En viktig fråga inom många organisationer är hur ledningen ska agera för att styra och motivera sina anställda till att prestera. Ett sätt att försöka påverka sin personal är att använda sig av finansiella belöningar. Dessa kan se olika ut beroende på hur företaget väljer att använda sig av dem, till exempel kan de vara individuella, kollektiva eller en kombination. De kan även baseras på olika faktorer som till exempel försäljning, antal kundmöten eller antal arbetstimmar. Denna uppsats undersöker hur ledningen på mindre Sparbanker i Sverige använder sig av finansiella belöningar för att styra och motivera sina anställda.

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att göra en jämförelse mellan RR 22 och IASB: s utkast till ny IAS 1, samt analysera och diskutera vad skillnaderna kom-mer att få för konsekvenser för de finansiella rapporterna. Metod: För att kunna uppfylla vårt syfte med föreliggande uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har också haft ett abduktivt synsätt. Slutsatser: Genom vår jämförelse och analys har vi kommit fram till att redovisningen blir striktare och mer detaljerad, vilket ökar jämförbarheten mellan olika företags finansiella rapporter, när IASB: s utkast till ny IAS 1 börjar gälla år 2005..

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter..

Bakgrundochproblem:Tidigareforskningkringicke-­?finansiellanyckeltalsy-­?neshuvudsakligenvarafokuseradpåtillverknings-­?ochserviceföretagochdetsaknasmerellermindrehelt,enligtvårmening,forskningmedfokuspåtjänste-­?företag.Forskningenkringhurföretagochledarerentpraktisktskallanvändasigavdessanyckeltaliekonomistyrningenärhögstbristfällig,omensbefintlig.Motbakgrundavdettafokuserarviidennastudiepåhurdetrentpraktisktärmöjligtatthjälpaekonomistyrningeninomenorganisationmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Vikommerattgöradettagenomenfallstudieinometttjänsteföretag,närmarebestämtpåförsäkringsbolagetV.Syfte:Meddennastudiesökervibidratillforskningeninomprimärttvåområ-­?denvilkaviidagslägetkännerinteberörtsitillräckligutsträckning;användan-­?detavicke-­?finansiellanyckeltalinomtjänstesektornsamthurdetpraktiskabru-­?kandetavicke-­?finansiellanyckeltalkantesig.Visökersvarapåfråganhureko-­?nomistyrningkanförstärkasmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Metod:Studienbetecknassomenfallstudieochharskettgenomangreppsättetdesignscienceresearchmethodology.Empiritillstudienharsamlatsingenomtotalttiointervjuer,feminledandeochfemåterkopplandeintervjuerdärvipre-­?senteratenartefaktsomsedanutvärderats.Resultat:Genomdennastudieharvivisatattenbusinessintelligence-­?lösningiformavdashboardsuppbyggdaavprimärticke-­?finansiellnyckeltalkanhjälpaekonomistyrningeniettföretaggenomattrentpraktisktförainicke-­?finansiellanyckeltalidenoperativaverksamhetensamtminskaavståndetmellandesamma.Studiensbidrag:Presenteradeartefaktervisartydligthurdetrentpraktisktinometttjänsteföretagkananvändasicke-­?finansiellanyckeltalförattförbättrastyrningen..

Lantbrukarens inkomster har under senare år varierat mycket på grund av stora prisfluktuationer. En grundförutsättning för att minska priskänsligheten är att bruka någon form av prissäkring. Ett alternativ som relativt nyligen tillkommit på marknaden är de finansiella instrument som flertalet banker erbjuder. Uppsatsen syftar till att utifrån ett urval av lantbrukare beskriva hur de hanterar fluktuationerna på spannmålsmarknaden med terminshandel på börsen. Målet med uppsatsen är att kartlägga faktorer som är avgörande för lantbrukarens val av prissäkringsmetod. Handelsbanken var först ut på den svenska marknaden med att erbjuda finansiella instrument för spannmålsodlande lantbrukare. De finansiella instrumentens syfte är att stabilisera fluktuationer och ge lantbrukarna en jämnare och stabilare inkomst.

Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 ? talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler.2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Uppsatsens titel Resurser i nätverk ? organiserade respektive spontana nätverks roll för småföretag med en innovation Seminariedatum Fredagen den 10 juni 2005 Ämne/kurs Magisteruppsats i marknadsföring, FEK 591, 10 poäng Författare Katja Arwidi, Rasmus Wallin och Jenny Åkesson Handledare Lars Carlman Nyckelord Småföretag, innovationer, lansering, nätverk, resurser Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och jämföra hur småföretag upplever att deras externa resursbehov uppfylls av ett organiserat respektive ett spontant nätverk vid lanseringen av en innovation. Metod Då uppsatsens syfte är av beskrivande och förklarande karaktär, är forskningsansatsen induktiv och metodansatsen kvalitativ. Intervjuer med fem företag och en informant utfördes i huvudsak genom personliga djupintervjuer. Teoretiska perspektiv Teorin behandlar innovationer, lansering och nätverk.

Uppsatsen behandlar småföretags användning av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa metoder är alternativ finansiering till traditionella externa medel som erbjuds på marknaden, exempelvis bankmedel och riskkapital. De finansiella bootstrappingmetoderna kan härröras till kategorier av resursanskaffning, vilka är marknadsorienterad resursanskaffning (exempelvis erhålla bidrag), internorienterad resursanskaffning (exempelvis hålla inne ägarens lön) och socialorienterad resursanskaffning (exempelvis låna utrustning av affärsbekanta). I teorin beskrivs faktorer som påverkar användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa är sammanställda i en analysmodell.

Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat.En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Under år 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent från föregående år, vilket är positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och småföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. Småföretag har problem med att erhålla extern finansiering vilket är ett vitt omdiskuterat ämne eftersom finansiering är av stor vikt för småföretags överlevnad och tillväxt, för att driva den ekonomiska tillväxten framåt och skapa nya arbetstillfällen i samhället. För att övervinna utmaningarna är det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhålla de nödvändiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benämns finansiell bootstrapping som är en strategi för att finansiera företag genom användning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller låna pengar.Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som små tillväxtföretag kan använda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för användningen av finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag, (3) identifiera hur användningen kan ta sig uttryck i små tillväxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i små tillväxtföretag.

Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården.

Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag.

Från och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillämpa IFRS. Detta innebär bland annat att finansiella tillgångar och vissa finansiella skulder numera ska värderas till verkligt värde.Promemorians syfte är att studera förändringarna i finanisella tillgångar och skulder som påverkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan på nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt på ROE på 0,3procentenheter, på ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten påverkas negativt med 0,1 procentenheter både vid ÅRL och IFRS beräkning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förändringen att värdet på en finansiell tillgång eller skuld blir mer rättvisande än värdering till anskaffningsvärde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..