I Sverige, så väl som i övriga världen, är samhället under ständig förändring. Detta innebär inte bara nya villkor för en innevånare i samhället, utan kraven som ställs på de konstruktioner som människan uppfört förändras ständigt. Även oförutsedda händelser såsom naturkatastrofer eller terrorism kan kräva en förändring i konstruktionernas utformning. Exempel kan vara en bro som skall bära en högre last eller en katedral som degraderats av tidens tand. Att bemöta de nya kraven kan göras på olika sätt.

Titel: Solidariskt systerskap? ? Strategier för kvinnors empowerment genom mikrofinansFörfattare: Liv Bergmark och Emmi TaskinenHandledare: Cecilia Hansen LöfstrandTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: November 2007 ? Januari 2008Syfte och frågeställningar:Syftet med vår undersökning är att studera mikrofinansorganisationen Pro Mujers arbete med mikrofinans som en väg till empowerment för latinamerikanska kvinnor.Frågeställningar:?Hur arbetar Pro Mujer med mikrofinans??Vilka strategier använder Pro Mujer för att uppnå empowerment hos kvinnor??Vad finns det för möjliga hinder på vägen till empowerment?Metod och material:Våra metoder har varit litteraturgenomgång, innehållsanalys och e-postintervjuer. Vi har försökt att genomföra en e-postintervju med Pro Mujer men eftersom vi inte har fått svar från organisationen består vår empiri av texter från Pro Mujers hemsida som vi har analyserat genom innehållsanalys. Litteraturgenomgång har vi använt för att analysera texter och teorier om både mikrofinans och empowerment. I vår analys har vi framlagt ett kritiskt perspektiv av Pro Mujers representation av sitt arbete och sina kvinnliga låntagare genom patriarkatteori, svart feminism och Tredje världen feminism.Huvudresultat:Pro Mujer arbetar med mikrofinans och har fokus på kvinnor.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Dagens företag lever i en alltmer komplicerad och komplex omvärld där bilden av dem skapas genom ständig samverkan mellan vad de egentligen gör och hur det förklaras vilket i sin tur skapar bilden av företaget. I Jönköpingsregionen finns det ett flertal kommunikations-, PR- och reklambyråer, definitionerna är många, men i stort erbjuder de liknande tjänster. För att kunna differentiera sig gentemot konkurrenter har positionering blivit ett allt viktigare ledningsinstrument, konsumentens bild av företaget är den avgörande faktorn mellan misslyckande och framgång och i sin tur överlevnad. Utvecklingen har medfört att nyckeln till framgång ligger i företagets förmåga att värdera och kommunicera sin interna och externa identitet i relation till sin önskade profil och inte som tidigare genom kvalité eller produktöverlägsenhet. Konsumenternas uppfattning och känsla för företaget blir den avgörande faktorn vid valet av samarbetspartner, ett finansiellt värde kan i sin tur tillskrivas varumärkesidentiteten när den bidrar till att skapa en positiv och fördelaktig bild av företagets tjänster och produkter.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Vi befinner oss just nu i en lågkonjunktur och detta påverkar det mesta i vårt samhälle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgångar i fastigheter värderade till verkligt värde kan tvingas till resultatsänkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgångarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltså kan bli föremål för nedskrivningar. Med hjälp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en låg- respektive högkonjunktur.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur studenter på Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nå och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagsläge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berättelser angående deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör ämnen såsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvägagångssätt, där vi valde att bestämma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men även en akademiker och arbetande lärare på Makerere University i Kampala, Uganda.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen.

The structural rationalization of the agricultural sector in Sweden has led to many expansive, professional companies orientated towards growth. The agricultural sector is a very capital-intense sector and is characterized by the need for large sums of capital in form of buildings, inventory and arable land. The capital need is especially large for companies who have an ambition of growth and development of the company in the near future. The study is built upon six cases that all can be categorized as large agricultural farms with a turnover exceeding 20 million Swedish crowns. The companies are located in the middle and in the south of Sweden and are in the sector of primary production with focus on dairy-, pork-, egg-, chicken-, beef-, vegetables- and grain production as well as in the business of refining milk towards consumers. The study aims to identify the motives and driving forces that lies behind the growth of a farm-based company. The agricultural companies' motive for growth is studied based on which factors that influence the ambition to grow and to what extent these factors accord to the picture given by earlier research of small companies outside the agricultural sector.

Tillväxtteori är något som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom är ett stort problem i världen. För att det inte ska bli ännu större kan det vara väldigt viktigt att veta hur tillväxten ska komma igång i ett fattigt land som lidit hårt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det är antagligen för att de faktorer som är betydelsefulla troligen är desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat långt under sitt steady state (det jämviktsläge som ekonomin är på väg mot på lång sikt). Det finns många modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillväxt i fattiga länder, och eftersom modeller alltid är förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har någon viktig faktor som belyses. En modell som ofta används för att beskriva tillväxten i fattiga länder är teknologispridnings-modellen som visar att fattiga länders ekonomier växer då de lär sig att använda mer teknologi.

Bakgrund och problem: Det har riktats kritik från många håll mot det nuvarande sättet attredovisa leasingavtal på. Distinktionen mellan finansiellt och operationellt leasingavtal harmedfört att många företag väljer att redovisa sina avtal som operationella, då dessa inte inkluderasi balansräkningen, vilket gör att en mer positiv bild förmedlas av verksamheten. IASBs nyaförslag innebär att alla avtal kommer att redovisas som finansiella, vilket medför konsekvenser förföretagen då balansräkning och mått såsom skuldsättningsgrad kommer att påverkas.Syfte och avgränsning : Vi avser att analysera utvalda remissvar från diskussionsunderlaget ochundersöka vad berörda parter anser kring förslaget och dess effekter på redovisningen. Vårt syfteär vidare att sammanställa remissvaren med avseende på valda frågor i diskussionsunderlaget ochfå en övergripande bild över likheter och olikheter mellan synpunkterna. I studien har vi valt attinte inkludera de remissvar som berör värderingsproblematiken kring det nya förslaget och vikommer inte att titta på remissvar från enskilda företag.Metod: Remissvaren studeras med avseende på de frågor som finns presenterade idiskussionsunderlaget.