Konkurrensen bland tjänsteföretag ökar ständigt vilket har lett till att kunder idag kräver betydligt mer av företagen och dess service än de tidigare har gjort. Denna ökning kan bero på en mängd olika faktorer som till exempel att marknader tenderar att ha större tillgång än efterfrågan. Detta innebär att det blir svårare för företagen att hitta nya samt behålla nuvarande kunder. Om kunderna inte är nöjda med kvalitén på företagets service och värde så riskerar företagen att förlora kunderna.För att skapa kundvärde och erbjuda tjänster med bra kvalité så krävs det att företagen har personal som kan och är villiga att utföra dessa arbeten. För att de anställde ska kunna utföra ett arbete som ger värde åt kunden så krävs det att denne känner sig motiverad till det.Hur motiveras personalen i hantverkarbranschen till att skapa kundvärde? Vilken roll har kommunikation och belöningar för att skapa motivation?Uppsatsens syfte är att undersöka hur små till medelstora tjänsteföretag arbetar med belöningar och kommunikation för att motivera sin personal.Uppsatsens resultat tyder på att personalen i hantverksföretag föredrar monetär belöning för att motiveras till att skapa kundvärde.

Tenant representation är som bransch befinner sig i sin expansionsfas och har funnits på den svenska marknaden sedan tidigt 90-talet. Tjänsten tenant representation kommer ifrån den engelska och amerikanska marknaden och således ligger dessa marknader i framkant. Arbetet behandlar utbudet, utvecklingen och framtidsutsikterna på Stockholms tenant represantationmarknad.Arbetet stödjer sig till stor del på intervjuer av representanter från aktörer på Stockholms tenant representationmarknad. Arbetet hämtar även inspiration från tidigare arbeten och till viss del litteratur.Olika trender på marknaden som märks av är att medvetenheten och efterfrågan på tenant representation ökar samt att rekryteringsmöjligheterna har ökat. Svaren i intervjuerna har inte visat orsaken till de ökade rekryteringsmöjligheterna, men ett antagande är att utbildningar har anpassat sig till marknadernas behov.

I denna uppsats studeras utvecklingen av substansvärden hos 9 noterade fastighetsbolag och 4 investmentbolag från det första kvartalet 2007 till det första kvartalet 2012. Utvecklingen av substansvärden jämförs med aktiekurs hos respektive bolag och det undersöks om det finns någon korrelation. Både priskorrelation och avkastningskorrelation utreds. Vidare kommer den genomsnittliga substansrabatten/substanspremien under den studerade tiden för respektive bolag räknas ut. Utifrån detta diskuteras och analyseras varje bolag för sig.

Detta examensarbete består av två delar: en vetenskaplig rapport och en gestaltning. Syftet är att ta reda på hur ett programformat för TV ska vara uppbyggt för att bli framgångsrikt på den svenska marknaden. Rapporten innehåller litteraturstudier kring ämnena programformat och genre, statistiska undersökningar i form av svenska tittarsiffror och kvalitativa intervjuer med programansvariga för två svenska TV-bolag. Resultatet hävdar bland annat att populariteten hos olika typer av programformat går i cykler, men att vissa format - så som tävlingsprogram ? alltid varit mer populära än andra.

Uppsatsens syfte är att identifiera marknadsstrategier som möjliggör och stärker tillväxt i små medicinteknikföretag.Uppsatsen är en kvalitativ undersökning baserad på fallstudier av fem företag. Fallstudierna är baserade på intervjuer. Teorierna behandlar betydelsefulla faktorer för företags tillväxt, samt för de problem som är viktiga att överbrygga. Centrala områden är partnerskap och nätverk, marknadsorientering och internationalisering. Våra slutsatser:Små tillväxtföretag inom medicinteknik använder ungefär samma marknadsstrategier för att kommersialisera sin innovation.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt.

Telemarknaden i Sverige har under de senaste åren ställts inför nya utmaningar som inte bara är ett resultat av avregleringen utan även av kundernas ökade krav på produkter och tjänster. Överlevnaden för den före detta monopolisten beror på hur väl de kan tillgodose kundernas krav och aktivt bemöta de övriga aktörerna i branschen. Därmed blev frågeställningen att undersöka vilka faktorer som är väsentliga för att de före detta monopolistiska företagen ska kunna överleva på dagens marknad och syftet med arbetet blev att utvärdera och analysera denna strategiska process.Vi har valt att göra en kundundersökning med syfte att kunna besvara vår problemställning och därmed valdes kundperspektivet. Med tanke på att Sverige bara har ett teleföretag som har blivit avreglerat, nämligen TeliaSonera, blev det naturligt att vi utgick ifrån just detta företag. Kundundersökningen gjordes med privatkunder i åldern 20 ? 50 år.För att kunna ställa relevanta frågor i enkäten gjorde vi en omfattande förstudie som inkluderade artiklar i dagspress, offentliga rapporter och tidigare undersökningar, samt ett samtal med TeliaSoneras marknadsanalytiker.Det som vi kom fram till i vårt arbete är att om ett företag ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad borde det ha både hög marknadsfokus och hög kundfokus.

Denna uppsats har avsett utreda och utvärdera huruvida avkastningen av en aktieportfölj, sammansatt utefter Benjamin Graham?s (1973) värdestrategi, har överträffat avkastningen av indexen OMX STOCKHOLM_PI och OMX 30 under en 20-års period med startpunkt i årsskiftet 1989/1990. Tidigare forskning kring värdestrategiers resultat indikerar att det historiskt sett varit möjligt att erhålla högre avkastning än marknaden vid användandet denna strategi. Den undersökta portföljens sammansättning är baserad på sju finansiella urvalskriterier som förespråkats av Graham (1973). Dessa urvalskriterier urskiljde sex bolag till den slutgiltiga portföljen.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilka företag som lämpar sig för en implementering av ett shared service center. Metod: Under arbetets gång har en abduktiv ansats använts där det varit en kontinuerlig interaktion mellan teori och empiri. Det har gjorts en kvalitativ studie av ett fallstudieföretag med hjälp av intervjuer, facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsatser: De företag som är mest lämpade för en etablering av ett shared service center bör vara:? Stora ? de måste kunna uppvisa stordriftsfördelar? Multinationella ? centraliseringen till shared service måste få märkbar effekt? Expansiva ? realisera besparing i personalkostnader ? Lågkostnadsstrateger ? syftet med ett shared service center passar företagets paradigm? Förändringsvilliga ? det är ett stort projekt som måste stödjas av organisationen.

Syftet med denna uppsats ämnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Därför ska vi undersöka och analysera nätverkets betydelse, barriärers påverkan, val av etableringsstrategier och varumärkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnå syftet med vår studie har nedanstående huvudproblem formulerats: Hur går svenska modeföretag tillväga vid etablering och varumärkesbyggnad på den internationella marknaden? Uppsatsens teoretiska utgångspunkt innefattar svenska modeföretags etablering på den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nätverksperspektiv, barriärer, etableringsstrategier samt varumärkesbyggnad. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där fyra fallstudier har tillämpats.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som ägt rum i Indien, november 2012. Reformen innebär att företag med flera varumärken får etablera sig med en maximal ägarandel på 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utländska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar ägt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika är alla exempel på detta.

I denna uppsats diskuteras sambandet mellan risk, marknadseffektivitet och volatilitet. En studie görs för att se om volatiliteten (kursrörligheten) har ökat i enskilda aktier under tidsperioden 1988-1999. Vidare behandlas vilka faktorer som kan ge upphov till volatilitetsförändringar, vilka konsekvenser en förändrad volatilitet får för olika typer av investerare samt om utvecklingen är förenlig med EMH (den effektiva marknadshypotesen).Studier av volatilitet är intressanta p g a den risk som uppstår för olika marknadsaktörer vid en ökad volatilitet. Uppstår felvärderingar på aktiemarknaden finns även risk för att kapital fördelas på ett sätt som inte är optimalt. I stora drag kan man definiera begreppet volatilitet som ett mått på hur stor osäkerheten är inför den framtida kursutvecklingen för en aktie.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen.

Bakgrund och problem: 2014 blir det obligatoriskt för mindre aktiebolag att tillämpa K2-eller K3-regelverket. Forsknings- och utvecklingsföretag som vill aktiverautvecklingskostnader och behålla egenupparbetade immateriella tillgångar i balansräkningentvingas välja K3. Det innebär högre administrativa kostnader jämfört med en tillämpning avdet förenklade K2-regelverket. Detta innebär en konflikt då EU och Regeringen har som målatt minska den administrativa bördan för företag i syfte att öka produktiviteten och stärkaföretagens konkurrenskraft mot marknader utanför EU.Syfte: Vi vill undersöka hur företag med egenupparbetade immateriella tillgångar ibalansräkningen resonerar vid valet mellan K2 och K3.Frågeställning: Vilka är de avgörande faktorerna för mindre aktiebolag medegenupparbetade immateriella tillgångar i balansräkningen vid valet mellan K2 och K3?- Är möjligheten att aktivera utvecklingskostnader avgörande vid valet?- Är de administrativa kostnaderna avgörande vid valet?Metod: Tre mindre aktiebolag med egenupparbetade immateriella tillgångar i sin senasteårsredovisning har valts ut.

Sammanfattning Hur utvecklas kursen vid en nyintroduktion i jämförelse med Affärsvärldens generalindex (AFGX)? Uppsatsen redovisar utvecklingen för 57 aktier vid introduktionsdagen, efter en dag, en vecka en månad, tre månader och ett år. Slutsatsen är att det finns skillnader, de är signifikanta efter en dag och efter ett år. Efter en dag har kursen i genomsnitt gått ner ett antal procentenheter och för AFGX var motsvarande genomsnitt svagt positivt. Efter ett år är skillnaden mycket stor med 94 % i avkastning för nyintroducerade aktier och 13,1 % i avkastning för AFGX.