I denna uppsats beskrivs och implementeras tre alternativa metoder för att skatta kovariansen mellan finansiella tillgångar. De utvärderas sinsemellan och jämförs med stickprovskovariansen. Utvärderingsmodellen innebär simulering av en aktiv portföljförvaltare i en verklighetstrogen miljö. Då kovariansen mellan finansiella tillgångar beräknas med stickprovsskattning blir skattningsfelet stort. Detta fel, eller brus, försämrar portföljförvaltares resultat och alternativa metoder eftersöks.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka om det var finns stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin för möjligheten att konkurrensutsätta den ?mjuka sektorn? i kommunerna, främst då förvaltningsområden som innehåller myndighetsutövning. Jag har avgränsat mig till kommunens socialtjänst och dess individ- och familjeomsorg. Jag presenterar myndighets- och förvaltningsbegreppen. Litteraturstudier samt intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Denna uppsats syftar till att skapa en bild över dels bankers attityder till de nya reglerna om kapitaltäckning, dels vilken påverkan de nya reglerna kommer att ha på banker. Uppsatsen bygger på en induktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empiri har huvudsakligen samlats in genom intervjuer med representanter från den svenska Finansiella sektorn. Slutsatser:Cirka tio institut kommer att välja att tillämpa Internal rating based approach (IRBA) vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. IRBA förväntas sänka det befintliga kapitalkravet.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster är den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris då återbetalningsförmågan hos kredittagare försämras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser är ett återkommande fenomen idag.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att se vilka åtgärder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt även se hur tidigare gjorda åtgärder stod sig under den senaste krisen. Vår ambition med uppsatsen är att de resultat vi får fram ska kunna användas av bankerna i kreditprocessen så att de påverkas mindre vid framtida eventuella kriser.Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gällande storbankernas påverkan av finansiella kriser.Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jämförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det är de åtgärder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 åren gått från en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som ställer högre och strängare krav på kredittagarna. För att få kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandläggare för att på bästa sätt kunna förmedla den rådande situationen på ett korrekt och snabbt sätt..

Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ är en företagsform, där medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affärsmässig verksamhet där medlemmarna deltar. Detta innebär att verksamheten har en skyldighet att tillfredställa sina medlemmars finansiella önskemål samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemål. För att kalla sig kooperativ så ska företag följa sju principer, de sju principerna är riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.

Syftet är att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och därmed förstå hur pass nödvändig Koden är för finansiella institutioner. Utifrån syfte görs en kvalitativ undersökning för att få förståelse för hur Koden påverkar/påverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgångspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen är att få ökad förståelse och därmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det är för få bolag som intervjuats och det är inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader på arbetsmarknaden, så väl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lägre lön än män är ett välkänt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika många studier rörande löneförmåner och detta har heller inte studerats på ett nordiskt material under senare år. Resultat ifrån nordisk forskning som genomfördes på data från år 1989 tyder på att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmåner inte inkluderas i lönemätningen. Dock indikerar forskningsresultat från USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmåner ej inkluderas i analysen.

I samband med en omorganisation av hälso- och sjukvården i Region Gävleborg där bland annat fyra divisioner bildades infördes det balanserade styrkortet som styrverktyg i verksamheten. Styrkortet var ett intressant verktyg för hälso- och sjukvården då det inkluderar såväl finansiella som icke-finansiella aspekter. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det balanserade styrkortet anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer med avseende på om det bidrar till ett gemensamt språk och en helhetsbild av verksamheten. Denna undersökning gjordes utifrån en kvalitativ fallstudiedesign inom Region Gävleborgs hälso- och sjukvårdsorganisationer. Undersökningen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fokus legat på chefer och ansvariga personer inom den berörda verksamheten. Den teoretiska referensramen inleddes med allmän forskning kring styrkortet för att sedan smalas av till en mer anpassad bild av styrkortet inom studiens valda bransch. Resultatet visade att styrkortet medförde ett gemensamt språk samt att kommunikationen mellan de tre organisatoriska nivåerna spelade en central roll för en fungerande verksamhet.

Rapportens syfte: Att undersöka eventuell samvariation mellan redovisningskvalitet och betavärden, volatilitet, price/earnings samt price/sales.Metod: Jämförelseanalys där korrelationer har beräknats mellan finansiella mått och resultaten utifrån en bedömningsmodell från konsultbolaget Kanton som vi anser utgöra en valid mätning av redovisningskvalitet.Dataunderlag: Finansiell data har hämtats från Avanzas webbportal medan resultaten från Kantons granskning har nyttjats, vilken i sig utgör underlag för utmärkelsen Årets börsbolag som görs i samarbete med Aktiespararna.Resultat: Vi finner inga signifikanta samband som ligger i linje med våra ursprungliga frågeställningar. Det verkar dock finnas ett positivt variationssamband mellan betavärde och redovisningskvalitet på Mid Cap-listan.Slutsatser: Analysen förkastar våra förväntade resultat och förutom mätfel diskuterar vi potentiella orsaker som exempelvis att investerare inte tar till sig all information, att den avgörande informationen återfinns i räkenskaperna eller att redovisningen bestäms till stor grad av kapitalägare. Det kan också vara så att mer information inte alltid är positivt..

Tillväxtteori är ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier är frågan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa är av intresse att undersöka. Om tillväxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier är detta mycket användbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger används en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nära man befinner sig sitt steady state (det jämviktsläge en ekonomi rör sig mot på lång sikt).

Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning.Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstått mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den främsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurrs. Botten nåddes sannolikt under 2009 som präglades av en global recession.

I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har presterat i jämfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillämpning av utvalda finansiella prestationsmått. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt märkta fonder har haft en stor framväxt under det senaste decenniet och det finns därför en efterfrå-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall på den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt märkta fonder. En jämförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har även gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare då antalet som inte gör ett aktivt val är omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende på den riskjusterade avkastningen mellan fonder som är miljö och/eller etiskt märkta och fonder som inte tar hänsyn till dessa kriterier vilket överensstämmer med tidigare forskning. I jämfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har det förstnämnda presterat på en hög nivå..

Den offentliga sektorn är en stor organisation med många olika förvaltningar och därmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mängd skilda ledarskapskulturer och det är detta vi valde att undersöka i vår uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan två förvaltningar inom den offentliga sektorn där vi avsåg att undersöka hur ledarskapskulturen såg ut på respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. Utifrån vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av åtta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i Socialtjänsten.