Knappast någon kan ha undgått det faktum att förändringar i klimatet, obalanser i världens ekosystem och förlusten av biologisk mångfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för människor och planet.Vi människor har med dramatisk populationsökning, obegränsad ekonomisk tillväxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden på ett oansvarsfullt och ohållbart sätt. Matkonsumtionen är ett av de konsumtionsområden som står för störst negativ miljöpåverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) står den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. Naturvårdsverket (2014) konstaterar att en förändring av människans konsumtionsbeteende är ett måste för att kunna vända negativa trender och främja ett hållbart samhälle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi på ett enkelt sätt främja och minska belastningen på miljön utan att behöva allt för stor ansträngning.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund och problemformulering: Det är ett problem för mindre-och medelstora företag då redovisningsstandards som redovisningen upprättas enligt har varit onödigt komplicerad utifrån de behov användarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kännetecknats av förenklingar för de små-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benämndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose användarnas behov av finansiella rapporter. K2 är det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag såsom mindre aktiebolag där banker är en av de primära användarna av deras finansiella rapporter. Då K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet får detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrågar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta välgrundat beslut.

The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap.In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap.With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use.We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization.

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna?Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Ett företags utveckling inom redovisningsområdet påverkas ständigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhärstammar från två olika redovisningstraditioner och har därmed utvecklat olika syn påredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan år 2002 inlett ett samarbete sombenämns konvergensprojektet där man inom ramen för projektet harmoniserar finansiellarapporter. Finansiella rapporter utgör en viktig informationskälla för externa användarepå kapitalmarknaden och är av en betydande karaktär för att redovisningen ska blitransparent och jämförbar. Från och med räkenskapsåret som inleds efter den 1 januari år2009 införs ett nytt resultatrapporteringssätt för noterade bolags koncernredovisning.

Bakgrund: Utformningen av finansiella rapporter och redovisning av löpandetransaktioner erbjuder företag att välja mellan att tillämpa ett antalolika redovisningstekniker.1 Det faktum att valmöjligheter existeraröppnar upp för bedömningar som kan gynna företaget.2 Ettredovisningstekniskt sätt att gestalta den ekonomiska verkligheten påett inkorrekt sätt i syfte att öka framtida resultat, är att belastaresultaträkningen med omotiverat stora nedskrivningskostnader.Termen big bath accounting karaktäriserar manipulation av resultatetgenom omotiverat stora nedskrivningar.3 Detta genomförs i regel förperioder då företaget inte skulle förmå att nå upp till uppsatta vinstmål.Syfte: Kartlägga hur investerare identifierar tecken på big bathnedskrivningar.Fastställa huruvida förmodade big bathnedskrivningarpåverkar investeringsbeslut. Beskriva big bath?seventuella påverkan, eller uteblivna påverkan, på investeringsbeslut.Metod: Studien har ett kvalitativt angreppssätt. Empiriskt material harinsamlats genom semi-strukturerade intervjuer med sex investerare,vilka är tillämpare av de finansiella rapporterna. Därefter harmaterialet används som underlag till studiens analys.Slutsats: Vi har genom vår studie kunnat kartlägga att investerare primärtidentifierar big bath vid byte av VD och/eller ledning.

Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefär tio års intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning på marknaden är således inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benägenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien är således att öka förståelsen för bubbelfenomenet och att, om det är möjligt, förhindra att det händer igen. Syftet med studien är att påvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den så kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under åren 1995-2000.

Uppsatsen behandlar beskattning av hybridinstrument som är sammansättningar av mer än en typ av finansiellt instrument. Beskattning av hybridinstrument gör det särskilt svårt att särskilja ränta från kapitalvinst..

Nyckelord: kreditrisk, kreditgivning, finanskris, finansoro, fyrkantsmodell, trekantmodell, SWOT-analys, kreditgivningsprocess, bank, kreditinstitut, Swedbank, Föreningssparbanken, Sparbanksstiftelser, TAS-kommerzbank, Ukraina, IMF, Baltikum, Ryssland, Sverige, etablering, marknad. Bakgrund: Oroligheter på finans- och bankmarknaden leder till finanskris som i sin tur återspeglar kreditrisker samt kreditförluster. Om oron växer obalanserat kan banker samt finansiella institut riskera sin position och i värsta fall gå i konkurs. Det medför att förtroendet från allmänheten och aktieägarna minskar. Den finansiella turbulensen som råder idag började med bolånekrisen i USA där en av de större aktörerna, Lehman Brothers, gick i konkurs.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär.Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

Olika intressenters skärpta krav på genomlysbarhet, vad gäller de risker företag utsätts för och hur dessa hanteras, är en konsekvens av den senaste tidens uppmärksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via årsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsättningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att använda ett ramverk för en fullständig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvärldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig åt mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? Används kvantitativa mått för att mäta riskernas påverkan? Undersökningen visar inte på några entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas.