Sök:

Sökresultat:

1634 Uppsatser om Finansiella mćtt - Sida 24 av 109

Risker vid personuppgiftsbehandling i digitala molntjÀnster

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

SkÀlig misstanke i svensk lagstiftning

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

RÀttssÀkerhetsaspekter av teknisk bevisning i brottmÄl

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Upplysningar om företags förvaltning av kapital - Vilken förÀndring har de nya kraven i IAS 1 inneburit för de finansiella rapporterna?

Bakgrund och problem: Det synsÀtt som dominerar avseende redovisningen Àrkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebÀr att redovisningen ska vara anvÀndbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sÀlja eller behÄlla företagets aktier. FrÄn 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillÀmpas, vilka ska generera bÀttreinformation för investerare och andra anvÀndare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen dÄ upplysningarna kan vÄlla skada förföretaget. Med anledning dÀrav kan det finnas incitament att begrÀnsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lÀmnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förÀndringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för rÀkenskapsÄret 2007 i jÀmförelse med rÀkenskapsÄret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger nÄgon skillnad i företags upplysningar med avseende pÄ företagsstorlek och branschtillhörighetAvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSÀllanköpsvaror och tjÀnster som idag Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen samt har tillÀmpatIFRS de senaste tvÄ rÀkenskapsÄren.

Finansinspektionens reglering av ersÀttningssystem : En studie av Handelsbanken

Banker utgör en vĂ€sentlig del av samhĂ€llsekonomin och stĂ„r dĂ€rför under hĂ„rd reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning frĂ„n myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter Ă€r av stort intresse dĂ„ de risker som Ă€r förknippade med denna typ av verksamhet kan pĂ„verka samhĂ€llsekonomin negativt.Ökat risktagande och ersĂ€ttningssystem i banksektorn ses av mĂ„nga som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstĂ„tt dĂ„ dessa kan pĂ„verka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersĂ€ttningssystem i finansiella institut. ErsĂ€ttningssystem Ă€r styrmedel som anvĂ€nds för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nĂ€stan alla banker finns nĂ„gon form av ersĂ€ttningssystem dĂ„ dessa kan motivera anstĂ€llda till att prestera bĂ€ttre.

Arbetsmotivation i en konjunkturnedgÄng: en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i förvÀntansteori

Att tiderna för företag har försÀmrats drastiskt under det senaste halvÄret kan ingen ha missat. En konjunkturnedgÄng visar sig exempelvis inom handeln genom att omsÀttningen minskar nÀr befolkningen drar ner pÄ sin konsumtion. MÄnga företag motiverar sina anstÀllda idag genom finansiella belöningssystem. Vi har uppmÀrksammat att i den rÄdande konjunkturnedgÄngen riskerar dessa finansiella belöningssystem att mista sin motiverande funktion. Orsaker till det kan inom handelsföretag vara att yttre omstÀndigheter pÄverkar kundernas köpbeteende och detta gör att de sÀljmÄl som ligger som grund för belöningen blir svÄra att nÄ och ibland ouppnÄeliga.

Benchmarking inom turismbranschen : En jÀmförande Casestudie mot fem olika företag

Det mest anvÀnda sÀttet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete Àr att anvÀnda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag Àr att uppmuntra de anstÀllda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter nÄgot utöver de vanliga. Men frÄgan Àr om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivÄn med hjÀlp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka tvÄ olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen Àr baserad pÄ elva intervjuer, fyra av intervjuerna Àr genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag.

Det balanserade styrkortet: implementering, tillÀmpning och Äterkoppling av den nya styrmodellen

Den offentliga sektorn har genomgÄtt förÀndringar under de senaste 30 Ären. FörÀndringarna inom den offentliga sektorn har frÀmst skett inom styrning och redovisning. FörÀndringarna har inneburit att kommunerna har fÄtt ökat ansvar och fler uppgifter. Det balanserade styrkortet Àr ett exempel pÄ ett styrverktyg som utvecklades av Kaplan och Norton frÀmst för privata företag för att komplettera de finansiella vÀrdena med icke-finansiella. DÀrefter har ett antal svenska kommuner pÄ eget initiativ valt att implementera det balanserade styrkortet i sin verksamhet.

Grupper vs. Individer : en kvantitativ studie om gruppers risktolerans i förhÄllande till individers

Beslut angÄende finansiella investeringar sker för den enskilde individen likavÀl som i företag. Besluten följer den finansiella vÀrldens utveckling och blir dÀrmed alltmer komplexa. Placeringar av monetÀra tillgÄngar med förvÀntan att generera inkomst eller vÀrdestegring innebÀr en risk. RisknivÄn pÄ investeringen beror pÄ investeringsbeteendet hos beslutsfattaren som kan ge konsekvenser pÄ den finansiella marknaden och kan sÄ smÄningom leda till finanskriser om ett överdrivet behov av risk uppstÄr hos beslutsfattare.Genom att studera vad som pÄverkar risktolerans öppnas dörrar för att kunna förstÄ vad som ligger bakom vilken risk som vÀljs vid en finansiell investering. NÀr förÀndring i risktolerans studeras tas hÀnsyn till vilka sorters beslutsfattare som finns pÄ den finansiella marknaden.

Banken som relationsskapare

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Bolagsstyrning : FörvÀntade effekter för externrevisionen

Senare Ärs skandaler inom nÀringslivet har allvarligt skadat allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar pÄ detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista lÀnderna i Europa istÀllet arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fÄtt ett ökat fokus och tanken Àr att den finansiella informationen frÄn bolagen skall bli mer tillförlitliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera förvÀntade effekter av hur de nya kraven pÄ bolagsstyrning kommer att pÄverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gÀller samarbetet med internrevisionen och sÀkerstÀllandet av den finansiella rapporteringen.Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art.

Eurokrisen - en faktor mot ökad centralstyrning inom EU

NÀr finanskrisen drabbade vÀrlden 2008 ? 2009 intervenerade mÄnga lÀnder pÄ kapitalmarknaderna. Syftet var att rÀdda inhemska banker och finansiella institutioner frÄn att försÀttas i konkurs. LÀnderna ville minska riskerna för att det skulle leda till spridningseffekter inom det övriga finansiella systemet. MÄnga lÀnder förde dessutom en vÀldigt expansiv finanspolitik i syfte att rÀdda inhemska arbetstillfÀllen.

Allt i livet bygger pÄ förtroende

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Tillgodoses bankernas informationsbehov genom redovisningsinformation upprÀttad enligt K2 i kreditbedömningen?

Bakgrund och problemformulering: Det Àr ett problem för mindre-och medelstora företag dÄ redovisningsstandards som redovisningen upprÀttas enligt har varit onödigt komplicerad utifrÄn de behov anvÀndarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kÀnnetecknats av förenklingar för de smÄ-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benÀmndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose anvÀndarnas behov av finansiella rapporter. K2 Àr det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag sÄsom mindre aktiebolag dÀr banker Àr en av de primÀra anvÀndarna av deras finansiella rapporter. DÄ K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet fÄr detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrÄgar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta vÀlgrundat beslut.

Frivillig revision och dess pÄverkan pÄ trovÀrdigheten : En studie av fyra banker

Ett undantag frÄn revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefÀr 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stÀmmer Àr stor. Revisorn Àr ett sÀtt för att bekrÀfta informationen och öka trovÀrdigheten för rÀkenskaperna. Detta ledde till vÄr problemformulering: FörÀndras trovÀrdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget vÀljer bort revisionen? Vilka konsekvenser fÄr det för bolagen i relation till bankerna?Syftet Àr att fÄ en bild av om trovÀrdigheten hos ett bolag förÀndras dÄ de vÀljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan fÄ.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att vi började med datainsamling och teorier.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->