De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt småföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfråga eller avstå revision. För att ett svenskt aktiebolag skall få undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna gränsvärden utifrån Europakommissionen tidigare satta. Dessa gränsvärden för Svenska aktiebolag är (belopp i tkr); Nettoomsättning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anställda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa gränsvärden skall undantas revisionsplikten får de maximalt överstiga ett av tre satta gränsvärden. Svenska aktiebolag vilka överstiger två av dessa gränsvärden vart av de två senaste bokslutsåren blir således revisionspliktiga.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring.Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts.Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken ?Sinnesmarknadsföring? med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring.Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring.Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankerna har ökat sin utlåning kraftigt över hela världen det senaste decenniet. En ökad utlåning av subprimelån som bland annat fanns paketerade i CDOs bidrog till problem då ingen visste hur stor risken var med dessa lån och saknaden efter detaljerad information över produkten efterfrågades inte. Många av de bland annat stora investmentbankerna gjorde avsevärda förluster. Enligt redovisningsstandarder skall företaget uppvisa karaktär och omfattning av de risker som de är exponerade för och hur dessa ska hanteras. Med tanke på finanskrisen som har uppstått och banker som blivit förstatligade och gått i konkurs är det intressant att se om upplysningar som lämnas i räkenskaperna är tillräckliga för att utläsa relevant information och ge en bra bild av företagets exponering.

 Bakgrund och problem: Den svenska börsutvecklingen har de senaste 10 åren haft stora svängningar, varav två höga toppar och två bottnar. Fonderna som följer börsutvecklingen har olika fondkaraktär i avseende om risker och avkastningar. Trots många turbulenta år i världen, fortsätter fondspararna i Sverige att investera i fonder som blivit allt populärare som investeringsalternativ. Men vilken Sverige- eller Rysslandsfond har gått bäst under perioderna?Syfte: Syftet är att utvärdera Sverige- och Rysslandsfonder under två perioder där börsen stiger samt två perioder då börsen sjunker med hjälp av utvärderingsmått.Avgränsning: Avgränsning utförs genom att välja de fyra största Rysslandsfonderna respektive Sverigefonderna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner.Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden.

Vi lever i ett samhälle som förändras i snabbare takt än tidigare. Vikten av att identifiera risker som kan drabba organisationer är högst relevanta. Den kommunala verksamheten bedriver sin verksamhet i en publik miljö där avvikelser från det tänkta kan få negativa konsekvenser. De kommunala bolagens syfte är att tjäna dess invånare och skapa ett attraktivt samhälle samt föra en prissättning i linje med ett nollresultat. Skulle det oväntade inträffa så medför detta att kommunen exempelvis måste skjuta till mer pengar till bolagen vilket i sin tur kan resultera i mindre medel för andra verksamhetsgrenar.

Titel: Användning av LCC. Vad krävs för att utforma en LCC-modell?Bakgrund: Försvarsmakten äger och anskaffar komplicerad materiel som ska fungeraunder en lång livslängd. Materielförsörjningen ska vara kostnadseffektiv ochkostnaderna kända ur ett livscykelperspektiv i största möjligaste mån. Life Cycle Cost(LCC) är en metod som kan bidra härtill.

Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i JönköpingTitel                                   Koll på SOX ? En fallstudie av implementeringen av SAP GRC Version 10 inom delar av ABB-koncernen.Författare                           Lars Björmsjö, Jacob ÖbergHandledare                       Gunnar RimmelÄmnesord                         GRC, intern kontroll, SAP, Sarbanes-Oxley ActSammanfattningBakgrund (och problem): Med de redovisningsskandalerna som skakat den finansiella världen i början av 2000-talet, har lagstiftningen stramats åt för företag för att förhindra att detta inträffar igen. Lagar som SOX ger tydliga direktiv på hur företagen ska stärka sina interna kontroller. Att efterleva SOX är en kostsam historia då, de ställer hårda krav på intern kontroll samt system för att hantera de ökade kontrollerna. Problembakgrunden till denna uppsats bygger på kraven att efterleva SOX och hur ett internationellt företag kan använda sig av ett IT-verktyg som SAP GRC för att klara av de hårdare kraven.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att utföra en fallstudie på hur processen bakom implementeringen av SAP GRC version 10 ser ut i ett multinationellt företag som ABB och vilken roll SOX har i sammanhangetAvgränsningar: Författarna har valt att avgränsa sig till att enbart titta på implementeringen av SAP GRC, och tittar då inget på andra aktörers liknande produkter.

Kommuner är en verksamhet som påverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintäkter som vi betalar in. Under de senaste åren har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott på bristfälliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fått konsekvenser. Det har även presenterats en rapport från Europakommissionen om att mutor är förekommande inom kommunal verksamhet även i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har används på ett felaktigt sätt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nå sina mål och det kan därför finnas ett behov förbättra ledningen av verksamheten för att åtgärda riskerna. Ett sätt att förbättra ledningen är att använda sig av riskhantering vilket är ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna.

Revisorn har till uppgift att granska företags räkenskaper och revisionsberättelsen kan ses som en kvalitetsstämpel på att räkenskaperna är upprättade enligt gällande regler. Vissa har dock ifrågasatt revisionsberättelsens innehåll och vad den bidrar med. Mycket forskning har bedrivits för att utveckla modeller som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga konkurser. De allra flesta bygger på finansiella data i form av olika nyckeltal. Det finns även forskning som förutom finansiella nyckeltal också inkluderat revisionsberättelsen i olika statistiska modeller för att utreda hur väl den kan användas i en konkursförutsägelse.

Bakgrund och problem: Många företag satsar stora resurser på forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förväntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till långsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen använda sig av någon form av ekonomistyrning ofta baserad på budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter är förknippade med svårigheter, då det krävs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstår i verksamheten. De risker som företagen tar är även kopplade till osäkerhet angående projektens utfall och påverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstår vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, är det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem är. I denna uppsats ges beskrivningar på vilka problem som är förknippade med budgetering av forskning och utveckling i såväl teorin som praktiken.

Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgångar. Det finns i nuläget två olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.Användningen mellan de två avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal är den mest använda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansräkning vilket således bidrar till goda värden på deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försämrad jämförbarhet med de företag som använder finansiella avtal. IASBhar därför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard där olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansräkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt då den innehåller komplexa redovisningskrav och bidrar till försämrade nyckeltal.