Vårt syfte med uppsatsen att identifiera förändringar i fyra svenska bankers internrevision under de senaste tio åren, samt att diskutera effekterna av och orsakerna till dessa förändringar. Den insamlade empirin från Handelsbanken, Nordea, SEB och Sparbanken Finn är analyserad utifrån vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen består av principal- och agentteori, Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag, The Institute of Internal Auditors riktlinjer för internrevision samt annan lagstiftning och reglering som indirekt påverkar bankernas internrevision. Vår undersökning visar att det finns stora likheter i utvecklingen av internrevisionen mellan bankerna. Till grund för utvecklingen ligger principalens ökade kontrollbehov där skandalerna i näringslivet har varit en drivande faktor.

Corporate social responsibility, CSR, är ett aktuellt koncept och dess efterfrågan ligger till grund för studien. Konceptet präglas av begreppsförvirring som bidrar till att framställningen av konceptet är intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framställs i svensk populärmanagementpress utifrån ett utbudsperspektiv, där förespråkare för managementkoncept är identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framställs i populärmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Under 2009 lanserade Lantmännen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behålla emissionsinsatserna i Lantmännen, då många av medlemmarna är äldre och kommer att begära utträde ur föreningen kommande år. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sälja emissionsinsatserna på en andrahandsmarknad. En välfungerande marknad innebär en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar Lantmännens soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad värdetillväxt i Lantmännen.

Inom den finansiella rapporteringen är tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.Intäktsredovisning är en central del i företagens finansiella rapportering. Inom byggbranschen är det vanligt förekommande att projekten sträcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sådana projekt brukar entreprenadavtal slutas.

Den här studien behandlar belöningssystem och om incitament av monetär karaktär kan komma att påverka revisorers beteende och revisionskvaliteten. Utifrån teorier av Kohn (1993); Gneezy och Rustichini (2000); Bonner och Sprinkle (2002) förutsätts det att finansiella belöningar försämrar arbetsprestationen och kvaliteten. Syftet är att undersöka om kvalitetshotande beteende uppstår och skapar en konflikt mellan att vidhålla revisionskvalitet och målet att bli belönad. Ytterligare aspekter som kommer undersökas är belöningssystemets funktion och dess kopplingar till motivation. Den empiriska undersökningen centraliseras runt belöningssystemet på PricewaterhouseCoopers (PwC) och hur revisorerna förhåller sig till belöningssystem, motivation och revisionskvalitet.Slutresultatet av denna studie baserat på våra kvalitativa intervjuer är att monetära belöningar inte utgör något direkt hot mot revisionskvaliteten.

Slutsatserna man kan dra av händelserna är att det finns en effekt på företagens börskurser som ett resultat av tillkännagivandena av finansiella stödet till de berörda EU-länderna. Det generella utfallet är att publiceringen av dessa nyheter hade i likhet med tidigare studier om ekonomiska nyheter samma utfall, det vill säga att det finns en korrelation. I tre av fyra händelser för i diagrammet för samtliga branscher reagerar avkastningen negativt av tillkännagivandena. Det vi kan konstatera att samtliga branscher har reagerat negativt och att det finns ett samband mellan händelsen i tre av fyra. Hypotestesten visar att i 13 av 16 fall så förkastas nollhypotesen medan i 3 av 16 fall accepteras den.

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Housing cooperatives in Sweden practice very long depreciation times for their buildings and assets, subsequently depreciation costs are very low. This study aims at addressing issues relating to potential upward revisions of these costs and the revenue levels needed by housing cooperatives to address these changes, while also providing a detailed summary of some chosen financial ratios under different circumstances. This study's results are based upon recent (2015) market data within the Stockholm region, collected through a manual process and analyzed quantitatively. On average, housing cooperatives EBIT do not cover their financial costs and have low profit margins. The average depreciation time is considerably above what a technical evaluation by other sources may state.

Idag styr och planerar de flesta organisationer i någon form, det gäller både den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sätt och modeller man kan använda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast från centrala direktiv som t ex en affärs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmål, avkastnings mål etc. Styrningen kan baseras på mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via någon form av systemstöd men ibland endast med hjälp av Word- och Exceldokument.

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mångt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten är en i raden av föremål som är uppmärksammat för en debatt med Svenskt Näringsliv som företrädare. Med anledning av detta har det pågått en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hänt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jämförelser mot Sverige och få en förståelse för hur revisionsbyråer och deras klienter kan påverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att få deras aspekter samt deras förväntningar utifrån problemet.

I dagens globaliserade samhälle är det enkelt att placera sitt kapital på olika marknader. Dock kan det innebära både risker och möjligheter för investeraren. Vilket betyder att det satsade kapitalet antingen kan bli en lönsam investering eller gå förlorat. Bör hänsyn tas till landsrisker på aktiemarknaden för att kunna bedöma investeringens lönsamhet?Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse landsrisker har för avkastningen i industri- respektive tillväxtländer.

Syftet med studien är att identifiera om det finns någon skillnad i risk mellan svenska män och kvinnors aktieportföljer. I undersökningen av individernas riskbenägenhet används tre riskmått, total risk, marknadsrisk och unik risk, som enligt portföljteorin går att koppla till en individs aktieportfölj. Ålder och inkomst används som kontrollvariabler för att studera om eventuella skillnader i riskbenägenhet mellan könen kan förklaras av andra faktorer än kön. Studien baseras på en kvantitativ undersökning och sekundärdata från en unik databas. Urvalet för studien består av knappt 900 000 observationer av svenska individers aktieportföljer, med kontroll för kön, ålder och förvärvsinkomst.

För att lyckas bra som egenföretagare i dag är det bra att genomföra en marknadsbedömning,gärna under själva etableringsfasen. Ska en butik lyckas på marknaden och få ett brakundunderlag är det en god idé att undersöka om det finns någon marknad för det sortimentföretaget planerar att ha i sin butik. Marknaden skiftar ständigt och företaget bör varaföreberedd på förändringar då de kan påverka företaget stort.Syftet med den här uppsatsen är att studera och ge djupare förståelse för hur en egenföretagaregenomför en marknadsbedömning vid etablering av en butik. Uppsatsen avser att belysa desvårigheter som kan uppstå vid en marknadsbedömning och hur en egenföretagare kanundvika dessa. Åtta stycken intervjuer med butiksägare har genomförts.Att vara medveten om vad en marknadsbedömning är, och tillför företaget, är en förutsättningför att kunna genomföra en grundlig och noggrann sådan.

Problem: Hur går bankernas kreditberedning till när en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förändringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro på kredit-givning till småföretagare.Syfte: Syftet är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av småföretagares låneansökningar går till i skenet utav lagändringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frågeställningar:- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propå av en småföretagare?- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagändringarna som berör småföretagande vid kreditbedömningen till småföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begränsning av kreditupplysning och förändring av företags-inteckning.- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lågkon-junkturen för bankernas kreditgivning till småföretagare?Metod: Arbetet bygger på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt inom ramen för den gyllene medelvägen som har en växelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger på åtta stycken respondentintervjuer av svenska banker.Slutsatser: När ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas är den vanligaste finansieringskällan insats av eget kapital och krediter i form av banklån. Bankernas kreditgivning har ett begränsat risktagande varför det ofta kompletteras med lån hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.Bankernas kreditberedning innebär en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehåller en kvalitativ analys av affärsidé, marknadssituation, konjunkturläge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper.