SammanfattningMiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument är ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som träder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstärka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbättra konsumentskyddet samt inkludera hela utbudet av finansiella tjänster och produkter. Då MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska värdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod på sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestämmelserna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter tre svenska värdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestämmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jämfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska värdepappersföretag av varierande storlek.

Denna rapport är skapad som syfte till att redovisa det erhållna resultatet av examensarbete vid Affärssystemprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Arbetet har utförts som uppdrag för det serbiska företaget Soprex som är en underleverantör till ett svenskt företag. Rapporten är uppbyggd efter IMRAD metoden (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion).Uppdraget var att skapa en kravspecifikation för en modul som är en del av applikationen för hantering av olika kontrakt och prisberäkningar för Soprexs kunds olika kunder. Detta arbete fokuserad på kontrakt modulen. Arbetet har varit uppdelat i tre olika steg, syftet med detta har varit att successivt slussas in i företagets sätt att arbeta och lära känna deras standarder.

Syfte: Att undersöka svenska renodlade Internetbanker - ?PPI-banker?, och utefter deras strategi studera deras lönsamhet samt om de utgör risker för den finansiella stabiliteten.Teori:  Tidigare forskning kring PPI-banker har påvisat varierande resultat och fokus har skiftat från PPI-bankernas prestation till deras påverkan på den finansiella stabiliteten. Det teoretiska perspektivet vidgas med traditionella teorier kring bankers strategier och risker. Riskerna som behandlas är främst likviditetsrisk samt risker för stabiliteten i det finansiella systemet.Metod:  Studien har genom blandad strategi, med kvantitativ metod för datainsamling och en kvalitativ analys studerat svenska PPI-banker. PPI-bankerna har jämförts mellan varandra men även som grupp mot de fyra svenska storbankerna för att studera strategi och prestation på marknaden.

Den 1 augusti 2012 infördes en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike. Detta är ett av många exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, på fenomenet där ekonomiska marknader beläggs med skatt. Hur detta påverkar marknaden är vad denna uppsats ämnar studera då tidigare teori och empiri pekar åt olika håll. För att uppnå detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten påverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

IFRS infördes obligatoriskt i EU år 2005 och syftade till en kvalitetsförbättring av de finansiella rapporterna, samt ökad jämförbarhet mellan dem. Frågetecken kvarstår dock angående IFRS påverkan på ekonomin. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur kvaliteten förändras i utvecklade länder, som är starkt genomdrivande, och mindre utvecklade länder, som är svagt genomdrivande, inom EU vid införandet av IFRS. Konservatism används i undersökningen som proxy för kvalitet. Både den betingade och den obetingade konservatismen studeras då båda inverkar på kvaliteten i redovisningen.

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Problemdiskussion Många företag använder sig idag av icke-finansiella mått i sin styrningoch uppföljning men under 1980-talet uppmärksammades ett s.k. gapmellan hur ekonomistyrningen bedrevs i praktiken och hur den beskrevsi teorin. Många forskare menade även på att företags utåt förmedladestruktur inte alltid stämmer överens med det som sker internt i företagen.För att utforska dessa gap genomfördes en fallstudie över ett ledandeföretag inom den svenska finansbranschen.Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva de eventuella gapen mellan dels debeskriva normativa modellerna och den praktiska användningen samtmellan den formellt förmedlade strukturen och den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått på en operativ nivå i fallföretaget.Även att försöka förklara varför dessa eventuella gap uppkommer medhjälp av valda delar av den institutionella teorin. Därmed kanförhoppningsvis en större förståelse uppnås för hur den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått är på den operativa nivån.Empirisk metod Forskningen har utförts utifrån en deduktiv ansats och har baserats på enfallstudie baserad på fyra kvalitativa intervjuer samt granskning avfallföretagets årsredovisning och andra interna dokument. Tre avrespondenterna återfinns på en operativ nivå och den sista på denstrategiska.

Genom en kvantiativ studie av PPP, IFE och RIP, samt Aktiemarknadskorrelation och Feldstein-Horioka modellen som indikatorer för finansiell integration är det möjligt att studera den finansiella integrationen mellan Polen och EU under tids perioden 1993 - 2003. Utifrån våra indikatorer, aktiemarknadskorrelation och Feldstein -Horioka modellen, kan vi utläsa en integrationsprocess mellan marknaderna över tiden. Vi har funnit klara rön att Polen har blivit mer finansiellt integrerat över tiden sett ur ett direkt och totalt finansiellt perspektiv. Vi finner däremot inga klara tecken på ökad indirekt finansiell integration mellan Polen och EU under den undersökta perioden..

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Många ekonomiskt intresserade människor tror fortfarande att de finansiella marknaderna är effektiva såsom Fama:s (1970) hypotes om effektiva marknader förutspår. Insikten om att insatta nationalekonomer idag har en helt annan uppfattning och att forskningen mer och mer visar på en annan bild, har dock svårt att spridas.I denna uppsats ges en grundlig beskrivning av var forskningen står idag. Dessutom görs en empirisk momentumstudie på den svenska aktiemarknaden, vilket visar sig bli ännu ett bevis på att marknaderna inte alltid är så effektiva som det påstås. Resultatet bekräftar att man genom att köpa tidigare vinnare kan tjäna riskjusterad överavkastning på de finansiella marknaderna..

Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare i en globaliserad värld med stora företag som investerar och agerar i olika länder. En viktig immateriell tillgång är varumärken. För att kunna värdera ett varumärkes värde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard är att på ett tillförlitligt sätt kunna värdera varumärken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvärv.

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag på ett framgångsrikt sätt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll från huvudkontoret. Detta är en fallstudie på ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, där den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen är social kontroll som leder till en stark sammanhållning och öppenhet i kommunikationen samt låg förekomst av hierarkiska hinder. Studien är begränsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan därför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll är ett bra verktyg för en framgångsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial..

Bakgrund: I finanskrisens spår har redovisningen genomgått en snabb förändring när detgäller upplysningskraven för finansiella instrument värderade till verkligt värde genom enomarbetad IFRS 7. Så väl IASB som FASB har länge arbetat med standards för redovisningav finansiella instrument med anledning av att dessa är en allt viktigare komponent iföretagens riskhantering. Historiskt har anskaffningsvärde varit den värderingsmetod som hartillämpats beroende på dess tillförlitlighet. Men i takt med att finansiella instrument handlasmed allt mer kan värdering ske med hjälp av prisnoteringar där marknaden är tillräckligtaktiv. Värdering till verkligt värde har därför allt mer blivit den metod som har förespråkatsav normgivarna.