Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Ur ett redovisningsperspektiv är en harmonisering av de redovisningsstandarder som finns världen över ett sätt att öka användbarheten av de finansiella rapporterna. IFRS är ett steg i rätt riktning och där fler och fler länder ansluter sig. Inom EU är dessa standarder lagstadgade för noterade bolag men möjligheten finns även för större onoterade koncerner att redovisa enligt IFRS.Denna uppsats grundar sig i IAS 17 som behandlar redovisning av leasing. Inom IAS 17 finns många olika frågeställningar men störst fokus för uppsatsen ligger i insamlandet av information om leasingavtal från dotterbolag. I den frågan har ett samarbete skett med Tore Zetterberg på O.F Ahlmark och där vi fått ta del av information om processen när övergång till IFRS gjorts.

The function of budgetary controls is to control the resource allocation within companies. It can also be an instrument for measure and control subordinates and/or business units? performance (Van der Stede 2001). This paper concerns the latter; when the budgetary control function is used to measure and control subordinates performance based on budget. Previous research in this area has not yet accomplished to explain the effects of tight budgetary control which Hartman (2000) considers as the main issue to be concerned about in management accounting research.Previous research has presented contradictory findings regarding tight budgetary control explained by positive effects as well as negative effects during the last decades.

Syfte: Den här uppsatsen har två syften: Det första syftet är att undersöka hur de svenska storbankernas riskrapportering har förändrats mellan år 1986 och 2005. Det andra syftet är att undersöka hur de har anpassat riskrapporteringen för att följa regleringarna i Basel II. Metod: Uppsatsen utgår ifrån bankernas årsredovisningar som vi har gjort en innehållsanalys av. Vi har en induktiv ansats och har gjort en kvalitativ undersökning där svaren har kvantifierats. Teoretiska perspektiv: Vårt teoretiska perspektiv är institutionell teori och kommer mestadels från teorier presenterade i vetenskapliga artiklar inom ämnet redovisning och risk.

Det är av intresse för aktörer på den finansiella marknaden att prognostisera aktiemarknadens reaktion på en ändring av reporäntan. Flera arbeten har de senaste årtiondena försökt påvisa ett samband främst på den amerikanska marknaden. Denna uppsats försöker sig i stället på att finna en korrelation mellan annonsering av reporänta såväl som förväntningar på reporänta och en onormal avkastning på den svenska aktiemarknaden. I arbetet används en event study på Affärsvärldens index under perioden 1997 till 2007. Perioden är vald så att det initiala trovärdighetsproblem för riksbankens inflationsmål som förelåg före 1997 inte ska påverka resultatet.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Svenska privatpersoner har blivit mer aktiva på börsen och därför harallt fler börjat intressera sig för finansiella instrument. I media har vi kunna observera att vid flertalet tillfällen har småsparare sammanlagt förlorat stora summor pengar ofta förenatmed stort risktagande. Problematiken kring stora förluster är, förutom det monetära bortfallet, att återhämtningstiden för kapitalet ökar kraftigt. Ytterligare ett problem försmåspararna är att de rekommendationerna som utfärdas har relativt lågträffsäkerhet och att småspararna inte tar hänsyn till detta. Det finns även en problematik kring tillfället att köpaen aktie, där slutsatsen är att det är svårt att köpa och sälja aktier vid rätt tillfälle även för professionella investerare.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har påverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lågkonjunkturen. Att utreda vilken påverkan andra externa och interna faktorer har på budgetens roll, genom att analysera de specifika förhållanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgått från en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte påverkat budgeten som planeringsverktyg.

Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att Mercosurländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. Mercosur hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen.

De senaste åren har ett antal bolagsskandaler världen över fått stort utrymme i media och satt igång debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fått till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen på kontroll av företag har ökat, både genom strängare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.

Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att Mercosurländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. Mercosur hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen.

Internationalisering har länge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillväxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock både fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende på företagets internationaliseringsprocess, det vill säga på vilket sätt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mängd forskare inom internationell affärsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men många av de senare forskningsresultaten tyder på att ett icke-linjärt samband existerar. Inga likande studier har gjorts på svenska företag vilket denna studie ämnar göra.

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete.

Intellektuellt kapitalet är värdedrivande immateriella tillgångar sominte finns med i balansräkningen. Kapitalet kan betraktas vara en delav den skillnad som finns mellan företags marknadsvärde ochbokförda värde. Eftersom de finansiella rapporterna inte kan fånga detintellektuella kapitalet experimenterar företag med frivilliginformationsgivning för att förklara för kapitalmarknaden vadskillnaden består av. Det som är intressant med detta är att den, i bristpå riktlinjer, kan ta väldigt olika form. Därför syftar denna studie tillatt hitta likheter och skillnader i rapporteringen samt diskutera vaddetta kan bero på.

Redovisningen av kundfordringar är komplex. Posten är förhållandevis svår att värdera och en felaktig värdering kan förvränga företagets finansiella ställningar. IAS 1 p.9 har ett fåtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien är att ge en bättre förståelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i årsredovisningar underlättar förståelsen av innehållet i rapporteringar. För att syftet ska uppnås studerades 24 företag.Studien visade att även fast alla undersökta företag är börsnoterade (på large cap OMXS30) så råder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillämpande redovisningsmetoder.