SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ?betalar? genom att ge bort ägande.

Titel: Användarvillkor på användarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) på Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars inställning till den personliga integriteten på sociala medier.Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras på sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i åldrarna 19-24 iGöteborgsområdet samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de påföljande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten påsociala medier i olika sammanhang. Överlag anser målgruppen att de själva utgör de grundläggandeförutsättningarna för hur deras personliga integritet hanteras på sociala medier. Det ligger ianvändarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas när det gäller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen är skriven på 30 högskolepoäng vid lärosätet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa på hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trädval längs vägarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hållbart i förhållande till det framtida förändrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssätt och kommunerna har använts som jämförelse. Enligt regeringen (2007) måste transportinfrastrukturen anpassas till ett förändrat klimat redan nu och medel för att Finansiera detta måste avsättas. Det är också av yttersta vikt att områden som riskerar att drabbas kartläggs så att åtgärder redan nu kan påbörjas. För att kunna avgöra om ett växtval är hållbart eller inte behövs aktivt arbete gällande värnandet av den biologiska mångfalden, utförliga växtlistor med vilka arter det är som har planterats, i vilken utsträckning de har planterats samt ett långsiktigt klimatarbete gällande växtval.

Genom åren har många företag inom nya branscher startats med hjälp av riskkapital. Utan riskkapital hade troligen inte företag som Apple Computer, Microsoft, Intel, Federal Express, Sun Microsystems och Compaq Computer sett dagens ljus. Alla dessa företag startades med hjälp av riskkapitalbolag som valt att Finansiera dessa företagsidéer för att sedan sälja dessa företag ut på den publika aktiemarknaden.För att en entreprenör ska få möjlighet att utveckla en idé och/eller en produkt så är finansieringen från riskkapitalbolagen helt avgörande och har fått allt större betydelse för samhället i termer av fler arbetstillfällen och på marknaden i termer av produkter eller tjänster. Denna betydelse för samhället och marknaden gjorde att vårt intresse för denna studie byggts upp och detta ledde till vår problemformulering:Hur ser investeringsprocessen ut när riskkapitalbolag väljer att investera i ett tillväxtföretag och vilka problem uppstår under vägen?För att få en förståelse för denna problemformulering tillämpade vi kvalitativ metod.

Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade bankernas möjligheter till att Finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för bankerna.

Hösten 2008 uppstod en stor oro på den amerikanska fastighatsmarknaden, det som en följd av kraftigt sjunkande fastighetspriser tillsammans med dålig säkerhetshantering. Då banker har ett nära samarbete med varandra, såväl nationellt som internationellt bidrog det till att finanskrisen blev ett globalt problem på den finansiella marknaden. Den finansiella krisen spred sig mellan världens länder och nådde Sverige senare under hösten 2008. I Sverige har den kommersiella fastighetsmarknaden främst påverkats i form av färre transaktioner, det på grund av den då rådande likviditetsbristen.Vi har i vår uppsats undersökt hur finanskrisen hittills har påverkat svenska långivare att Finansiera lån till kommersiella fastighetsaffärer, vi har även undersökt eventuella förändringar gällande refinansiering av befintliga krediter inom fastighetsbolag. Då Sverige drabbades av en stor fastighetskris i början av 1990-talet ska vi även undersöka vad de svenska låneinstituten har gjort för att inte hamna i samma situation igen.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Denna studie är utförd på ett leasingbolag för att undersöka incitamenten för stora bolag att välja en operationell lease som finansieringsalternativ för sin tillgång.Tidigare studier har genomförts för att undersöka operationell leasing och dess påverkan på små och medelstora bolag (SME), därför riktar sig denna studie till stora bolag och deras incitament till att använda sig av operationell lease för att skapa kunskap om detta område. De större bolagen har likviditet och kapacitet att genomföra inköpen själv, men väljer ändå en finansieringsform som innebär att genom en månadshyra få utnyttja tillgången som krävs för att bedriva sin verksamhet. Detta gör det intressant att undersöka incitamenten för de stora bolagen.De incitament som användes som grund för undersökning är de som European Investing Fund (EIF) har använt sig utav när de gjorde undersökningen på SME företag ute på den europeiska marknaden. Dessa är priset, restvärdesrisken, cashflow, uppgradering och tjänster/service. Dessa incitaments värde ökade med storleken på företaget och därför var det aktuellt att använda sig av denna studie.De intervjuer som genomfördes bekräftade att dessa incitament alla är väldigt viktiga för storabolag, men i vilken ordning beror helt på vilken typ av tillgång som leasas.

Både entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, såväl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige där enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska näringslivet domineras främst av mindre företag. Bakom många av dessa mindre företag står individer med utländsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter från en annan del av världen.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillväxt är företag, vilket är en stor anledning till att fokus ligger på hur dessa väljer att Finansiera sin verksamhet.

Syftet med rapporten är att undersöka vad det skulle kunna innebära för Luleå kommun och dess invånare om viktdebiterad avfallstaxa infördes. Kommunerna Kalix, Umeå och Sollentuna har studerats för att ta reda på hur de har upplevt införandet av viktdebitering. Avfallstaxa är den avgift kommunen tar ut för att Finansiera hanteringen av kommunalt hushållsavfall. I avgiften ingår insamling och behandling av hushållsavfall, driften av återvinningscentraler, kundtjänst, fakturering och information. Viktdebitering innebär att fastighetsägaren betalar en avgift efter den mängd avfall som slängs i sopkärlet.

Investeringar krävs för att lantbruksföretagaren ska ha en möjlighet att följa utvecklingen och möjliggöra effektiviseringar i det dagliga arbetet på gården. För investeringar krävs kapital och ofta är lantbrukets investeringar kapitalkrävande. Det är maskiner och byggnader som behöver bytas ut, vilket kan slå hårt på den redan pressade ekonomin. De senaste årens markpriser har stigit kraftigt vilket inneburit att bankerna varit villiga att låna ut mer kapital, eftersom gårdarna har haft möjlighet att sätta marken i säkerhet för lånen. Många lantbruksföretag i Götaland drivs som kombinationsföretag och har både skogs- och jordbruksproduktion som sina huvudsakliga produktionsgrenar. Alternativet för dessa företag är att använda inkomster från skogsproduktionen till de kapitalkrävande investeringarna.