Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av Finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder Finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka Finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-Finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-Finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-Finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickeFinansiella rapporter undersökts.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med Finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med Finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i så fall vilka som använder verktyget och varför.

För att företag ska kunna utvecklas krävs tillgång till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte är lika lätt för dessa att få tillgång till riskkapital och långfristiga lån som det är för större företag. På grund av detta måste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ är Finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegränsningar och fungerar därmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan påverka anskaffningen av resurser via Finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie är att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för Finansiell bootstrapping genom att beskriva användningen av Finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan påverka användningen av de Finansiella bootstrappingmetoderna inom små och stora städer och i så fall hur de påverkar.

Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad Finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen.Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad Finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den Finansiella rådgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt Finansiell teori och rådande lagstiftning.

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad Finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen.Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad Finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den Finansiella rådgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt Finansiell teori och rådande lagstiftning.

Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka Finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig Finansiell styrka (kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den Finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation.

Syftet med denna uppsats var att visa hur banker balanserar lönsamhetskrav med rollen som samhällsfunktion. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrågor om hur banker identifierar och hanterar olönsamma kunder samt behandlar samhällsansvar gällande Finansiell uteslutning. En fallstudie baserades på intervjuer med kontorscheferna på tre lokala bankkontor i medelstor svensk stad. Det empiriska resultatet presenterades anonymt för att få härligare och mer uttömmande information. Resultatet visade att banker använder ögonblickligt värde för att analysera kunder värde och när det gäller hantering av olönsamma kunder finns risk för Finansiell uteslutning främst på grund av kreditkrav och riktad marknadsföring.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med Finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med Finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i så fall vilka som använder verktyget och varför.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda Finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Den pågående skuldkrisen i Europa, och den därav föranledda starka tendensen till värdeminskning av olika placeringar i Finansiella instrument, har gett frågan om effektiviteten i konsumentskyddet vid Finansiell rådgivning förnyad aktualitet. I svensk media har på senare tid stark kritik riktats mot såväl utformningen av det regelverk som är avsett att skydda konsumenter vid sådan rådgivning, som dess påstått otillräckliga praktiska genomslag. Den låga andelen konsumenter som får gehör för sina klagomål angående Finansiell rådgivning i allmänna reklamationsnämnden, samt den omständigheten att lagen om Finansiell rådgivning (2003:862) aldrig blivit föremål för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom på att systemet för konsumentskydd på detta område är behäftat med vissa brister. En närmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om Finansiell rådgivning tillhandahåller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmärkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar både i de regler som skall minimera risken för förekomst av vårdslös Finansiell rådgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte på konsumentens möjligheter att erhålla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rådgivningsuppdraget.

I denna uppsats har vi granskat de två yrkena rådgivare och revisor för att se vad yrkena innebär. Vi har använt oss av sekundärdata och på så sätt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan läst och analyserat rättfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesområde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trädde ikraft 2004 för Finansiell rådgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge några effekter i form av fällande domar.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påFinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på Finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Under år 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent från föregående år, vilket är positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och småföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. Småföretag har problem med att erhålla extern finansiering vilket är ett vitt omdiskuterat ämne eftersom finansiering är av stor vikt för småföretags överlevnad och tillväxt, för att driva den ekonomiska tillväxten framåt och skapa nya arbetstillfällen i samhället. För att övervinna utmaningarna är det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhålla de nödvändiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa Finansiella lösning benämns Finansiell bootstrapping som är en strategi för att finansiera företag genom användning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller låna pengar.Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för Finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag genom att: (1) beskriva Finansiella bootstrappingmetoder som små tillväxtföretag kan använda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för användningen av Finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag, (3) identifiera hur användningen kan ta sig uttryck i små tillväxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för Finansiell bootstrapping i små tillväxtföretag.