Titel: IFRS / IAS ?bättre redovisningsrekommendationer? Ur finansanalytikernas synvinkel.Ämne: FöretagsekonomiFörfattare: Ann Berner, Therése HenningssonHandledare: Fredrik LjungdahlProblemformulering: Anser finansanalytikerna att det är lättare att bedöma ett företag nu jämfört med tidigare redovisningsrekommendationer?Syfte: Syftet med denna studie är att utforska om finansanalytikerna anser att de finansiella rapporterna, för börsnoterade företag, har blivit mer användbara efter övergången till IFRS/IAS regelverk. Metod: Arbetet utgår från IASB:s kvalitativa egenskaper och finansanalytikers åsikter om införandet av IFRS/IAS regelverk, nu två år senare via e-postenkäter. Dessa enkäter undersöks statistiskt för att kunna presentera kvalitet.Nyckelord: IFRS/IAS, Finansanalytiker, Jämförbarhet, Tillförlitlighet samt Trueblood-rapporten. Resultat: På grund av den låga svarsfrekvensen är det ej möjligt att generalisera och varken bekräfta eller förkasta våra hypoteser..

I den här undersökningen har vi konstruerat en investeringsmodell, baserad enbart på finansiella nyckeltal. Modellen riktar sig mot privata aktiesparare då vi märkt att investeringsmodeller och andra existerande analysverktyg för aktiehandel är komplicerade och i regel avsedda för professionella aktörer.I modellen ingår fem nyckeltal som vi har valt utifrån tidigare forskning samt egna preferenser. Nyckeltalen har beräknats för 24 börsnoterade företag på Stockholmsbörsen 1991-12-31 - 1995-12-31. Syftet med investeringsmodellen är att bilda en aktieportfölj som vi prognostiserat ska ha genererat högre avkastning än jämförbara marknadsindex under perioden 1995-12-31 - 2009-12-31. Aktieportföljen inkluderat/exkluderar företag beroende av ifall de uppfyller investeringsmodellens nyckeltalsgränser.Resultatet av undersökningen visar att vår aktieportfölj var överlägsen markandsindex.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

Bakgrund och Problem: I Sverige, liksom i många andra länder ingrep regeringar och myndigheterför att sätta in åtgärder och garantier för att lindra effekten av finanskrisen. Innandess hann det dock få förödande och långtgående konsekvenser för många då det i krisensspår blev fallande börser och ökade priser på olja, gas och bostäder och i synnerhet många iUSA fick gå från hus och hem.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella ekonomiska situationen för de fyrastörsta svenska bankerna ser ut i dag. Undersökningen ämnar undersöka hur de fyra störstasvenska bankerna påverkats av nyckeltal. Studien avser även att studera hur avkastningskravetpå lån ser ut. Undersökningen kommer att belysa effekter och resonera kring den övergripandeforskningsfrågan och de två frågeställningarna som nämnts ovan.Avgränsningar: Uppsatsen handlar om de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken,Nordea, SEB och Swedbank.

Det finns olika sätt för företag att kommunicera med sin omvärld. Årsredovisningarna, som länge främst har varit till för att på ett överskådligt sätt visa aktiebolagens finansiella resultat det föregående året, är ett av dem. Dessa har tidigare främst riktat sig till aktieägare och andra finansiella intressenter, men de senaste åren har de även börjat rikta sig mot andra intressentgrupper, som exempelvis kunder. Detta har medfört att kraven på hur årsredovisningarna skall se ut och vad de skall innehålla har ökat. Årsredovisningarna är därför nu mer som en påkostad broschyr och har blivit en del av marknadsföringen av företaget.Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera hur den frivilliga information, som stora svenska börsbolag förmedlar till intressenter via innehållet i årsredovisningar, har förändrats sedan tiden för löntagarfonddebatten, det vill säga i mitten av 1980-talet.

Svolder AB har gjort helt rätt då de har valt att utöver den vanliga årsredovisningen också presentera en redovisning enligt IAS 39, då detta har gett en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Svolders resultat har blivit mer volatilt med IAS 39, än med ÅRL som grund. Ett företag som vill praktisera IAS 39, men vill ha kvar visst mått av försiktighet skall välja att redovisa de orealiserade värdeförändringarna över balansräkningen. Då kommer företagets resultat att bli mindre volatilt än med samma redovisning över resultaträkningen. På grund av den osäkerhet som råder om hur fonden för verkligt värde skall redovisas vilvill vi råda företag att avvakta tydliga rekommendationer för detta redovisningsalternativ..

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades världen av en finanskris. Sveriges banker hade vid denna studies början klarat sig relativt bra jämfört med banker i andra länder. Senast Sverige utsattes för en bankkris var i början av 1990-talet. Den gången hade landets banker stora problem och staten var tvungen att ingripa i flera banker. Med detta som utgångspunkt såg vi ett intresse i att jämföra de båda kriserna utifrån ett antal nyckeltal.

Denna studie ämnar förklara hur komponentavskrivning uppfattas bland större svenska fastighetsbolag. Komponentansatsen, som bestämmer hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas, blev obligatoriskt för större svenska bolag att tillämpa i sina finansiella rapporter från och med år 2014. En bransch som framförallt berörs av det nya kravet på komponentavskrivning är fastighetsbranschen. Avskrivningarna ska inte längre beräknas per byggnad utan separat för byggnadens olika komponenter utifrån en bedömning av respektive komponents nyttjandeperiod. Med utgångspunkt i kostnads- nyttoanalys har vi genom en webbenkät samt personliga intervjuer med personer på berörda fastighetsbolag undersökt uppfattningen kring implementeringen och tillämpningen av komponentansatsen.

Bakgrund och problem: Verksamheter möter allt hårdare ekonomiska krav och är underständig utveckling. Under de senaste årtiondena har samhället gått ifrån stordrift därmarknaden erbjöds vad som tillverkades till att bli mer kundorienterat med köparen i centrum.Dagens ekonomistyrning är trots detta fortfarande kostnadsfokuserad, även om det är intäktersom driver företag framåt. När fokus hamnar på kundvärde blir även icke-finansiella mått merviktiga för verksamheter som är mer effektiva än finansiella prestationsmått för att förutspåframtida prestationer. Eftersom intäkter är ett relativt outforskat område är det intressant attgenomföra en studie av intäktsdrivare, som i dagsläget inte är speciellt omskrivet. Få studierhar gjorts tidigare och dessa i mer övergripande karaktär av enskilda intäktsdrivare, enbart enstudie har varit branschspecifik.

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Syftet är att utvärdera i vilken utsträckning svenska företags belöningssystem motiverar de anställda. Primärdata inhämtades via tio fallstudier genom intervjuer med de ansvariga för belöningssystemet på företagen. Sekundärdata inhämtades via en teorigenomgång av böcker, artiklar och uppsatser hämtade ur Lunds Universitets Bibliotek. Teorigenomgången mynnar ut i definierandet av tio kriterier som ett belöningssystem skall uppfylla för att vara motiverande för de anställda. De definierade kriteriernas uppfyllelse analyseras för de tio fallen.

Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsstyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena styrelser.

Bakgrund och problemformulering: IFRS har medfört att företag globalt ska bli mer jämförbara, men är även ett principbaserat regelverk vilket innebär många subjektiva bedömningar hos företagen. Detta gäller exempelvis val av värderingsmetod och nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar. Till skillnad mot immateriella- och finansiella anläggningstillgångar har inte så många nyheter tillkommit för materiella anläggningstillgångar, men även om utvecklingen gått mot att andra tillgångar än materiella tagit mer plats så är fortfarande de materiella anläggningstillgångarna en stor del av många företags balansräkning och viktiga. Redovisningen av materiella anläggningstillgångar regleras av IAS 16, men det tillkommer ett antal standarder som måste tas hänsyn till då exempelvis värdering eller nedskrivning ska göras.Syfte: Uppsatsens syfte är att se vilka likheter och skillnader som finns mellan ett antal svenska noterade företag inom tillverkningsindustrin gällande redovisning och värdering av materiella anläggningstillgångar. Författarnas syfte är även att belysa mer praktiska frågor och problem som kan uppkomma inom området, samt se hur balansräkningarna utvecklats från förr till nu.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.