrammen haft någon påverkan på tapetförsäljnings företagens resultat.  Metod: För att kunna utföra denna studie har vi gjort en kvantitativ undersökning av företagens resultaträkningar från 1991 till 2010. De data vi har fått fram har vi redovisat i fyra grafer för att få fram skillnaderna i varje segment, samt skillnaderna mellan de olika segmenten. Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att det inte finns något enhälligt svar till om inredningsprogrammen har haft någon påverkan på tapettillverkarnas resultat. Det finns flera orsaker till varför resultaten har gått upp och ner för företagen. En orsak är de Finanskriser som har varit, men även medelinkomstutvecklingen, vårt förhållningssätt till våra bostäder, och att bostäder blivit en kapitalinvestering. Förslag till fortsattforskning: Vi skulle vilja föreslå att man som fortsatt forskning går utanför våra avgränsningar och undersöker hur återförsäljare och målerifirmor har upplevt om inredningsprogrammen har haft betydelse för hur mycket tapeter de har fått sälja/fått i uppdrag att sätta upp. Detta kan göras med en blandning av enkäter och intervjuer. Studiens bidrag: Då detta arbete är det första av sitt slag så anser vi att det kan användas som en språngbräda för de som vill göra en fortsättning och fördjupning av studier inom samma område.

Bakgrund: Finanskriser, företagskonkurser och olika skandaler runt om i världen har resulterat i att revisorns tillförlitlighet har ifrågasatts och förtroendet för revisionsbranschen har skadats. Det bristande förtroendet tyder på att det finns skillnader mellan användarna av den finansiella rapporten och revisorernas förväntningar gällande revisionens utfall och har utmynnat i ett förväntningsgap. Revisorns uttalanden i revisionsberättelsen har utstått mycket kritik genom åren då den inte tillför ett informationsvärde för användarna. Revisionens förväntningsgap är ett fenomen som studerats över tid och nationella gränser men trots utveckling av lagstiftning fortfarande är bestående. IAASB har utgett ett utkast av en ny revisionsstandard, ISA 701, som ska bidra till en mer individualiserad revisionsberättelse i syfte att minska förväntningsgapet.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader är informationseffektiva eller inte, och om det i förlängningen går att konsistent identifiera under- och övervärderade aktier, har länge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmärksammat som en möjlig avvikelse från en effektiv prissättning är den så kallade värdepremien, där värdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning än tillväxtaktier.Syfte: Syftet med studien är att undersöka informationseffektiviteten på den svenska aktiemarknaden utifrån värdepremien samt hur värdepremien påverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag på Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvärderingsmått används för att identifiera värde- och tillväxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra värdeportföljer och fyra tillväxtportföljer skapas. Avkastningen från portföljerna beräknas och statistiska regressioner utförs för att utvärdera värdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill säga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en värdepremie på den svenska aktiemarknaden när två relativvärderingsmultiplar används (P/BV och EV/EBITDA). När CAPM används för att justera för risken genererar samtliga värdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillväxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.