Bakgrund: Behovet av segmentredovisning har uppmärksammats de senaste decennierna och såväl FASB som IASB har gjort lagändringar för att förbättra rapporteringen. I dagsläget skiljer sig reglerna åt. I och med strävan efter överensstämmelse mellan de två stora regleringarna har IASB gett ut ett förslag, ED8, vilket är förenligt med FASBs reglering, SFAS 131. Syftet med det nya förslaget är även att det ska leda till ökade krav på upplysningar och på rapporteringen. I ED8 skall segmenten redovisas utifrån management approach något som enligt FASB leder till en ökad relevans.

Titel: En analys om hur virtuella IT företag analyseras och värderas år 2012Bakgrund: Under Dot.com perioden som följde Netscapes lansering jobbade analytiker med utmaningen att värdera en ny form av företag som agerade på internet. Problemet för analytikerna var bland annat att värdera och analysera dessa nya virtuella företag, eftersom de flesta av dem var nystartade så ansågs det att nyckeltal som PE ? tal inte gav en rättvis värdering (Briginshaw, 2002). Det som följde Dot.com kraschen vid början av 2000 talet resulterade till att även väl fungerande IT företag med en hållbar affärsidé, fick problem med finansieringen på grund av deras nya låga värdering (Bernhardsson, 2002). Drygt ett decennium efter Dot.com perioden, börsnoterades LinkedIn, ett socialt nätverk år 2011, och ökade i värde med 109,4 % vid handelsdagens slut (www.affärsvarlden.se).Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur virtuella IT företag värderas.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument.

Bakgrund och problem: Transportbranschen i Europa står inför en situationdär bolags finansieringsmöjligheter kan komma att påverkas. IASB och FASBhar publicerat ett utkast till en ny redovisningsstandard inomleasingredovisning, som innebär att all leasing måste klassificeras somfinansiell. Detta får effekter i en bransch som i dag redan är ansträngd.Tidigare forskning visar att aktivering av all leasing får effekter påtransportbranschen i USA. Rapporten ämnar hitta vilka möjliga nedslag enaktivering kan få för transportbranschen i Europa.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utröna hur en omfattande förändring avregelverket IAS 17 kan påverka en redan ansträngd bransch i form avförsämrad finansiell ställning.Avgränsning: Avgränsning görs till transportbolag i Europa från länder sompresenterar en väsentlig andel leasing. Studien undersöker enbart bolag somleasetagare, vilket utesluter all form av leasing som leasegivare.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats där författarna utgår fråndata hämtat ur årsredovisningar via databasen datastream.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

När företag är i behov av kapital är det vanligt att de vänder sig till bankerna. För att bankerna ska kunna avgöra huruvida de ska bevilja ett lån eller hur låneavtalet ska utformas måste bankerna göra en kreditbedömning av företaget. Kreditbedömningsprocessen som följer består vanligtvis av inhämtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Information som inhämtas består av antingen informell eller formell information där redovisningsinformationen är en av de formella informationskällorna.  Den 1 januari 2014 trädde K3-reglerna i kraft.

Denna rapport syftar till att undersöka om det är möjligt att generera en stabil och säker avkastning på den svenska aktiemarknaden utan att nödvändigtvis besitta förkunskaper om specifika företag eller det rådande ekonomiska klimatet. Den modell vi använder oss av är något modifierad men bygger på en drygt fyra decennier gammal teori, Post Earning Announcement Drift (PEAD), som upptäcktes av Ball och Brown 1968. Det som Ball och Brown upptäckte var att efter aktieprisförändringen vid ny finansiell information fortsatte sedan priset på aktierna att förändras i samma riktning som den initiala rörelsen i flera veckor innan priset blev stabilt.Den metod som använts i denna studie analyserade aktiekursdata för OMXS30 de senaste sex åren (2005 ? 2011) för att jämföra med de datum då kvartalsrapporter släppts för samtliga företag i OMX30 under samma period. Kvartalsrapporterna sorterades sedan efter storleken med avseende på värdeökning- respektive värdeminskning av företagens aktier under respektive rapporteringsdag.

Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders? impression of the group?s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group?s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Många organisationer fokuserar idag alltmer på frågor som rör hållbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhället och termen CSR (Corporate Social Responsibility) används för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar är en idé om hur ett företag kan påverka samhället från tre perspektiv och det är de ekonomiska, miljömässiga och sociala delarna i samhället. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Detta arbete är en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhällsansvar och hur de arbetar för att uppnå en hållbar utveckling i samhället.

Mjölkproducenter i Sverige har under de senaste åren varit i en pressad situation. Avräkningspriset på mjölk påverkas ständigt av världsmarknadspriset på mjölkpulver samt konsumenternas inställning till mjölk. Samtidigt pågår det en diskussion inom bankbranschen om att investeringar i mjölkproduktion idag är för kostsamma. De kostsamma investeringarna kan påverka lönsamheten negativt för den som investerar. Ett flertal risker kan uppstå vid en investering för lantbrukaren, men även indirekt för banken.

När ett företag importerar eller exporterar varor och tjänster i utländsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. Värdet på en valuta idag är kanske inte densamma imorgon vilket kan både gynna och missgynna företag verksamma inom handel. Världsekonomin utsattes för chocker och en av de värsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av länder exempelvis lokaliserade i Euroområdet. Valutakurser påverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Bakgrund:Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.Syfte:Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter.

SammanfattningOlikheter mellan länder och deras olika regelverk gör att företags års-redovisningar skiljer sig åt och intressenter får svårare att jämföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och värderingar vid redovisning, vilket gör att jämförbarheten mellan företag och värdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgångar har diskuterats flitigt och det finns argument både för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgången i balansräkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom läkemedelsindustrin är en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla läkemedel som når utvecklingsfasen kommer ut på marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda läkemedlen är tillräckligt lönsamma för att så småningom täcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen ämnar svara på följande frågor: Vilka är de huvudsakliga faktorer som begränsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgång? Vilka är de tänkbara orsakerna bakom läkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen är att identifiera hur företagen inom läkemedels-branschen redovisar FoU i sina räkenskaper, samt vilka begränsningar och möjligheter företagen står inför i och med gällande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen är i huvudsak konstruerad med hjälp av den kvalitativa metoden.