Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Bakgrund och Problem: De två ledande normgivningsorganen inom redovisning ivärlden idag är International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB). Intäktsposten i ett företags resultaträkning utgör enbetydande del av de finansiella rapporterna och har under lång tid varit ett problem inomredovisningen. Centrala frågeställningar är när i tiden en intäkt ska redovisas och tillvilket belopp intäkten ska redovisas. IASB och FASB påbörjade år 2002 ett samarbeteför att konvergera intäktsredovisningen som presenterades i ett diskussionsunderlag idecember 2008. Under arbetet med projektet har en balansorienterad syn på intäkterpresenterats vilket innebär att förändringar i tillgångar och skulder blir primärt förerkännandet av en intäkt.

Familjeföretag är en ständigt växande företagsform och står idag för hälften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig från icke-familjeföretag i olika hänseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad använder sig av finansiell information vid beslutsfattande än icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bättre än dem. Detta trots att finansiell information har påståtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta väcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagarens perspektiv utforska användningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid långsiktiga och återkommande satsningar som familjeföretagare ställs inför.

Kritik har riktats av forskare mot bristerna i kommunikationen mellan företag och dess investerare, vilket leder till onödigt höga kostnader för investerare att analysera och bearbeta informationen. Detta leder i sin tur till att företagens kapitalkostnader blir högre än nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att ge förslag på hur svenska företag kan förbättra kommunikationen med sina investerare för att deras beslutsfattande förbättras. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med representanter för kreditinstitut, aktieägare och professionella analytiker, som arbetar med investeringar i svenska aktiemarknadsföretag. Angreppssättet har varit normativt/induktivt, vilket innebär att vi har gjort en induktiv studie, men vårt syfte har varit normativt.

SammanfattningTitel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag.Nivå: C-uppsats i företagsekonomi.Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson.Handledare: Ann W Dörner.Datum: Juni 2012.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag.Forskningsfrågorna är:Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar.Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning.

Forskning kring tillväxten av leasing har idag resulterat i att leasing omfattas av en femtedel av den totala externa finansieringen företag väljer att anskaffa tillgångar på. Ett företags finansieringsmöjligheter sätter prägel på huruvida företag överlever på marknaden idag. Då leasing är ett av de mest attraktiva finansieringsalternativen var det högaktuellt att undersöka vad leasing var samt hur redovisningen skiljer sig åt av leasing mellan företag och länder. Den stora frågan som företag måste ta hänsyn till är om de ska lånefinansiera eller leasa sina tillgångar. Rent teoretiskt är dessa förfaringssätt likartade vad gäller kostnader och betalningsansvar.

Bakgrund och problem: Den pågående finansiella krisen och lågkonjunkturen drabbar idag de flesta länder och branscher. En bransch som drabbas när företag och privatpersoner blir alltmer kostnadsmedvetna är hotellbranschen. Företag inom hotellbranschen har i stort sett sedan lågkonjunkturen i början av 1990-talet haft en positiv utveckling. När sämre tider stundar kan det antas att ekonomistyrningen förändras i de olika företagen. Författarna intresserar sig hur hotellen tacklar de problem som den rådande finansiella krisen för med sig och vilka anpassningar och förändringar som måste göras av budget och budgetprocessen.

Syfte: Att studera vilka faktorer kunder tycker är viktiga vid val av bank och försäkringsbolag. Att se hur väl företagen känner till kundernas preferenser vid val av respektive tjänsteföretag samt att se vilka likheter och skillnader det finns vid val av 2 tjänsteföretag inom den finansiella sektorn.  Metod: Undersökningen gentemot kunderna genomfördes med hjälp av en enkätundersökning och personliga intervjuer vid respektive tjänsteföretag. Enkätundersökningen har redovisats i form av diagram och tabeller medan intervjuerna har redovisats i löpande text. Resultat & slutsats: Kunderna ansåg pris, räntor, ett bra bemötande och engagemang samt personalens kompetens vara viktigast vid val av både bank och försäkringsbolag. Bankkunderna ansåg att närhet till banken och att ha en bra relation till banken var viktigare än vad försäkringskunderna tyckte.

De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Författarna och skaparna av det balanserade styrkortet, Robert S Kaplan & David P Norton, menar att behovet av ett ekonomistyrningsverktyg som ger en mer fullständig helhetsbild än enbart finansiella mått har ökat alltmer. Detta främst då den konstant föränderliga värld företagen agerar i har skiftat fokus och ser kunden som allt viktigare, vilket medför att företagen måste förstå och få grepp om den egna verksamheten för att i förlängningen nå långsiktiga framgångar. Användningen av enbart finansiella mått gör att företagen kan försumma avgörande faktorer i sin omgivning när framtida strategier tas fram. De perspektiv som Kaplan & Norton har utvecklat genom sitt arbete med det balanserade styrkortet är tänkta att underlätta den övergripande identifieringen av dessa nyckelfaktorer. Det balanserade styrkortet innehåller därför förutom det tidigare nämnda finansiella perspektivet även kund-, process- och lärandeperspektivet.

I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare.

Syfte: Bakgrunden till den här uppsatsen är den finansiella krisen och dess verkningar över världen. Utifrån det här har jag valt att fokusera på hur svenska företag ändrat sin utdelning till i år när de nu har ställts inför en kraftigt och snabbt försvagad konjunktur. Det intressanta i att göra en sådan här studie är för att se hur den finansiella marknaden reagerar, under dessa tider, och om det här skiljer sig mot för vad som vore normalt.Uppsatsens syfte är att:undersöka hur marknaden reagerar på förändringar i utdelningen och hur väl detta stämmer överens med vad som förväntats utifrån teorin och tidigare forskningundersöka graden av effektivitet på den svenska marknaden Metod: Den metod jag använt mig av, för att genomföra den här undersökningen, kallas för eventmetoden eller en eventstudie. Det event jag valt att studera är offentliggörandet av årets utdelningsnivå, bland de största svenska företagen, och dess mottagande på marknaden. Till en början har jag läst in mig på området genom att ta fram relevant litteratur i form av böcker och tidigare forskning inom det här området.

Bakgrund: Investeringar har en stor påverkan på alla verksamheter och korrekta bedömningar om investeringens för- och nackdelar för organisationen är väsentligt. Det vanligaste är att olika kalkylmetoder används vid investeringsbeslut, samtidigt som det påvisats att annat än finansiell information också är av stor vikt. Kommuners specifika förutsättningar; om samhällsnytta som övergripande målsättning, finansiering genom gemensamma resurser samt politisk styrning, gör att genomförande av investeringsbeslut delvis skiljer sig åt jämfört med företag. De specifika förutsättningarna kräver dock korrekta underlag för beslut vad gäller val av metoder och kriterier. På grund av en begränsad forskning angående kommuners sätt att arbeta vid investeringsbeslut finns ett gediget behov av att studera och kartlägga de svenska kommunernas tillvägagångssätt vid investeringsbedömningen av anläggningsinvesteringar. Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att öka kunskapen om investeringsbedömningen i svenska kommuner och då specifikt vid projekt i byggnader och anläggningar.  Metod: Genomförandet innebär en metodkombination med både semi-strukturerade intervjuer och enkäter till Sveriges alla kommuner.

Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.