I conducted this examinasions work because I want to find out how loan to farmes are working and more specific towards younger farmers. What you have to think about before you go to the bank and what the banks are thinking about lending money to farmers. This work is based on an investment plan propasal for 20 000 laying hens on a farm in the Kalmar area. The investment plan propasals have two diffrent alternetives, one farm on 25 hectares and one on 50 hectares. I have chosen this becouse I wanted to study how the diffrent sizes of farms are changing the banks thoughts about lending money. These investment plan propasals have included four banks with questionnaire and deep interview.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet.Undersökningen belyser hur Finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga Finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena..

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning då nystartade företag ofta har problem med att få tillgång till finansiella resurser. Kreativa företag kan på olika sätt få tillgång till nödvändiga resurser utan att synligt belasta balansräkningen vilket inom forskningen givits benämningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebär att företagare kan få tillgång till nödvändiga resurser genom att använda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nämligen ägarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

FolkFinansiering via Internet har på senare tid växt fram som en Finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svårt att bli finansierade genom de traditionellaFinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okänt hur småföretagare ser på dennaFinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats är att skapa förståelse för småföretagares uppfattning och inställning till deolika Finansieringskanalerna banklån, riskkapital, kapital från affärsänglar ochfolkFinansiering. Studien har ett särskilt fokus på hur folkFinansiering står sig ursmåföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förståelse för småföretagares Finansieringssituation har vi samlatteorier som berör Finansiering av just småföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar därför traditionella Finansieringsalternativ som banklån, riskkapital ochaffärsänglar men innehåller även vad som är känt om FinansieringsformenfolkFinansiering.

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, två vanliga sätt att erhålla externt kapital är genom banklån och riskkapital. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vilka Finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, år 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid Finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förändringar i Finansieringsbeslut. Utgångspunkten i uppsatsen är ett hermeneutiskt synsätt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med två nystartade aktiebolag, tre banker samt två riskkapitalbolag.Då vi sett till vilka Finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklån och riskkapital även har goda möjligheter att finansieras genom andra externa källor, såsom statlig Finansiering. Att beviljas banklån eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.

Avsikten med denna studie är att undersöka vilka motiv, påverkande faktorer och synsätt små IT-företag har när de väljer att ta in riskkapital som Finansiering. Vi har utgått från tidigare forskning inom området för att identifiera vilka motiv och påverkande faktorer som kan förekomma och utifrån dessa byggt upp grunden för vår studie. Kapitaltillskott är det som naturligt känns som det mest primära motivet, vilket även vår studie har visat men det finns ändå en önskan om annan värdetillförsel i form av affärskompetens, nätverk och kontakter. Dessa önskemål har dock inte varit några huvudsakliga motiv för att inleda samarbete med riskkapitalisterna utan de kan mer ses som positiva sekundära motiv. Motiven kapitaltillskott och tillförsel av affärskompetens samt nätverk och kontakter blir i sin tur påverkade av ett antal faktorer såsom företagets och produktens livscykelfas, ägande och kontroll, produkt och marknad samt ledningens erfarenhet och kompetens.

Författare: Narina Bengtsson och Victor Friis-LibyHandledare: Eva BerggrenTitel: Fastighetsbolagens Finansiering ? En studie om fastighetsbolagens nyaFinansieringsalternativBakgrund och problem: Kapitaltunga bolag som fastighetsbolag är ständigt i behov avkapital. Bankkredit som alltid varit det vanligaste och mest använda finanseringsalternativethar i större utsträckning ersatts med företagsobligationer och preferensaktier. Marknaden försvenska företagsobligationer har växt de senaste åren och fastighetsbolagen står idag för tvåtredjedelar av de totala preferensaktierna på Stockholmsbörsen. Efter den senaste finanskrisensvarade myndigheterna med att ta fram Basel III ? regelverket, som ställer striktarekapitaltäckningskrav för bankerna.

Denna studie är av kvalitativ art och syftar till att undersöka huruvida crowdfunding kan överbrygga ett eventuellt finansiellt gap för svenska företag och entreprenörer. Undersökningen fokuserar på tre typer av respondenter, vilka är representerade av företag som brukar crowdfunding som Finansieringsform, bolag som fungerar likt ombud för att förmedla kapital med hjälp av Finansieringsformen samt respondenter vilka opererar likt investerare i projekten. Studien teoretiska referensram är uppdelad i två sektioner, varav den första avser att beskriva crowdfunding utifrån generiska teorier, vilka utgörs av the Pecking Order Theory samt the Agency Principal Theory. Den andra sektionen ämnar mer specifikt beskriva crowdfunding samt belysa dess revenyer och brister och utgörs av tidigare forskning inom området. Studien mynnar ut i en slutsats att crowdfunding, genom dess tre former, kan utgöra en lösning i form av att metoden kan fungera likt ett komplement för att åter balansera det finansiella vakuum nyföretagare upplever i samband med erhållande av kapital..

This thesis describes and examines a new line of business, CleanTech. CleanTech comprises a wide range of different types of companies and is not yet well defined. In this thesis only the Swedish market is considered, and a variety of players on the market are included to give the most extensive picture of the current situation. Recent research shows that a gap has arisen between governmental financing and private equity-investments in CleanTech-companies. This gap occurs mainly in companies in expansive phases and causes problems both for the companies and for the line of business as a whole. To investigate this gap the Swedish CleanTech-business is described in terms of earlier and existing financing, age and size of the companies and their turnover and profit.

Företag kan finansiera sina investeringar med antingen eget kapital eller skulder och kapitalstrukturen beskriver hur denna mix ser ut. Det finns ett flertal teorier som säger att företags val av Finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det finns dock ingen teori eller empirisk forskning som kommit fram till en allsidig förklaring till vilka faktorer som påverkar valet av kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på vilka faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur. Studien genomfördes på företag i branschen för metallvarutillverkning inom Norrbottenslän genom telefonenkäter och räkenskapsanalys.

Det finns mycket forskning riktad mot större företags investeringsprocesser, men samtidigt en stor brist på forskning som är riktad mot investeringsprocesserna i små företag samt vilka aktörer och faktorer som påverkar dessa processer. Syftet med undersökningen är därför att ge en inblick i hur investeringsprocesser i små företag kan se ut samt identifiera vilka aktörer och faktorer som kan påverka dessa processer. För att undersöka detta har fallstudier på fyra små företag inom Norrbottens träindustri genomförts, Siverts Snickerifabrik, Spikab, Finsnickeri och Wiklunds Ledstångssnickeri. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer. Slutsatserna som drogs var att små företags identifierade följande steg i en investeringsprocess: identifiera behov, Finansiering, identifiera alternativ, utvärdera alternativ, beslut, utbildning och uppföljning.

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutiskkunskapssyn.Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,Finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat ? finansiell bootstrapping.Vi har angripit studiens problem ? hur finansiell bootstrapping används av företag ? med en abduktiv forskaransats.

Leasing som Finansieringsmetod för lantbruksmaskiner är ingen ny företeelse men har inte slagit igenom i Sverige på samma sätt som i en del andra länder. Intresset för leasing är svagt i Sverige varpå det är av intresse att undersöka hur lantbrukare resonerar kring Finansieringsmetoder för investeringar. Syftet med uppsatsen är att analysera om varför leasing inte används av lantbrukare i större utsträckning. Arbetet är uppbyggt på två delar, en teoretisk referensram där relevanta teorier och tidigare forskning beaktas, och en empirisk del där resultatet från beräkningar gällande leasing och Finansiering av banklån presenteras. I det empiriska avsnittet redovisas fyra intervjuer med lantbrukare. Efter att val av metod, redovisas urval av respondenter och en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts.

En affärsplan är ett nedskrivet formellt dokument som bland annat omfattar företagets affärsidé, mål, produktion, interna och externa intressenter, budget och Finansiering. Samtliga undersökta institutioner med riktad rådgivning till entreprenörer förespråkar att affärsplanen upprättas för att öka företagets möjligheter till framgång. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur affärsplanen i dagsläget används av småföretag och dess externa intressenter, samt jämföra resultatet med rådgivning och tidigare forskning inom området. Enligt teorin är affärsplanen av stor betydelse både internt och externt. Internt kan affärsplanen till exempel verka som styrmedel och utvärderingsinstrument samt vid utvärdering av affärsidén.