Titel: Vin i var mans portfölj? En studie om vinets möjlighet till riskreduktionBakgrund: En portföljs totala risk kan härledas från både individuella tillgångars ackumulerade standardavvikelser och korrelationerna dem emellan. Genom att inkludera tillgångar med låg eller ingen samvarians kan portföljens risk sänkas utöver vad en diversifiering mellan ett stort antal tillgångar åstadkommer. Det uppstår således ett behov av att diversifiera mellan tillgångar med skiftande respons till marknadshändelser. Dock har olika marknader och tillgångsslag börjat korrelera allt mer vilket resulterat i att fördelarna med diversifiering har minskat.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät.Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik..

Den svenska bankmarknaden har förändrats radikalt sedan avregleringen i mitten av 1980-talet. Konkurrensen har blivit allt hårdare då nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden och de redan etablerade finansiella företagen har utvidgat sin verksamhet. Den välutvecklade tekniken och den ökade konkurrensen har medfört att privatpersoner på ett enkelt sätt byta bank eller skaffa en till bank. Men då allt fler aktörer befinner sig på marknaden har valet av bank även blivit ett allt mer komplext val. Därmed ska privatpersoners bankvanor, nöjdhet och relation till banken kartläggas.

I denna uppsats studeras utvecklingen av substansvärden hos 9 noterade fastighetsbolag och 4 investmentbolag från det första kvartalet 2007 till det första kvartalet 2012. Utvecklingen av substansvärden jämförs med aktiekurs hos respektive bolag och det undersöks om det finns någon korrelation. Både priskorrelation och avkastningskorrelation utreds. Vidare kommer den genomsnittliga substansrabatten/substanspremien under den studerade tiden för respektive bolag räknas ut. Utifrån detta diskuteras och analyseras varje bolag för sig.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt.

Denna uppsats har avsett utreda och utvärdera huruvida avkastningen av en aktieportfölj, sammansatt utefter Benjamin Graham?s (1973) värdestrategi, har överträffat avkastningen av indexen OMX STOCKHOLM_PI och OMX 30 under en 20-års period med startpunkt i årsskiftet 1989/1990. Tidigare forskning kring värdestrategiers resultat indikerar att det historiskt sett varit möjligt att erhålla högre avkastning än marknaden vid användandet denna strategi. Den undersökta portföljens sammansättning är baserad på sju finansiella urvalskriterier som förespråkats av Graham (1973). Dessa urvalskriterier urskiljde sex bolag till den slutgiltiga portföljen.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilka företag som lämpar sig för en implementering av ett shared service center. Metod: Under arbetets gång har en abduktiv ansats använts där det varit en kontinuerlig interaktion mellan teori och empiri. Det har gjorts en kvalitativ studie av ett fallstudieföretag med hjälp av intervjuer, facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsatser: De företag som är mest lämpade för en etablering av ett shared service center bör vara:? Stora ? de måste kunna uppvisa stordriftsfördelar? Multinationella ? centraliseringen till shared service måste få märkbar effekt? Expansiva ? realisera besparing i personalkostnader ? Lågkostnadsstrateger ? syftet med ett shared service center passar företagets paradigm? Förändringsvilliga ? det är ett stort projekt som måste stödjas av organisationen.

I denna uppsats diskuteras sambandet mellan risk, marknadseffektivitet och volatilitet. En studie görs för att se om volatiliteten (kursrörligheten) har ökat i enskilda aktier under tidsperioden 1988-1999. Vidare behandlas vilka faktorer som kan ge upphov till volatilitetsförändringar, vilka konsekvenser en förändrad volatilitet får för olika typer av investerare samt om utvecklingen är förenlig med EMH (den effektiva marknadshypotesen).Studier av volatilitet är intressanta p g a den risk som uppstår för olika marknadsaktörer vid en ökad volatilitet. Uppstår felvärderingar på aktiemarknaden finns även risk för att kapital fördelas på ett sätt som inte är optimalt. I stora drag kan man definiera begreppet volatilitet som ett mått på hur stor osäkerheten är inför den framtida kursutvecklingen för en aktie.

Problembakgrund/Problemdiskussion: Mitt under brinnande finanskris 2008 tvingades den välkända storbanken Lehman Brothers ansöka om konkurs. Bankens konkurs i kombination andra finansiella instituts var startskottet på en intensiv debatt beträffande flertalet företeelser på den finansiella marknaden. En av dessa företeelser var blankning. Kritiker menar att blankning bidrog till att destabilisera en redan skakad marknad och generera omotiverat stora prisras på aktiemarknaden. Förespråkarna menar och andra sidan att det inte är blankning som formar marknaden utan att det endast är en strategi baserad på brister i marknaden.Oavsett vilken sida som står närmast sanningen ledde debatten till att EU instiftade ett nytt regelverk, som till viss del begränsar blankning och ökar dess transparens.

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen är en reaktion på de redovisningsskandaler som ägt rum i landet där framstående företag varit inblandade. På grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden såväl som för revisionsbranschen. Ökade krav på företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrägerier samt återställa investerarnas förtroende. SOX berör såväl amerikanska som icke-amerikanska företag.

Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning (avancerad nivå), 4FE90E, 4FE91E:2, VT 2013Författare: Emely Forsberg och Morgan OlofssonHandledare: Elin FunckTitel: Arbetsmiljöaspekter i ekonomistyrningssystemBakgrund: Den här studien handlar om hur organisationer uppfattar arbetsmiljö som konkurrensmedel och framgångsfaktor, hur företagen mäter arbetsmiljö och hur arbetsmiljö kan integreras i prestationsmätnings- och ekonomistyrningssystem. Den svenska regeringen vill synliggöra arbetsmiljö som framgångsfaktor och konkurrensmedel. Tidigare studier ger dock ingen samstämmig bild av huruvida arbetsmiljö är lönsam. Därtill pekar de studier som menar att arbetsmiljö är lönsam på svårigheter att visa upp sambanden mellan arbetsmiljöåtgärder och konsekvenser av dessa.Svenska regler och tidigare forskning kräver respektive pekar på vikten av att arbetsmiljö integreras i en organisations styrning på samma sätt som finansiella aspekter. Samtidigt visar tidigare forskning att det saknas arbetsmiljöindikatorer som kan ingå i en sådan styrning för att styra, följa upp och utvärdera utifrån.

Priset på skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden på skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio åren med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka närmare 20 %. Bankernas femåriga låneränta har under samma period också varierat, från ca 7 % till dagens historiskt låga nivå runt 3,5 %. Förändringar i låneränta och virkespriser kan påverka likviditeten för skogsägare och därmed orsaka finansiella störningar för deras långivare.

Uppsatsen behandlar skillnader i regelverken på NGM Equity, First North och Aktietorget samt hur detta påverkar företagen på respektive marknadsplats. Fär att förklara de förhållandena som råder mellan marknadsplatsen, företagen och investerare använder vi oss av teorierna: Det finansiella gapet, Legitimitetsteorin och Intressentteorin. I uppsatsen har vi kommit fram till att de nya marknadsplatserna fyller en viktig funktion för mindre och medelstora företag i tillväxtfas. Vi har dock konstaterat att det föreligger vissa brister gällande upprätthållandet och praxis i det nuvarande gällande regelverken. Detta kan vara en bidragande orsak till att handeln inte alltid fungerar ändamålsenligt.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som påverkar de rörliga bolåneräntorna på den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information från Riksbanken. Vi har även undersökt sambandet mellan Riksbankens reporänta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 månader) bolåneräntor över en tioårsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. Vår undersökning visar att de viktigaste faktorerna som påverkar rörliga bolåneräntor är: bankernas upplåning, regleringsstandarder, klimatet på finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsättningar samt låntagarens förutsättningar.

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.