Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de Finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de Finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.

Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest.

Background: Previous studies focused on customer loyalty and customer satisfaction. But no studies focused on the interaction between the financial advisor and their client. Therefore we have chosen to focus on this knowledge gap.Purpose: The purpose of this thesis is to illustrate how the interaction between financial advisors and customers affect financial advisory in investment decision making.Method: The thesis philosophy was positivistic because patterns were found with help of a survey. Furthermore is the paper quantitative since the thesis is measurable and it try to explain the interaction between the financial advisors and the clients demographic characteristics and how it influence the financial advice Conclusion: The theories thin-slicing and similarity attraction paradigm may not apply to the interaction between financial advisor and client..

Ekonomistyrning är något som behövs för att en verksamhet ska fungera och styrning sker i första hand inifrån organisationen. För att styrningen ska fungera på ett tillfredställande sätt så är det viktigt att ha ett informationssystem som kan generar rätt information som ska ligga till grund för beslut, planering och uppföljning av verksamheten.Det problem som uppstått i Paradisverkstan Design AB och som ligger till grund för uppsatsen är att det finns någon löpande kontrollen av företagets ekonomi. Företagets ekonomistyrning är i behov av förbättringar då verksamheten under de senaste åren vuxit i omfattning. Informationsflödet i företaget är inte tillräckligt i förhållande till dess storlek och för att lösa detta krävs ett fungerande system för internredovisning. Syftet med uppsatsen är att identifiera kriterierna för ett bra internredovisningssystem för framtagning av rapporter åt Paradisverkstaden Design AB och finna utgångspunkter för vidare utveckling av systemet. Tillvägagångssättet i studien är en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ undersökningsmetod.

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren.Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv.

Föreliggande rapport utgör ett examensarbete vid Yrkestekniska Högskolan med inriktning väg och anläggning Luleå tekniska universitet. Examensarbetet handlar om att projektera en cirkulationsplats i anslutning till universitet. Beställare av detta projekt är Tekniska kontoret Luleå kommun och syftet är att förbättra trafikmiljön och säkerheten i området. Det underlag som projektgruppen baserat rapporten på är böcker, andra rapporter och övrigt material som tillfört oss information. Projektgruppen har analyserat för och nackdelar i våra 4 olika lösningsförslag.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd..

Syftet med undersökningen var att undersöka om jag med samtalet som verktyg kunde höja 12- åringars medvetenhet angående etiska ställningstaganden. Denna undersökning genomfördes med anledning av bland annat rapporter från Skolverket angående uteblivna etiska och värdegrundande samtal i skolan. Stöd för utvecklingsarbetet fann jag i de styrdokument som skolan skall följa. Undersökningen bedrevs under elva lektionspass i en klass år sex innehållande 21 elever. Jag valde att använda samtalet som metod för de reflekterande egenskaper som krävs vid ställningstagande.

Inkludering är ett världsomspännande koncept att sträva efter i skolundervisningen men kan detta uppnås när undervisningen inte kan göras lika för alla? För att få en bättre bild över var dagens forskning är på väg angående specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mängd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lärare är att förutom att kraven på att en likvärdig utbildning ska uppnås förväntas lärarna även ta hänsyn till allas unika förutsättningar och behov. Detta då lärarna ska möta ett ökat antal elever med inlärningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas från klassrummet.Den här studien ger läsaren en idé om det dilemma skolor runt världen försöker lösa och resultaten pekar på att ytterligare forskning är nödvändig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gårdagens metoder..

Rapporter pekar på att ungdomar rör sig allt mindre och därmed ökar i vikt. Vi vill därför med denna uppsats ta reda på vad elever i årskurs sex har för inställning till fysisk aktivitet samt vad de tycker om ämnet idrott och hälsa i skolan. Vad gör de på fritiden? Hur ser de på skolidrotten? Känner de sig aktiva under idrottslektionerna? Bidrar skolidrotten till att eleverna är aktiva även på fritiden? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till ämnet och vilka faktorer som kan spela roll för ungdomars val av fritidsaktiviteter. Därefter genomförde vi en enkät bland 12-åringar för att få en verklig bild av situationen.

Syfte: Syftet är att utifrån bankernas definition av små och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrån denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning är efterfrågad för SME. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanställda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation är högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt när det gäller återbetalningsförmåga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motståndskraft.

Denna uppsats syftar till att undersöka svenska företags val av kapitalstruktur. I en kvantitativ studie undersöks värför faktorgrupper, bestående av faktorer hämtade från finansiella teorier, vilka förväntas förklara valet av kapitalstruktur.För att utvärdera huruvida faktorgrupperna kan anses förklara valet utförs en regressionsanalys där faktorgruppernas korrelation med fyra definitioner av skuldsättningsgraden undersöks. Faktorurvalet består av nio faktorgrupper baserade på 17 faktorer, hämtade från Peckning Order?, Market Timing?, samt Tradeoff?teorierna. Slutligen undersöks ifall det förekommer branschmässiga skillnader i faktorernas förmåga att förklara kapitalstrukturen.Resultatet av studien indikerar på att vissa faktorgrupper är mer lämpliga än andra att använda för att förklara valet av kapitalstruktur.