Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för SME företagens val av finansiering och val av kapitalbudgeteringsteknik.  Vidare är syftet att se hur finansieringsvalet och valet av kapitalbudgeteringsteknik förhåller sig till varandra. Detta är viktigt av anledningen att SME företagen bidrar till sysselsättningsskapandet i samhället, och finansieringsvalet och användandet av kapitalbudgeteringstekniker kan vara fundamentala för deras bidrag. För att erhålla en djupare förståelse har ett kvalitativt tillvägagångssätt valts där sju tillverkande SME företag i Sverige intervjuats. De huvudsakliga resultaten är följande, (1) SME företag använder mestadels återinvesterat kapital och undviker att finansiera investeringar från utomstående finansiella institutioner. Vidare, (2) användes mindre sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker oavsett valet av finansieringskälla.

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har.

Uppsatsens titel: Värdering till verkligt värde av finansiella instrument - Följer företagen IAS 32 p. 92? Ämne/kurs: FEK582, Kandidatuppsats Företagsekonomi, 10p Författare: Jennie Andersson, Martin Borg, Josefin Byqvist Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Finansiella instrument, verkligt värde, IAS 39, IAS 32, redovisningsutveckling Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva den problematik som finns vid Large Cap-företagens upplysningslämnande enligt IAS 32 p. 92, och genom detta kartlägga en del av den svenska redovisningsutvecklingen. Metod: Vi använder oss av en induktiv samt deskriptiv ansats, och med hjälp av en kvantitativ dokumentstudie, kvalitativa intervjuer och grundad teori (Glaser & Strauss) besvaras vår forskningsfråga.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Bakgrund: Internationalisering har blivit en given aktivitet för många företag, oavsett storlek. Anledningen är för att globala företagsaktiviteter har ökat dramatiskt under de senaste årtionden och gränsen mellan nationella och internationella marknader är idag tunn. Trots att många forskare har undersökt fenomenet och många modeller samt koncept har konstruerats som förklarar företags internationalisering, är de inte alltid entydiga med det empiriska stödet om hur företag internationaliseras och vad som påverkar deras internationaliseringsutveckling. Därmed hävdar många studier att det behövs mer forskning kring företags internationalisering, i synnerhet bland små och medelstora företag då de är viktiga aktörer inom världshandeln. Syfte: Denna studie ämnar ge en större förståelse kring hur företag går tillväga när de internationaliseras och vad som har en påverkan på företagens internationaliseringsutveckling.

Syftet med studien är att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II påverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella läget. Tillvägagångssättet för problemställningen är deduktiv och en kvalitativ metod används. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och därefter förklaras begreppet kapitaltäckning och vad som däri ingår. I empirin sammanställs hur respondenterna ser på riskhantering och regelverket Basel II samt deras åsikter om det finansiella läget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning då reglerna för bedömningen har stramats åt hårdare än tidigare. Därmed sänker bankerna betydligt sina risker vid utlåning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fått tillåtelse att använda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Customer Relationship Management (CRM) har beskrivits som en filosofi, en teknologi, en strategi, en process och ett IT-system. Det finns ingen allmängiltig definition av CRM vilket har lett till svårigheter att identifiera och definiera tillförlitliga mått vid mätning av dess effektivitet. Detta har lett till att företag skämtsamt brukar benämna att CRM står för ?Can?tReally Measure?. Oavsett har flertalet modeller, mått och system tagits fram för att kunna göra CRM-insatser mätbara.

Ideella föreningar har varken ett syfte eller mål att generera vinst. Trots detta ska de redovisa på samma sätt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svårt att bedöma föreningens måluppfyllelse utifrån redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mäter måluppfyllelsen samt hur mätningen av måluppfyllelsen kan göras mer effektiv. Vår slutsats är att en kombination av finansiella mål, som kan mätas med nyckeltal, och icke-finansiella mål, som visar på kvalitén hos aktiviteterna, är hur föreningarna mäter måluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjälp av ett balanserat styrkort..

Titel: Existerar ett förväntningsgap mellan finansiella rådgivare och dess intressenter? ? En fallstudie på tre av Kristianstads största bankerKurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.Bakgrund: Den senaste tidens uppmärksamhet kring finansiella rådgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det är främst ifrågasättningen om rådgivarnas kompetens som lett kunderna till att kräva bankerna på skadestånd då de anser sig erhållit vårdslös rådgivning.Finansiella Rådgivare: Resultatet av kundernas anmälningar mot bankerna blev således lagen om finansiell rådgivning där ett ökat krav på rådgivarnas kompetens och förfarande har skärpts. Detta har för rådgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och även utökade krav på hur en rådgivning får tillämpas. Rådgivaren ska iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebär att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett ställningstagande på den finansiellamarknaden.Många individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut för premiepensionen. Många sparare är av den anledningen i behov av hjälp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste åren har konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn varit ett omdebatterat ämne. På grund av att kritik har riktats mot finansiella tjänster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjänstesektorn.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angående risk i fondsparande är förenlig med investerares riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning när de riskklassificerar sina fonder. Konkret används 5-årig historisk volatilitet mätt med standardavvikelse. Vi har därför ämnat undersöka om det riskmått och teorierna som ligger till grund för det är tillfredställande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjälp av så väl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori.

Sammanfattning Titel: Värderingsproblematik vid finansiella instrument: En studie ur revisorns perspektiv.Författare: David Carlsson & Per-Johan ElertHandledare: Andreas JanssonKurs: Civilekonomuppsats 30 HP, VT 2011Seminariedatum: 31 majNyckelord: Revision, finansiella instrument, utan marknadsvärde, värdering.  Syfte: Vårt syfte är att belysa och skapa en förståelse för de problem som revisorerna själva anser finns vid värderingsprocessen av finansiella instrument. Vår ambition är att få fram nya aspekter på vad revisorerna anser vara svårt utöver det som litteraturen kring svårbedömda tillgångar tar upp. Metod: Vårt syfte är inte att göra några statistiska generaliseringar utan vi vill få fram vad revisorerna själva upplever vara svårt och fånga nyanserna bakom dessa svar. Därför kommer vi att i huvudsak använda oss av en deduktiv ansats med inslag av induktion. Teori: Teorikapitlet är uppdelat i fyra olika teman identifierade utifrån hur revisions- värderingsprocessen går till. Inom dessa teman har vi sedan tagit fram åtta stycken problemantaganden. Empirisk metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom ett subjektivt urval genomfört semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter. Syftet med intervjun var att se om våra problemantaganden stämde in med respondenternas åsikter samt att få fram nya problem som upplevs av respondenterna. Slutsats: Revisorer ställs inför en hel del problem i revisionsprocessen av finansiella instrument.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.