Från och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag på Stockholmsbörsen upprätta sin årsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad från det tidigare tillämpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket är att IFRS/IAS tillåter i vissa fall och kräver i andra fall värdering till verkligt värde, vilket innebär att tillgången värderas till balansdagens marknadsvärde.I denna studie är syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen från RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende värdering till verkligt värde och hur företagen har redovisat denna omställning i sina noter.För att besvara studiens ändamål genomfördes ett stratifierat urval från samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar från företagen undersöktes för att se i vilken omfattning värdering till verkligt värde har använts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har påverkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att säkerställa slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gång.I studien framkom det att jämförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sätt har ökat. I de fallen där värdering till verkligt värde används innebär det att företagets resultat och balansräkning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt småföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfråga eller avstå revision. För att ett svenskt aktiebolag skall få undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna gränsvärden utifrån Europakommissionen tidigare satta. Dessa gränsvärden för Svenska aktiebolag är (belopp i tkr); Nettoomsättning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anställda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa gränsvärden skall undantas revisionsplikten får de maximalt överstiga ett av tre satta gränsvärden. Svenska aktiebolag vilka överstiger två av dessa gränsvärden vart av de två senaste bokslutsåren blir således revisionspliktiga.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat. Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras.

Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmännasocionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellantermin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats underutbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställningtill olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultatenpresenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseendehela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenterupplevde sig ha en god självkännedom.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

ProblemformuleringEn del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömässiga och sociala risker och dess avkastning. Därför ifrågasätter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievärderingar som inte bedömer de miljömässiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste värderingsmetoderna är den Fundamentala, vilken främst utgår från att värdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en värderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömässiga på samma sätt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benämnas Socially Responsible Investing (SRI).Frågeställning och syfteOm den Fundamentala analysen inte värderar de sociala och miljömässiga kriterierna innebär det att värderingen av aktien inte är helt komplett.

Bakgrund: Urinblåsecancer finns i olika former och vid muskelinvasiv cancer är radikal operation den vanligaste behandlingen. Förutsatt att cancern inte spridit sig, då görs en cystektomi. Många människor har en naturlig förmåga att hantera kriser och skapar ny balans i tillvaron efter en påfrestande händelse i livet. Sjuksköterskan kan ge råd och stöd i situationen och bör då ha kunskap om förändringar i personens fysiska och psykiska tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som genomgått cystektomi på grund av urinblåsecancer upplevde att det dagliga livet påverkades.

Ekonomiska kriser genomgår i regel tre faser, en akut fas, en vårdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frågan är hur återhämtningen från den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gått och om man hade kunnat påverka utvecklingen genom att handla på ett annorlun-da sätt. Förtroendet för en ekonomi kan mätas på flera olika sätt, det mest konkreta är att titta på hur mycket utländska direktinvesteringar landet attraherar, och här kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försämrades för att sedan gradvis för-bättras. De inhemska invånarnas syn på den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, löneläget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin återspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det är exempel på de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailändska ekonomin brast ordentligt på grund av den ekonomiska kri-sen i slutet på 1990-talet..

Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.

Introduktion: Denna uppsats kommer att behandla de nya likviditetskrav i Basel III som banker ska implementera i sin verksamhet. Detta ämne är intressant att utforska på grund av bankernas starka ställning i ekonomin, där de fyller viktiga funktioner i samhällsekonomin och således alltid är aktuella och viktiga att granska. Anledningen till att vi har valt att närma oss detta område är för att det inte är tillräckligt utforskat på denna punkt, framförallt inte i Sverige, och grunden till det ligger i att Basel III är ett nytt regelverk som är ett direkt resultat av de senaste årens Finansiella kriser runt om i världen. Syfte: Syftet med denna rapport är att granska likviditetsregleringarnas påverkan svenska sparbankers verksamhet och vilken effekt de nya regleringarna kommer ha på sparbankernas lönsamhet.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd från Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av är bröstcancer. Ungefär 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked är för de allra flesta emotionellt påfrestande och många relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och oväntat av yttre påfrestningar, det vill säga traumatiska händelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa den mentala hälsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Revisorn har till uppgift att granska företags räkenskaper och revisionsberättelsen kan ses som en kvalitetsstämpel på att räkenskaperna är upprättade enligt gällande regler. Vissa har dock ifrågasatt revisionsberättelsens innehåll och vad den bidrar med. Mycket forskning har bedrivits för att utveckla modeller som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga konkurser. De allra flesta bygger på finansiella data i form av olika nyckeltal. Det finns även forskning som förutom finansiella nyckeltal också inkluderat revisionsberättelsen i olika statistiska modeller för att utreda hur väl den kan användas i en konkursförutsägelse.

Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgångar. Det finns i nuläget två olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.Användningen mellan de två avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal är den mest använda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansräkning vilket således bidrar till goda värden på deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försämrad jämförbarhet med de företag som använder finansiella avtal. IASBhar därför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard där olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansräkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt då den innehåller komplexa redovisningskrav och bidrar till försämrade nyckeltal.