Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Som en hjälp för företag att uppnå resultat och motivera till prestationer hos sina anställda används i många fall belöningssystem. Från att belöna individer baserat på deras position i hierarkin har den nya tidens belöningssystem utvecklats. De kan nu vara utformade på en mänga olika sätt, till exempel av finansiell eller immateriell karaktär, grupp- eller individbaserade, långsiktiga eller kortsiktiga.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur Länsförsäkringar Uppsala telemarketinggrupps belöningssystem uppfattas av de anställda samt att jämföra det med skaparens syften. Länsförsäkringar har infört en monetär form av belöning i och med ett provisionsbaserat system och en icke-monetär form i ett diagramsystem.Som en grund i undersökningen användes en modell som bygger på effektsynsättet och förväntansteorin, på vilka en intervju med belöningssystemets skapare och en enkätundersökning riktad mot de anställda utformades.De specifika frågor som besvarades i studien var om de anställda blir motiverade av belöningssystemen, om de anställdas och skaparens uppfattningar skiljer sig från varandra samt om det är några skillnader i uppfattning mellan det finansiella och icke-finansiella systemet.Resultaten som framkom var att systemet som används är motiverande men att diagrammen behöver ändras för att uppfattas som positiva ur de anställdas synvinkel. Uppfattningen från gruppen och från skaparen av systemen skiljde sig åt gällande om systemet var rättvist annars var de relativt samgående.

Allt fler företag blir globala och har internationella kunder. För att öka sina chanser att få finansiering noterar många svenska företag sig på utländska marknadsplatser. Den snabba förändringen av de internationella finansiella marknaderna har medfört en utbredd användning av ett flertal finansiella instrument. Europaparlamentet har godkänt en förordning om tillämpning av IAS, som trädde i kraft i början av juni månad 2002. Förordningen kräver att alla börsnoterade europeiska företag senast 2005 ska upprätta koncernredovisning enligt IAS.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Företagen riskerar att utsättas för förlustbringande värdeförändringar i tillgångar och skulder, eftersom de exponeras för olika marknadsrisker som fluktuationer i räntor, växelkurser, råvaru- och aktiepriser. För att skydda sig mot dessa fluktuationer och för att minimera exponeringen av marknadsriskerna, använder företag sig av olika typer av finansiella instrument. IFRS 7 är den standard som behandlar finansiella instrument och riskupplysningar. Standarden infördes år 2007, med avsikten att intressenten ska kunna tillgodoses relevant information om företagets hantering och exponering av finansiella risker.Syftet är att genomföra en studie på finansiella företag inom segmenten Large- och Small Cap och undersöka till vilken grad de efterföljer upplysningskraven beträffande marknadsrisker enligt IFRS 7, samt huruvida det förekommer något samband i upplysningsgrad och Cap-tillhörighet.Studien behandlar samtliga finansiella företag inom Large- och Small Cap-segmenten. Punkter i IFRS 7 som berör marknadsrisker har valts ut och företagens årsredovisningar har granskats för att undersöka upplysningsgraden och om det finns ett samband mellan upplysningsgrad och Cap-tillhörighet. Resultatet visar att företagen inom Large Cap-segmentet upplyste helt enligt kriterierna i 36 fall av 64 och företagen inom Small Cap upplyste helt enligt kriterierna i 9 fall av 32.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

Uppsatsen avser att undersöka huruvida den nya rådgivningslagen kommer att uppfylla sitt syfte, det vill säga huruvida konsument-skyddet kommer att stärkas på den finansiella marknaden. Uppsatsen avser även att undersöka om denna eventuella förstärkning avkonsumentskyddet kommer att leda till en ökad effektivitet på den finansiella marknaden. Analysen visar på att lagen uppfyller sitt syfte genom att rådgivarens ansvar för brister i rådgivningen blir större i och med den nya lagen. Lagen ger rådgivaren incitament att verkapå ett sätt som gynnar konsumenten och i förlängningen också effektiviteten på den finansiella marknaden med en starkare samhällsekonomi som följd..

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Bakgrund och problemdiskussion: Föreliggande studie kommer att handla om hur icke- finansiella prestationsmått kommer till uttryck inom elmarknadsbranschen. Elmarknadsbranschen har genomgått stora förändringar sedan avregleringen år 1996 och är därför särskilt intressant att undersöka. Fram till mitten av 90-talet producerades och distribuerades all el av några stora kraftbolag och kommunala elverk. Innan avregleringen behövde energiföretagen inte fokusera på kunderna i samma utsträckning som idag eftersom kunderna då inte kunde byta energileverantör. Efter avregleringen har konkurrensen ökat på marknaden och företagen måste arbeta hårdare med att tillfredställa kundernas behov och önskningar.

Ett företags varumärke förmedlas genom dess externa kommunikation till potentiella kunder och denna process är avgörande för företagets framgång på marknaden. Småföretag har i regel en liten budget och tillämpar därför marknadsföring från ett kostnadsperspektiv.Syftet med uppsatsen är att beskriva vad tre småföretag med begränsade finansiella resurser vill förmedla med sitt varumärke och hur de gått tillväga för att externt kommunicera det. Den externa kommunikationen har undersökts med stöd av en modifierad version av Duncans (2002) kommunikationsmodell. Angreppssättet som har använts är fallstudier och som insamlingsmetod för den empiriska delen har telefonintervjuer använts. I slutdiskussionen konstateras att många olika kanaler har samverkat för att kommunikationen ska ske på ett kostnadseffektivt sätt.

Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hållande av lågriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna. Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa. Resultat & slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är.

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03Lärosäte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.