Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna.

Bakgrund: Under flera sekel har världen upplevt finansiella kriser som satt sina spår i ekonomin och har fått effekter på ekonomins viktiga beståndsdelar. För att undvika kriser har diskussioner om riskhantering och regleringar växt fram för att skydda ekonomin. En effekt av den senaste finansiella krisen är uppkomsten av Basel III, som i Sverige kommer till uttryck i hårdare kapitaltäckningskrav. Den nya regleringen kommer innebära nya förutsättningar för de svenska storbankerna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankerna strategiskt har agerat för att hantera kapitaltäckningsregleringar samt att beskriva hur deras arbete med riskhantering har utvecklats till följd av kapitaltäckningsregleringar. Tillvägagångssätt: En kvalitativ undersökning har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen utgår från intervjuer med storbankerna samt genom kompletterande sekundärdata. Resultat och slutsats: Resultatet av undersökningen stämmer överens med studiens teoretiska referensram och analysmodell.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Riskvärdering har under 90-talet blivit ett allt mer medvetet begrepp. Ett populärt instrument vid riskvärdering är Value at Risk då denna modell skapar ett gemensamt riskmått för olika typer av portföljer och derivat. VaR mäter den maximala värdeförändringen för en portfölj där sannolikheten och tidshorisonten är förutbestämd. I uppsatsen har en konfidensnivå på 95 procent antagits vilket medför att de verkliga förlusterna ska överstiga VaR en gång av tjugo.Icke-linjära instrument, såsom optioner, är svåra att riskvärdera då dess pris förändras oproportionerligt gentemot dess underliggande. För att beräkna VaR kan flertalet modeller appliceras och dessa har olika egenskaper.Det är därför av intresse att ta reda på om Delta-Normal metoden, Monte Carlo simulering och Historisk simulering ger samma svar vid riskvärdering av optioner.

Jag tycker många skådespelare resonerar felaktig när dom anser att man inte är tillräckligt serös som skådespelare om man kan stunt, vilket jag tycker är helt absurt! Jag skulle säga att man som skådespelare är mer seriös ju allsidigare man är. En skådespelare borde ju ha ett intresse av att kunna gestalta en mångfald av olika karaktärer beroende på vad en föreställning och scen kräver, och inte nöja sig med att spela samma person i föreställning efter föreställning utan någon som helst tanke på vad för roll dom gestaltar, och förlita sig på att dom kommer undan kritik med att vara duktiga på att höja och sänka rösten, samt flitigt använda sig av kortare eller längre processer. När det gäller stunt så tror jag många skådespelare är kritiska för att dom inte vet vad ett stunt är eller för att dom själva inte kan utföra ett stuntmoment och är för lata för att lära sig. Redan Konstantin Stanislavskij frågade hur det kom sig att inte skådespelarna tränade sitt instrument lika mycket som en dansare tränar sin kropp eller en sångare tränar sin röst? Jag tror många skådespelare av någon konstig anledning inte tror sig behöva träna sitt instrument, dom förlitar sig på att det räcker med att visa sitt kända ansikte för en publik och använda sig av stora känslor och gester på en scen för att få folk att tycka man är duktig.

Bakgrund: Under de senaste åren har samhället blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har ändrat förutsättningarna för att använda sig av belöningar som ett styrmedel och det är därför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de ändrade förutsättningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag agerar vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. Genomförande: Uppsatsen är baserad på sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anställda i forsknings- och utvecklingsprojekt.

Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem.

På grund av de gångna årens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vända sig till koncernintern finansiering. På grund av transaktionernas komplexa karaktär och avsaknaden av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internprissättningsområde. Koncerninterna lån mellan bolag i intressegemenskap är ett internprissättningsområde där det i dagsläget råder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid fastställandet av räntenivån på koncerninterna lån. Detta är en avgörande fråga då implicit support påverkar ett bolags kreditvärdering och därmed räntenivån.Den svenska rättsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att Diligentiamålet avkunnades. I Diligentiamålet behandlade HFD frågan om en ränta som ett svenskt dotterbolag betalat på ett lån från sitt svenska moderbolag var avdragsgillt fullt ut.

Hans Nilssons Åkeri AB är ett transportföretag inom koncernen LBC Bolagen i Nordöstra Götaland. Företaget transporterar främst gods från Lantmännen, betongväggar och hus. Företaget har tio anställda, utöver arbetsgivaren, varav en är transportledare. Studiens syfte var att kartlägga det systematiska arbetsmiljöarbetet på Hans Nilssons Åkeri AB för att vidare kunna utföra grundläggande undersökningar. Undersökningarna, i form av PLIBEL, ASA, intervjuer och enkäter, utgjorde grunden till åtgärdsförslagen och dokumenten för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund och problem: Det synsätt som dominerar avseende redovisningen ärkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebär att redovisningen ska vara användbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sälja eller behålla företagets aktier. Från 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillämpas, vilka ska generera bättreinformation för investerare och andra användare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen då upplysningarna kan vålla skada förföretaget. Med anledning därav kan det finnas incitament att begränsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lämnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förändringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för räkenskapsåret 2007 i jämförelse med räkenskapsåret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger någon skillnad i företags upplysningar med avseende på företagsstorlek och branschtillhörighetAvgränsningar: Studien har avgränsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSällanköpsvaror och tjänster som idag är noterade på Stockholmsbörsen samt har tillämpatIFRS de senaste två räkenskapsåren.

Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt.Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre.

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhålla lagfart. För att förstå hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark.