Syftet med uppsatsen är att beskriva Financial Statements Insurance och diskutera om en användning av modellen skulle innebära någon förbättring beträffande dels förtroendet för de Finansiella rapporterna, dels säkerställandet av revisorns oberoende. Som helhet har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vår undersökning innehåller emellertid. Den första delen är en undersökning av befintlig litteratur Den andra delen, den kvalitativa, består av intervjuer genomförda med representanter i de branscher vi anser vara relevanta för vår undersökning. Genom analys av undersökningen har det framkommit att Financial Statements Insurance inte har något användningsområde i realiteten.

Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens Finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av Finansiella rapporter får på dels synen på redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar även till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens Finansiella rapporter. Metod: Då det studerade fenomenet är relativt nytt har vi använt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlägga tidigare outforskat område. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har använt ett upplägg där respondenterna tillfrågats om sina åsikter i en enkät och delats in i grupper som har olika intressentförhållande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Bakgrund och problem: I samband med konvergensprojektet infördes avsnittet Övrigttotalresultat. Övrigt totalresultat har blivit ett omdebatterat ämne och det har ifrågasatts omnormgivare verkligen tar hänsyn till användarna vid utformning av nya standarder, för attavgöra vad som är användbart. Det normgivande organet IASB ska utforma standarder så attFinansiella rapporter är användbara för dess användare enligt deras vägledandeFöreställningsram. Därför är det intressant att undersöka anknytningen mellan användbarhet,användare och normgivare.Syfte: Identifiera användbarheten av Övrigt totalresultat. Både som ensamstående avsnittoch för Finansiella rapporter i sin helhet.

Hur goodwill och immateriella tillgångar ska redovisas har länge varit ett omdiskuterat ämne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU använda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta är att standardsättarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? Rörelseförvärv var att en större andel immateriella tillgångar skulle identifieras vid ett rörelseförvärv och därmed skulle goodwill minska i företags balansräkningar och ge en mer rättvisande bild av företags Finansiella rapporter.

Bakgrund och problem: Målet med undersökningen är att beskriva kommunens styrsätt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom användningsområdet är lite utforskat är sättetolika nivåer i offentlig utbildningsförvaltning använder informell information, formella ochmindre formella styrmedel väsentligt. Undersökningen försöker ta reda på om det modernarebehovet av icke finansiella mått i en decentraliserad organisation är tillgodosett och hurinformation hämtas och används för att styra mot pedagogiska och finansiella mål.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare använder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts på tre nivåer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnämnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvändning kommer fråninformella källor och verksamhetsrapporter. Ekonomin är överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs främst med information från informella källor ochverksamhetsrapporter från många typer av möten men även en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hålls används.Riktningen av uppmärksamhet på problem görs utifrån avvikelser från budget,verksamhetsrapporterna och informella källor.Ansvarsstyrningen utgår från finansiella mått i budgeten och måluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hämtas från alla typer av rapporter och informella källor men påverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna får beslut grundade på muntliginformation istället för rapporter?? Hur påverkar den kommande användningen av BSC på gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i Finansiella rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i Finansiella rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning.

Uppsatsens syfte är att utreda hur IFRS påverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tänkas ge upphov till vid företagsvärderingar. Metoden är deduktiv, och empirin består av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som används vid företagsvärdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen på de aktörer som är involverade i processen att alstra finansiell information. Därför behandlar uppsatsens teoretiska del ämnen som incitament, trovärdighet, objektivitet, ämnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar på en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att objektiviteten minskar, och därmed trovärdigheten, i Finansiella rapporter.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens Finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de Finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de Finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Studien utgår från de största sektorerna i industrin för 27 EU-länder. Dessa är tillverkningsindustri, byggindustrisektorn, den finansiella sektorn..

Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags Finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de Finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker.

Bakgrund Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare genom åren. Men de är också behäftade med en del redovisningsmässiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i många av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevärt mellan svenska börsföretag. Men hur påverkar sådant egentligen användarna och vilka branscher är mest utsatta?Syfte Syftet med studien är att identifiera om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i fråga om mängden immateriella tillgångar samt att studera hur detta kan tänkas påverka användbarheten av Finansiella rapporter.Metod Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien är att påtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av Finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags Finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 Finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.