Denna uppsats presenterar en fallstudie av enbostadsrättsförenings finansiella rapporter och belyser intressenters behov avmonetär information. Detta i syfte att undersöka om den i Sverige bortglömdametoden Kameral redovisning möjligen ger mer informativa finansiella rapporter medhänsyn till intressenternas informationsbehov. Resultatet av studien visar att Kameralredovisning för Administrationer kan vara ett lämpligt komplement och ersättakassaflödesanalyser då den underlättar betalningskontroll, budgetkontroll ochmonetär hantering. Kameral redovisning för Företag ger samma information som Kommersiellredovisning och redovisar dessutom ett modifierat integrerat kassaflöde för attockså här underlätta betalningskontroll, budgetkontroll och monetär hantering. Dennametod hindras idag av redovisningsregleringar för att ersätta Kommersiellredovisning men kan användas för löpande redovisning.

IT-outsourcing blir bara mer vanligt och därmed blir det även mer nödvändigt att uppmärksamma de risker som kan uppstå i samband med outsourcing. Denna studie identifierar olika risker med IT-outsourcing och applicerar dessa i en kvalitativ undersökningsform för att ta reda på riskmedvetenheten hos småföretag i Göteborg. Studien har påvisat att det inte finns några genomträngande drag gällande om småföretag har bra eller dålig riskmedvetenhet. Det studien har påvisat är att det är väldigt blandat och att företagen i många fall är väldigt spridda kring vetskap av de olika riskerna som behandlas i denna studie. Denna studie bidrar även med en lista med punkter som är viktiga att tänka på vid IT-outsourcing och denna lista baseras på vad som framträdde som bristande hos vissa företag vid deras riskmedvetenhet..

Detta är en studie i individers riskhantering och riskmedvetenhet. Studien är baserad på företagsekonomiska teorier som bland annat behandlar olika sätt att undvika risker som finns mot olika delar av ett företag. Dessa teorier har senare omvandlats för att kunna användas i en analys av hur privatpersoner hanterar de risker som rör deras ekonomi. Utgångsläget för studien har varit att individer utsättas för liknande ekonomiska risker som företag, och den huvudsakliga frågeställningen för studien har således varit om företagsekonomiska teorier kan tillämpas på individer i samhället. Studien har även utformats för att ge svar på frågan om i vilken utsträckning individer är medvetna om ekonomiskt risktagande.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi.

Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera de redovisningsansvarigas åsikter angående fair-value redovisning av finansiella instrument och de principiella förändringar som detta innebär. Studien baseras på en teoretisk diskussion med hjälp av utvald litteratur och artiklar från olika tidskrifter. Vår analys baseras på en enkätundersökning. Genom att jämföra de diskussioner vi fört kring fair-value med resultatet från våra enkäter, har vi gjort en analys av de redovisningsansvarigas åsikter. P.g.a en låg svarsfrekvens, ca 13 %, kunde vi inte uttala oss generellt.

Titel: Riskhantering inom små till medelstora företag.Problem: Olika sorters risker kan förekomma och påverka företag därför ställs frågan hur hanteringen av dessa risker sker inom små till medelstora företag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur små till medelstora företag hanterar risker.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod ligger till grund för uppsatsen. Intervju har använts för att införskaffa nyttig information i undersökningssyfte. Intervjuer från respondenterna har sammanställts, sammanfattats och analyserats.Resultat: Företagen i uppsatsen har en god riskhantering. De risker som de själva inte kan hantera outsourcas till riskhanteringsspecialister.Problemet är att kostnaderna inte ska överstiga vinsterna med hanteringen. Företagen har dock hittat en bra balans där.

De fyra svenska storbankerna; Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och SEB agerar och värderas internationellt. Värderingarna grundas på bankernas kompetens, resurser och finansiella produkter och framförallt värderas bankernas marknadsandel och befintliga kundrelationer. Den svenska bankmarknaden påverkas av den växande internationella konkurrensen och bankerna måste därför skapa egna eller anskaffa internationellt konkurrenskraftiga finansiella produkter. Syftet med denna artikel är att utifrån den resursbaserade teoriansatsen analysera fallföretaget Sparbanken Finn. Framförallt skall vi applicera ett modulärt angreppssätt på produktion av finansiella produkter; detta för att avgöra den modulära teorins eventuella tillämpbarhet.

Syfte: Förstå hur bankens marknadsstrategier, tekniska och organisatoriska utveckling har påverkat utvecklingen av finansiella tjänster på Internet Metod Den metod vi har använt oss av är kvalitativa forskningsintervjuer med beslutsfattare inom det svenska bankväsendet. Genom att göra personliga intervjuer uppkom det en helt annan kontakt med respondenten. Tanken var även att vi skulle intervjua personer på bankerna vilka dagligen arbetar med liknande frågor, detta för att få så bra kvalitet som möjligt på de svar som vi fick. Vi valde att intervjua två av de fyra stora svenska bankerna, valet föll på Handelsbanken och SEB. Slutsats Det finns primära och sekundära strategier bakom utvecklingen av finansiella tjänster på Internet i Sverige.

Syftet med studien är att utifrån ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegränsad IFRS och att ta reda på om reglerna är lämpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgångspunkt för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. Lämpligheten med lagbegränsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrågasättas på flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillämpa reglerna..

Under det senaste decenniet har frågan om riskhantering fått ökat ge-nomslag och det har växt fram ett behov att identifiera, värdera och hantera risker. En stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har präglat 2000-talet. Det finns en ständig utveckling inom ämnet och den ligger främst i vad som företa-gen väljer att ta upp som risker och hur arbetsprocessen utformas.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att hantera och redovisa sina risker.Vi har använt oss av en abduktiv ansats för att uppfylla syftet med uppsat- sen. För att samla in empiri gjordes sju kvalitativa intervjuer som hade en låg grad av standardisering.Vi har kommit fram till att företagen som medverkade utgår från standar-der, men har utvecklat det till ett eget system. Det finns inget klart förhållningssätt för hur företagens riskredovisning ska se ut, vilket gör att det skiljer sig mellan före-tagen..

Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl.

Kina har sedan ett antal år tillbaka en medveten strategi att attrahera ny teknologi och kompetens in i landet. Med sina låga löner och oändliga utbud på arbetskraft lockar de många företag att till exempel förlägga sin tillverkning där. Landets snabba expansion och utveckling medför också att det finns stora möjligheter för utländska företag att etablera sig på denna gigantiska marknad. Vi ställer oss dock frågorna vilka risker som vissa svenska tillverkningsföretag ställs inför i samband med en kinainvestering och hur dessa risker hanteras? Samt om dessa risker utmynnar i en extra riskpremie?Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka risker de undersökta svenska tillverkningsföretagen beaktar då de investerar i Kina, samt hur dessa risker hanteras och hur riskpremien påverkas.Studien är genomförd med en kvalitativ metod, där fem tillverkande företag i regionen runt Jönköping intervjuats angående deras direktinvesteringar i Kina.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..