Kreditderivat är ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling på stora Finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit på den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar användandet av kreditderivat i Sverige. Både positiva och negativa faktorer avhandlas på ett objektivt sätt med relevanta källor av olika slag. Fokus ligger på grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps.

Från och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillämpa IFRS. Detta innebär bland annat att finansiella tillgångar och vissa finansiella skulder numera ska värderas till verkligt värde.Promemorians syfte är att studera förändringarna i finanisella tillgångar och skulder som påverkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan på nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt på ROE på 0,3procentenheter, på ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten påverkas negativt med 0,1 procentenheter både vid ÅRL och IFRS beräkning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förändringen att värdet på en finansiell tillgång eller skuld blir mer rättvisande än värdering till anskaffningsvärde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som påverkar de rörliga bolåneräntorna på den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information från Riksbanken. Vi har även undersökt sambandet mellan Riksbankens reporänta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 månader) bolåneräntor över en tioårsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. Vår undersökning visar att de viktigaste faktorerna som påverkar rörliga bolåneräntor är: bankernas upplåning, regleringsstandarder, klimatet på Finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsättningar samt låntagarens förutsättningar.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

Tidigare har det framförallt varit företag som IKEA, Ericsson och Volvo som expanderat utomlands och branscher såsom musik, telekommunikation och skogsindustri som stått för exporten men idag väljer även många svenska modeföretag att expandera sin verksamhet utomlands. När ett företag etablerar sig på andra marknader ställs det inför andra förutsättningar, exempelvis; kulturella olikheter, skilda konsumtionsmönster och preferenser. Därmed tvingas företagen att ta ställning till i vilken utsträckning de skall anpassa sin marknadsföring efter varje lands specifika villkor. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur och varför svenska modeföretag expanderar internationellt, och vidare hur det i så fall påverkar deras image och identitet. Vi har funnit att företagen tillämpar samma strategier som i Sverige även på marknader som skiljer sig från den svenska.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen då företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om chefer verkligen har så stor betydelse som den allmänna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med särskilt hänseende till bibehållandet av företagskulturen då ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda på och klargör chefens betydelse för bibehållandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhållandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi därefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien. Slutsatser: Vår slutsats är att ledaren som levt och verkat i företagskulturen har stor betydelse för företagskulturbevarande vid företagsexpansioner, då denne vet vad företaget vill förmedla till de nyanställda. Ledaren har i sin position inflytande att påverka de anställda i exempelvis interaktioner och värderingsbildande..

Rådgivning förekommer på många olika marknader och i lika många olika former. Med rollen som rådgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som är till för att skydda den som är mottagare av rådet. Rådgivning på de Finansiella marknaderna, avseende finansiell rådgivning och investeringsrådgivning, är med god anledning föremål för en omfattande reglering på grund av det skyddsintresse kunden anses ha.Regleringen är uppbyggd både genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom självreglering av marknadens aktörer. Eftersom de Finansiella marknaderna är föremål för ständig förändring och utveckling används begrepp som god rådgivningssed för att säkerställa att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen på marknaden går i. För att bedöma om en rådgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vägledning inte endast hämtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rådgivningssed visar.Vad som i varje given situation är att bedöma som vårdslöst låter sig inte lätt göras.

Bakgrund och problem:Varumärket som tillgång har på senare år vuxit till att numera betraktas som en av deviktigaste tillgångarna som ett företag har, ett varumärke har både en finansiell ochstrategisk betydelse. Detta erkännande har också ökat behovet och också kraven påvarumärkesvärderingar och hur de utförs. Värderingsprocessen är dock svår och i vissmån otydlig. ISO 10668 togs fram för att standardisera värderingsprocessen, dock såtar dessa standardiserade metoder inte hänsyn till icke-finansiella faktorer.Syfte:Syftet med denna studie är undersöka vad som är värdeskapande för ett varumärkeoch vilka faktorer som tas hänsyn till vid en värdering. Studien tittar på hur värderareanvänder icke-finansiella faktorer i sina värderingsmodeller och i slutändan förklaravilka eventuella brister som finns i värderingsprocessen.Avgränsningar:Syftet avgränsas till hantering av varumärken baserat på deras stora påverkan på ettföretags börsvärde.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som påverkar de rörliga bolåneräntorna på den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information från Riksbanken. Vi har även undersökt sambandet mellan Riksbankens reporänta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 månader) bolåneräntor över en tioårsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. Vår undersökning visar att de viktigaste faktorerna som påverkar rörliga bolåneräntor är: bankernas upplåning, regleringsstandarder, klimatet på Finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsättningar samt låntagarens förutsättningar.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Bakgrund: Hand i hand med dagens ökad fokus på risk har intresset ökat för ettriskhanteringskoncept som kallas Enterprise Risk Management (ERM). Tanken medmodellen är att hantera risk övergripande istället för isolerat på separata områden iföretaget. De största fördelarna med modellen sägs vara bättre beslutsfattande inomorganisationen, att riskmedvetenheten ökar och att intressenter får bättre förtroendeför företaget.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra den teoribildning om ERM som växerfram med praktisk erfarenhet från icke-finansiella företag som implementeratmodellen. Målet är också att skapa förståelse för både för- och nackdelar medmodellen.Avgränsning: Undersökningen har inriktats på icke-finansiella företag eftersom färrestudier har gjorts inom området.Metod: En kvalitativ fallstudie av två icke-finansiella företag har genomförts med enabduktiv ansats och en blandning av explorativ och deskriptiv design.Resultat: Undersökningen visar att ERM skapar vissa positiva effekter för företagenmen också att en del problemområden har identifierats. De begränsningar i modellensom uppstår anses vara nära relaterat till svårigheten med att hantera mjuka risker ochproblemet med att ERM kan bidra med för stor passivitet i verksamheten dåminimering av risk blir mer omfattande.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex.