Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.

Franchising är det mest vanliga kedjekonceptet i fastighetsmäklarbranschen och flera av de största fastighetsmäklarkedjorna är franchisekedjor. De fristående mäklarbyråerna får allt svårare att klara sig i den ökade konkurrensen. Det är främst fristående mäklarbyråer på mindre orter med ett etablerat varumärke samt nischade mäklarbyråer som klarar sig i konkurrensen med de stora kedjorna. På senare år har antalet kedjeanslutna fastighetsmäklare ökat betydligt och flertalet av mäklarkedjorna är rikstäckande på marknaden.Syftet med vår uppsats var att undersöka vilka förväntningar franchisetagare som tidigare har drivit en fristående mäklarbyrå hade på franchisekonceptet innan de anslöt sig till en franchisekedja. Vi har sedan undersökt hur väl franchisekonceptet levde upp till franchisetagarnas förväntningar.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Vi befinner oss just nu i en lågkonjunktur och detta påverkar det mesta i vårt samhälle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgångar i fastigheter värderade till verkligt värde kan tvingas till resultatsänkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgångarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltså kan bli föremål för nedskrivningar. Med hjälp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en låg- respektive högkonjunktur.

Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.

Vår undersökning har kommit fram till att det existerar vissa anomalimönster på Stockholms fondbörs under åren 1980-2002. Vi har kunnat konstatera att aktieavkastningarna i regel har varit högre i början av året jämfört med sista delen av året. Vi har även observerat en förändring samt mer tydliga anomalimönster under 1990-talet. Detta påvisas både i vår studie av 15-15 månadsavkastningar samt i vår studie av kalendermånadsavkastningar. Vi konstaterar att januarieffekten fortfarande är stark under 1990-talet samt att effekten även håller i sig in i februari månad.

Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till föränderliga marknader. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters påverkan på organisationens arbete med att anpassa sig till förändringar på marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie på Systembolaget och deras anpassningsarbete gällande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar på organisationens uppfattning om intressenternas påverkan och datainsamlingen utgjordes primärt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus på att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete.

Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen när det gäller att allokera finansiella resurser. På en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjälper till att bestämma värdet på en idé. De hjälper på så sätt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rätta idéerna. Grundläggande för bestämmande av värdet är information. För börsnoterade företag är de två huvudsakliga medlen för informationsförmedling årsredovisningar och delårsrapporter.Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utsträckning företag lämnar frivillig information i delårsrapporter samt att med utgångspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delårsrapportering bör utvidgas.Studien omfattar tio företag från fem olika branscher, där varje bransch representeras av två företag av olika storlek.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Bakgrund: Den ökade globaliseringen har fört med sig att allt fler företag ser möjligheten att genom internationalisering av sin verksamhet nå nya marknader. Ett Östeuropeiskt land som har blivit attraktivt svenska företag att investera i är Estland. Den geografiska närheten och starka tron på tillväxt av landets ekonomi är några faktorer som gör detta område intressant för svensk handel. Hur kan då en internationaliseringsprocess gå till när ett svenskt företag etablerar sig på den estniska marknaden, vilka problem existerar och hur handskas företagen med dessa? Syfte: Syftet är att beskriva ONOFFs internationaliseringsprocess i Estland samt att identifiera nyckelfaktorer som inverkat vid företagets etablering på den estniska marknaden.

Syfte: Hur ser framtidens, morgondagens och dagens entreprenörer på entreprenörskapets framtid samt framtida marknader som spås få en ljus framtid. Metod: Författaren har valt att inhämta primärdata genom intervjuer med personer som befinner sig i olika stadier i livet med fokus på entreprenörskap. Detta för att få så bred svarsfrekvens som möjligt. Intervjuerna har gjorts i fokusgrupper. Respondenterna har bestått av entreprenörer, studenter och en organisation. TeoretisktPerspektiv: Den teoretiska referensramen författaren har använt sig av består främst av teoretiskt entreprenörskap, fokusgrupper och handel. Empiri: Respondenterna i studien består av studenterna Paulina Larsson (17år), MilionAbraham (27år) och Daniel Håkansson (25år). Entreprenörerna heter Carlo Lopez (29år) och Lennart Frimodig (43år).

Återköp av aktier är tillåtet i Sverige sedan år 2000. Denna förändring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förändringsprocess. En sådan process är till stor del hänförlig till olika finansiella kriser. De senaste åren har alltmer makt förflyttats från staten till näringslivet, vilket möjliggjort förändringen i ABL. De två grupperna återköpande bolag respektive ej återköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktäristika.

Avsikten med uppsatsen är att kartlägga hur svenska företag som tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter arbetar för att kartlägga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen är också att granska vad lagen om finansiell rådgivning till konsumenter säger om riskbenägenhetsmätning, samt hur de menar att rådgivningsföretag bör gå till väga för att avgöra kundes riskbenägenhet. Av slutsatserna framgår att riskbenägenhetsmätningar görs, men rådgivningsfirmor bör tydligare skilja på den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnå högre reliabilitet och validitet av riskbenägenhetsmätningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör också föreslå denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

Problembakgrund: Företagsskandaler som Prosolvia och HQ Bank har bidragit till ett ifrågasättande av revisorns roll i samhället. Revisorns uppgift är att säkerställa att de finansiella rapporterna som presenteras till intressenter speglar en rättvis bild av företaget. Situationer då intressenterna ifrågasätter kvalitén på de finansiella rapporterna och indirekt ifrågasätter revisionskvalitén skulle kunna leda till en obalans i det finansiella systemet. Detta på grund av den information som de finansiella rapporterna är avsedd att ge. I forskningssammanhang har revisionskvalitén undersökts genom olika metoder.