Bakgrund: Att alla tillgångar såväl finansiella som verkliga har ett värde är alla investerare ense om. För att bli en framgångsrik investerare gäller det att inte enbart kunna förstå grunden till en tillgångs värde, utan även det som förväntas skapa värde i framtiden. Ur detta resonemang har teorier om reala optioner framkommit för att visa på värden som företag kan tänkas inneha till följd av exempelvis olika framtida handlingsalternativ. Syfte: Denna uppsats syftar till att begreppsmässigt utreda innebörden av reala optioner och med utgångspunkt från empiri och teori utvärdera synsättet/teorin. Genomförande: Uppsatsen baseras på de reala optionsteorierna.

Vårt syfte med uppsatsen att identifiera förändringar i fyra svenska bankers internrevision under de senaste tio åren, samt att diskutera effekterna av och orsakerna till dessa förändringar. Den insamlade empirin från Handelsbanken, Nordea, SEB och Sparbanken Finn är analyserad utifrån vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen består av principal- och agentteori, Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag, The Institute of Internal Auditors riktlinjer för internrevision samt annan lagstiftning och reglering som indirekt påverkar bankernas internrevision. Vår undersökning visar att det finns stora likheter i utvecklingen av internrevisionen mellan bankerna. Till grund för utvecklingen ligger principalens ökade kontrollbehov där skandalerna i näringslivet har varit en drivande faktor.

Corporate social responsibility, CSR, är ett aktuellt koncept och dess efterfrågan ligger till grund för studien. Konceptet präglas av begreppsförvirring som bidrar till att framställningen av konceptet är intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framställs i svensk populärmanagementpress utifrån ett utbudsperspektiv, där förespråkare för managementkoncept är identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framställs i populärmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Problembakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är idag ett högst aktuellt begrepp då världen står inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar när det kommer till dessa utmaningar och förväntas inte enbart sträva efter vinstmaximering utan de förväntas även ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hållbarhetsarbete kan företag utfärda en hållbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) är de mest tillämpade frivilliga riktlinjerna för hållbarhetsrapportering. Undersökningsämnet behandlar hur kvalité på hållbarhetsrapportering värderas av investerare.

Under 2009 lanserade Lantmännen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behålla emissionsinsatserna i Lantmännen, då många av medlemmarna är äldre och kommer att begära utträde ur föreningen kommande år. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sälja emissionsinsatserna på en andrahandsmarknad. En välfungerande marknad innebär en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar Lantmännens soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad värdetillväxt i Lantmännen.

Inom den finansiella rapporteringen är tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.Intäktsredovisning är en central del i företagens finansiella rapportering. Inom byggbranschen är det vanligt förekommande att projekten sträcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sådana projekt brukar entreprenadavtal slutas.

Den här studien behandlar belöningssystem och om incitament av monetär karaktär kan komma att påverka revisorers beteende och revisionskvaliteten. Utifrån teorier av Kohn (1993); Gneezy och Rustichini (2000); Bonner och Sprinkle (2002) förutsätts det att finansiella belöningar försämrar arbetsprestationen och kvaliteten. Syftet är att undersöka om kvalitetshotande beteende uppstår och skapar en konflikt mellan att vidhålla revisionskvalitet och målet att bli belönad. Ytterligare aspekter som kommer undersökas är belöningssystemets funktion och dess kopplingar till motivation. Den empiriska undersökningen centraliseras runt belöningssystemet på PricewaterhouseCoopers (PwC) och hur revisorerna förhåller sig till belöningssystem, motivation och revisionskvalitet.Slutresultatet av denna studie baserat på våra kvalitativa intervjuer är att monetära belöningar inte utgör något direkt hot mot revisionskvaliteten.

Slutsatserna man kan dra av händelserna är att det finns en effekt på företagens börskurser som ett resultat av tillkännagivandena av finansiella stödet till de berörda EU-länderna. Det generella utfallet är att publiceringen av dessa nyheter hade i likhet med tidigare studier om ekonomiska nyheter samma utfall, det vill säga att det finns en korrelation. I tre av fyra händelser för i diagrammet för samtliga branscher reagerar avkastningen negativt av tillkännagivandena. Det vi kan konstatera att samtliga branscher har reagerat negativt och att det finns ett samband mellan händelsen i tre av fyra. Hypotestesten visar att i 13 av 16 fall så förkastas nollhypotesen medan i 3 av 16 fall accepteras den.

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Housing cooperatives in Sweden practice very long depreciation times for their buildings and assets, subsequently depreciation costs are very low. This study aims at addressing issues relating to potential upward revisions of these costs and the revenue levels needed by housing cooperatives to address these changes, while also providing a detailed summary of some chosen financial ratios under different circumstances. This study's results are based upon recent (2015) market data within the Stockholm region, collected through a manual process and analyzed quantitatively. On average, housing cooperatives EBIT do not cover their financial costs and have low profit margins. The average depreciation time is considerably above what a technical evaluation by other sources may state.

Idag styr och planerar de flesta organisationer i någon form, det gäller både den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sätt och modeller man kan använda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast från centrala direktiv som t ex en affärs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmål, avkastnings mål etc. Styrningen kan baseras på mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via någon form av systemstöd men ibland endast med hjälp av Word- och Exceldokument.

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mångt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten är en i raden av föremål som är uppmärksammat för en debatt med Svenskt Näringsliv som företrädare. Med anledning av detta har det pågått en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hänt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jämförelser mot Sverige och få en förståelse för hur revisionsbyråer och deras klienter kan påverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att få deras aspekter samt deras förväntningar utifrån problemet.

I dagens globaliserade samhälle är det enkelt att placera sitt kapital på olika marknader. Dock kan det innebära både risker och möjligheter för investeraren. Vilket betyder att det satsade kapitalet antingen kan bli en lönsam investering eller gå förlorat. Bör hänsyn tas till landsrisker på aktiemarknaden för att kunna bedöma investeringens lönsamhet?Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse landsrisker har för avkastningen i industri- respektive tillväxtländer.

Syftet med studien är att identifiera om det finns någon skillnad i risk mellan svenska män och kvinnors aktieportföljer. I undersökningen av individernas riskbenägenhet används tre riskmått, total risk, marknadsrisk och unik risk, som enligt portföljteorin går att koppla till en individs aktieportfölj. Ålder och inkomst används som kontrollvariabler för att studera om eventuella skillnader i riskbenägenhet mellan könen kan förklaras av andra faktorer än kön. Studien baseras på en kvantitativ undersökning och sekundärdata från en unik databas. Urvalet för studien består av knappt 900 000 observationer av svenska individers aktieportföljer, med kontroll för kön, ålder och förvärvsinkomst.