Sökresultat:
1634 Uppsatser om Finansiella mćtt - Sida 22 av 109
Icke-finansiella mÄl och mÄtt. En studie om överensstÀmmelsen mellan kundnöjdhet och kundlojalitet
Bakgrund och problemdiskussion: StrÀvan att uppnÄ mÄl Àr en grundlÀggande faktorsom pÄverkar alla typer av företag. Dessa mÄl kan uttryckas i finansiella termer, men pÄsenare Är har Àven icke-finansiella mÄl och mÄtt fÄtt allt större betydelse. Kundnöjdhetoch kundlojalitet har blivit viktiga mÄttstockar inom kundfokus och Àr tvÄ icke-finansiellafaktorer som allt oftare gÄr att finna i företags strategier och styrmodeller. Forskning visaratt det finns mÄnga olika uppfattningar om kundnöjdhets och kundlojalitets innebörd ochhur de kan studeras. MÄnga studier inom Àmnet har fokuserat pÄ endast kundernas synoch fÄ studier beaktar köp- och sÀljförhÄllanden dÀr bÄda parter Àr företag.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och analysera om det förekommer enöverensstÀmmelse mellan leverantörers och kunders syn pÄ vilka faktorer som skaparkundnöjdhet och kundlojalitet samt pÄ relationen mellan begreppen.Metod: Studien har genomförts i konferensbranschen och personliga intervjuer har gjortsmed de leverantörer som ingÄr i studien.
FINANSKRIS Vilka regleringsfrÄgor med fokus pÄ redovisningen har identifierats i samband med finanskrisen kopplat till finansiella instrument?
BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: VÀrlden befinner sig i en djupgÄende krissom inte har upprepats sedan depressionen under 30-talet. Varje kris har en utlösande faktoroch Àven denna gÄng började det i USA. Under Är 2008 började oron vÀxa sig kraftig sedanstora aktörer pÄ den amerikanska finansmarknaden drabbats av förluster och stagnerandebörskurser. NÀr Lehman Brothers kollapsade under hösten Är 2008 kulminerade oron till renpanik pÄ finansmarknaden som spreds vÀrlden över nÀstan omgÄende. Problemet Àr attkreditmarknaden har upphört att fungera dÄ riskexponeringen Àr okÀnd bankerna emellan ochövriga intressenter, vilket har resulterat i att ingen vÄgar lÄna till nÄgon.
Co-�branding i modevÀrlden -� En studie i hur co-�branding pÄverkar ett modeföretags brand equity
Syfte - Studien syftar till att undersöka hur ett modeföretags icke-finansiella(konsumentbaserade) brand equity pÄverkas av co-branding. Studien undersöker hur ettsamarbete mellan tvÄ modeföretag, sÄ kallat intrabranschsamarbete, pÄverkar huvudvarumÀrketsicke-finansiella brand equity.Metod - Studien utgÄr frÄn Aakers modell för att mÀta brand equity. Metoden för studien harvarit att anvÀnda fokusgrupper för att undersöka konsumentattityder till co-branding. I studienanvÀndes ett verklighetsbaserat modesamarbete som diskussionsunderlag för fokusgrupperna,dÀr ett fallföretag och dess samarbete med en annan modeaktör valdes ut. Totalt 12 styckenstudenter frÄn Textilhögskolan i BorÄs deltog i studien, fördelat över tvÄ fokusgrupper.Fynd - Studien visar att ett modevarumÀrkes brand equity kan stÀrkas och pÄverkas positivt medhjÀlp av co-branding.BegrÀnsningar - Uppsatsen Àr begrÀnsad till ett samarbete genomfört av tvÄ textilföretag vilketgör resultaten frÀmst applicerbara pÄ samarbeten inom modebranschen.
Ăr Sverige redo för kreditderivat? : Vilka faktorer kan pĂ„verka anvĂ€ndandet av kreditderivat i Sverige?
Kreditderivat Àr ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling pÄ stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit pÄ den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar anvÀndandet av kreditderivat i Sverige. BÄde positiva och negativa faktorer avhandlas pÄ ett objektivt sÀtt med relevanta kÀllor av olika slag. Fokus ligger pÄ grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps.
Styrning - En form av jonglering? : En studie av styrningen inom Handelsbanken och Nordea
Syfte: Syftet med studien Ă€r att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmĂ„tt försöka skapa en förstĂ„else för hur styrningen skiljer sig Ă„t mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjĂ€lp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer frĂ„n tvĂ„ banker, Nordea och Handelsbanken. Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika Ă„sikter av hur styrningen pĂ„verkar respektive bank, utifrĂ„n deras olika befattningar och erfarenheter inom omrĂ„det. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig pĂ„ ett flertal punkter. Nordea Ă€r vĂ€rdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstĂ€nkande samt med budget medan Handelsbanken Ă€r kostnadsorienterad och arbetar med delmĂ„l samt med mĂ„lstyrning frĂ€mst. Ăverlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering.
Förvaltningsfastigheters upplysningar : En uppsats om hur redovisningen av verkligt vÀrde skiljer sig mellan lÀnder i de upplysningar som lÀmnas
Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen mÄste sedan Är 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprÀttande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstÄr om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebÀr att den finansiella informationen som lÀmnas inte Àr fullstÀndig. För en investerare innebÀr detta att det kan vara svÄrt att kontrollera hur berÀkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med Àr inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lÀmnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan lÀnder, och att skiljaktigheten beror pÄ bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat pÄ specifika omrÄden som Àr svÄrtolkade i IFRS.
Företagsrekonstruktion : -En finansiell analys av företag som ansöker om företagsrekonstruktion
Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersÀtta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet fÄr företaget ett rÄdrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfÀllet riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé mÄnga hade hoppats pÄ. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade.
Plats - en möjlighet att skapa upplevelser utöver det vanliga
FrÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt pÄverkas personalens arbetsmotivation av personalkostnadsbesparingar?Vilken betydelse har arbetsmotivationen vid personalkostnadsbesparingar för det finansiella resultatet pÄ kort och lÄng sikt?.
Revisionsplikt : Intressenternas syn pÄ revisionen
Vi vill i vÄr uppsats ta reda pÄ den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagÀndring, för att fÄ en bild av hur intressenterna vÀrderar lagstadgad revision. För att fÄ en större insikt i Àmnet kommer vi Àven att undersöka andra lÀnders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gÄ djupare i Àmnet och ta reda pÄ varför och hur. Vid insamling av teori har vi anvÀnt oss av litteratur samt databaser som finns tillgÀngliga via biblioteket. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade intervjuer Àven kallat öppna intervjuer.
Internationaliseringsstrategier och finansiella resultat : En utvÀrdering av karaktÀrsdrag hos svenska modeföretag i samband med internationalisering
International expansion has long been associated with a positive trend that many companies, regardless of industry, choosing to realize mainly to expand its market share and hence its profitability. Various theories describe differentiated strategies to promote corporate expansion. Either they shall be financed by internal funds, or balancing equity with debt, or only increase leverage in order to achieve the desired results. This study focuses on the Swedish fashion market and its degree of internationalization. The purpose is to attempt to discern whether there exists a correlation between the degree of internationalization and its financial performance.The study was based on a quantitative approach where secondary data was collected so that we then would be able to perform regression calculations.
Personalkostnadsbesparingens pÄverkan pÄ arbetsmotivationen
FrÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt pÄverkas personalens arbetsmotivation av personalkostnadsbesparingar?Vilken betydelse har arbetsmotivationen vid personalkostnadsbesparingar för det finansiella resultatet pÄ kort och lÄng sikt?.
Bankers information om innovationsarbete : Hur fem finansiella institutioner kommunicerar sitt arbete med innovation till investerare
Syftet med uppsatsen var att studera den information finansiella institutioner förmedlar gÀllande företagens arbete med innovation. Fem stycken globala banker inom omrÄdet global custody valdes att studeras. Med utgÄngspunkt i tidigare teorier om företags arbete med innovation och genomlysbarhet studerades företagens information gÀllande innovation. De teorier som anvÀndes gÀllde företags genomlysbarhet samt tidigare forskning om hur banker arbetar med innovation. KÀllorna var företagens Ärsredovisningar för Är 2007 samt företagens hemsidor.
Reglering av bonus i banker : Trygga det finansiella systemet eller politisk populism?
Bakgrund: Rörliga ersÀttningssystem anses ha frÀmjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har dÀrför frÄn regeringen fÄtt i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersÀttningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trÀdde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen pÄ de rörliga ersÀttningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men Àven att pÄvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersÀttningssystemen. Uppsatsen Àmnar ocksÄ klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersÀttningssystem. Författarna tÀnker ocksÄ utvÀrdera vilka konsekvenser regleringarna kan tÀnkas fÄ för de berörda företagen samt utveckla förbÀttringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primÀrdata har författarna valt att anvÀnda personliga intervjuer.
Om skolans valfrihet och tillgÀnglighet : En rÀttsvetenskaplig studie i elevens möjligheter att vÀlja grundskola
Datum: 16/6 2011Författare: Khaldon Hindi & Kristian ĂbergNivĂ„/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ CivilekonomprogrammetHandledare: Professor Stefan SundgrenTitel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartlĂ€ggning av förĂ€ndring av nyckeltal och informationseffektivitet.Abstrakt: Uppsatsen beskriver den pĂ„verkan förĂ€ndringen av redovisningen av leasing(IAS17), förĂ€ndringen pĂ„tvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa pĂ„ BalansrĂ€kningen. Detta kommer att innebĂ€ra en förĂ€ndring av balans och resultat rĂ€kning, detta har kartlĂ€ggs i denna uppsats. FörĂ€ndringen som skall kartlĂ€ggas Ă€r hur kapitaliseringen pĂ„verkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultatrĂ€kningen förmedlar till företagets omvĂ€rld.Problem: Kommer de nya leasingreglerna att pĂ„verka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förĂ€ndras samt vad kommer att Ă€ndras? Ăr det möjligt att utgöra nĂ„gra branschspecifika trender i nyckeltalens förĂ€ndring? Ăkar en ny leasingstandard informationsinnehĂ„llet i de finansiella rapporterna?Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om en ny leasingstandard kommer att pĂ„verka de svenska företagens balans- och resultatrĂ€kningar och dĂ„ i sin tur olika nyckeltal.
SmÄföretagares attityd till riskkapital: en fallstudie av fyra tillvÀxtföretag i teknikbranschen
En viktig samhÀllsdebatt pÄgÄr för nÀrvarande för att finna lösningar pÄ den rÄdande arbetslösheten. Lösningen verkar finnas hos smÄföretagarna dÄ studier visat att det Àr i dessa företag tillvÀxten skapas. NÄgot som hindrar denna tillvÀxt Àr svÄrigheten för smÄföretagare att erhÄlla finansiering. Experter talar om ett finansiellt gap dÀr utbud och efterfrÄgan pÄ kapital inte Àr i jÀmvikt. Detta beror dels pÄ en informationsasymmetri, dels pÄ flertalet faktorer hos bÄde finansiÀrer och företagare.