Resultaten tyder på att ett fastighetsbolag som har möjlighet att värdepapperisera ett fastighetsbestånd utan att det medför några följdeffekter på företagets övriga finansiering, då lämpligast genom att värdepapperisera ett representativt urval av fastighetsbeståndet, generellt kan erhålla en billigare finansiering än traditionell skuldfinansiering. Det krävs dock att värdepapperiseringen struktureras på ett tillfredställande sätt så att den/de berörda fastigheten/fastigheterna erhåller en optimal rating med låg volatilitet utifrån den tillgångsklass som fastigheten/fastigheterna tillhör, samt att de kostnader som tillkommer på grund av strukturering och minskad flexibilitet inte underminerar kostnadsfördelarna. Främst beror denna slutsats på att värdepapperiseringen medför väldigt låg eller ingen managementrisk, ökad transparens, diversifiering av långivare samt tillgång till en stor europeisk investerarbas..

Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgångar. Det finns i nuläget två olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.Användningen mellan de två avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal är den mest använda Finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansräkning vilket således bidrar till goda värden på deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försämrad jämförbarhet med de företag som använder finansiella avtal. IASBhar därför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard där olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansräkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt då den innehåller komplexa redovisningskrav och bidrar till försämrade nyckeltal.

En svårighet för småföretag är hur de anskaffar kapital för att investera. Många småföretag använder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte är den billigaste Finansieringsformen.Syftet med studien är att undersöka och analysera varför småföretag använder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som Finansieringsform har påverkat småföretag när det gäller ekonomisk utveckling. Studien begränsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts för att kunna få fram en djupare kunskap om det undersökta ämnet. Urvalet av småföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer.

De senaste årens oro i världsekonomin har medfört en åtstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skärpningar av regelverk, som Basel III, ställs nu högre krav på bankernas kapitaltäckning. Fastighetsbolagen märker av den förändrade situationen och vittnar om att den tidigare nästan obegränsade kapitaltillgången nu inte längre existerar. Det har blivit dyrare att låna pengar från bankerna och därför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige är banksektorn stark gällande finansiering och marknaden är dominerad av ett fåtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utländska banker aktiva på den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.

Bakgrund: Den svenska teaterscenen befinner sig i vad som tycks vara en ständig ekonomisk kris. De offentliga medlen räcker inte längre till, vilket har fått till följd att teaterinstitutionerna har blivit tvungna att söka sig nya inkomstkällor. Kultursponsring är en alternativ Finansieringsform som har blivit allt vanligare. Vi vill undersöka kultursponsringens möjligheter för svensk teater. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna att gå bortom den traditionella definitionen av kultursponsring för att skapa ett helhetsperspektiv på utbyten mellan teater och näringsliv.

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen.

Denna studie är av kvalitativ art och syftar till att undersöka huruvida crowdfunding kan överbrygga ett eventuellt finansiellt gap för svenska företag och entreprenörer. Undersökningen fokuserar på tre typer av respondenter, vilka är representerade av företag som brukar crowdfunding som Finansieringsform, bolag som fungerar likt ombud för att förmedla kapital med hjälp av Finansieringsformen samt respondenter vilka opererar likt investerare i projekten. Studien teoretiska referensram är uppdelad i två sektioner, varav den första avser att beskriva crowdfunding utifrån generiska teorier, vilka utgörs av the Pecking Order Theory samt the Agency Principal Theory. Den andra sektionen ämnar mer specifikt beskriva crowdfunding samt belysa dess revenyer och brister och utgörs av tidigare forskning inom området. Studien mynnar ut i en slutsats att crowdfunding, genom dess tre former, kan utgöra en lösning i form av att metoden kan fungera likt ett komplement för att åter balansera det finansiella vakuum nyföretagare upplever i samband med erhållande av kapital..

De senaste årens oro i världsekonomin har medfört en åtstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skärpningar av regelverk, som Basel III, ställs nu högre krav på bankernas kapitaltäckning. Fastighetsbolagen märker av den förändrade situationen och vittnar om att den tidigare nästan obegränsade kapitaltillgången nu inte längre existerar. Det har blivit dyrare att låna pengar från bankerna och därför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige är banksektorn stark gällande finansiering och marknaden är dominerad av ett fåtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utländska banker aktiva på den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva förfarandet med tilläggs-köpeskilling i samband med företagsförvärv. Dessutom har vi studerat vilka eventuella möjligheter och begränsningar förfarandet innebär för inblandade parter. Metod: Problemet är angripet utifrån den kvalitativa metoden. För att studera för-farandet genomförde vi intervjuer med personer som hade insikt i ämnet. En företags-ledare, en riskkapitalist, en revisor och en advokat.

Leasingredovisning i förändring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen är att G4+1-gruppen, som är en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget är att leasing skall aktiveras i balansräkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att använda sig av leasing som Finansieringsform. Därefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig på.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka läkemedelsföretag för att sedan jämföra läkemedelsbranschen med stockholmsbörsen för att se hur läkemedelsbranschen påverkats av finanskrisen på slutet av 2000-talet.Metod: Studien bygger på en hypotesprövning och författarna har valt att använda en deduktiv ansats och en kvantitativ datainsamlingsmetod för att samla in data kring läkemedelsaktier.Teori: Studiens analyser bygger på två teoretiska modeller. Den ena är CAPM (Capital Asset Pricing Model) som är en modell som används för att räkna fram avkastningskravet för aktieägarna. Det andra är ett teorem (Modigliani-Millers) avseende kapitalstruktur och som behandlar marknadsvärdet på ettbolag oberoende av Finansieringsform eller distribution av utdelningar.Empiri: Jämförelser mellan Stockholmsbörsens generalindex och de fem största läkemedelsbolagen visar på att läkemedelsbolagen delvis följer börsens utveckling. Men över tid så visar sig läkemedelsaktierna vara stabilare och återhämtar sig snabbare än börsen som helhet.Slutsats: Till en början kan man se att finanskrisen har påverkat hela börsen inklusive läkemedelsbranschen. Dock visar en närmare observation av händelsen att läkemedelsaktierna återhämtar sig betydligt fortare och att de totalt sett inte svänger lika mycket..

Idag används leasing som ett alternativt finansieringssätt vid anskaffning av olika tillgångar och innebär långtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lån. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestämma vilken form av leasing som är aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna är fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren.

Denna studie undersöker effekten på svenska företags balans- och resultaträkning, och i förlängningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt på de nyckeltal vilka mäter förändringar i företags kostnadsstruktur samt struktur på balansräkningen medan nyckeltal vilka mäter lönsamhet och värdering påverkas i liten utsträckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom användning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av Fülbier et al (2008). Urvalet baseras på svenska företag på OMX Stockholm Large Cap, då ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten på den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förändring på företags skuldsättningsgrad och räntabilitet på totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet påverkas i mycket liten utsträckning, vilket är i linje med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att studera ett speciellt finansiellt leasingavtal för att se om detta innehåller tre generella kärnproblem; gränsdragningen mellan leasing och avbetalningsköp, leasingavgiften samt friskrivningsklausuler. Om det skulle visa sig vara på detta vis ska vi diskutera kring om en förändring av en tydligare informationsplikt eller lagstiftning anses vara behövlig, i synnerhet med tanke på att denna Finansieringsform speglas av en obalans mellan leasegivare och leasetagare.När det gäller gränsdragningsproblematiken är det avtalets syfte, utformning och formulering som är avgörande för avtalstypen. Gällande leasingavgiften är problemet att leasegivaren kan justera denna på grunder som för leasetagaren är svårkontrollerade. Likaså är det inte heller alltid självklart för leasetagaren vad leasingavgiften innehåller. Problemet med friskrivningsklausuler är att dessa kan vara oskäliga och att innebörden kan vara svårtolkad för leasetagaren.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera Finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare.Problemformulering: Studien undersöker hur Finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga.Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning.Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare.