För att företag ska kunna utvecklas krävs tillgång till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte är lika lätt för dessa att få tillgång till riskkapital och långfristiga lån som det är för större företag. På grund av detta måste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ är finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegränsningar och fungerar därmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan påverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie är att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva användningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan påverka användningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom små och stora städer och i så fall hur de påverkar.

Titel: Riskhantering inom små till medelstora företag.Problem: Olika sorters risker kan förekomma och påverka företag därför ställs frågan hur hanteringen av dessa risker sker inom små till medelstora företag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur små till medelstora företag hanterar risker.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod ligger till grund för uppsatsen. Intervju har använts för att införskaffa nyttig information i undersökningssyfte. Intervjuer från respondenterna har sammanställts, sammanfattats och analyserats.Resultat: Företagen i uppsatsen har en god riskhantering. De risker som de själva inte kan hantera outsourcas till riskhanteringsspecialister.Problemet är att kostnaderna inte ska överstiga vinsterna med hanteringen. Företagen har dock hittat en bra balans där.

Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras.

Under det senaste decenniet har frågan om riskhantering fått ökat ge-nomslag och det har växt fram ett behov att identifiera, värdera och hantera risker. En stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har präglat 2000-talet. Det finns en ständig utveckling inom ämnet och den ligger främst i vad som företa-gen väljer att ta upp som risker och hur arbetsprocessen utformas.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att hantera och redovisa sina risker.Vi har använt oss av en abduktiv ansats för att uppfylla syftet med uppsat- sen. För att samla in empiri gjordes sju kvalitativa intervjuer som hade en låg grad av standardisering.Vi har kommit fram till att företagen som medverkade utgår från standar-der, men har utvecklat det till ett eget system. Det finns inget klart förhållningssätt för hur företagens riskredovisning ska se ut, vilket gör att det skiljer sig mellan före-tagen..

Kina har sedan ett antal år tillbaka en medveten strategi att attrahera ny teknologi och kompetens in i landet. Med sina låga löner och oändliga utbud på arbetskraft lockar de många företag att till exempel förlägga sin tillverkning där. Landets snabba expansion och utveckling medför också att det finns stora möjligheter för utländska företag att etablera sig på denna gigantiska marknad. Vi ställer oss dock frågorna vilka risker som vissa svenska tillverkningsföretag ställs inför i samband med en kinainvestering och hur dessa risker hanteras? Samt om dessa risker utmynnar i en extra riskpremie?Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka risker de undersökta svenska tillverkningsföretagen beaktar då de investerar i Kina, samt hur dessa risker hanteras och hur riskpremien påverkas.Studien är genomförd med en kvalitativ metod, där fem tillverkande företag i regionen runt Jönköping intervjuats angående deras direktinvesteringar i Kina.

SSAB Tunnplåt AB i Borlänge arbetar aktivt med att förebygga olyckor och som en del i detta arbete utförs riskinventeringar och riskanalyser över företagets olika processer. Denna rapport syftar till att identifiera risker som uppkommer i samband med transport och lossning av saltsyra inom SSAB Tunnplåt AB´s område. Förslag till säkerhetshöjande åtgärder för de risker som är utmärkande ska även tas fram. Saltsyrahanteringen inom SSAB Tunnplåt AB i Borlänge har studerats och möjliga skadehändelser har identifierats. Sannolikhets- och konsekvensbedömningar för dessa har skattats, varefter en riskbedömning har presenterats i form av en riskmatris.

Ungdomar är idag frekventa användare av internet. I och med den höga användningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att få en förståelse för föräldrars föreställning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att föräldrar ser risker så som att deras ungdomar möter obehagliga nätkontakter, pornografi samt risker gällande tidslängden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering föräldrar använder gällande ungdomar och internet visar på att föräldrar använder olika typer av strategier. Dessa är exempelvis samtal om användande, att använda tillsammans och vara närvarande under användandet, regler i hur mycket tid online ungdomen får spendera, regler i vad ungdomen får göra online, övervakat användande via säkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter användning.De frågeställningar studien ämnar besvara är Vilka risker ser föräldrarna gällande ungdomar och internet? samt Hur resonerar föräldrarna om riskhantering gällande ungdomar, internet och risker? Detta görs via åtta intervjuer med tio föräldrar till ungdomar mellan tolv och sexton år.

Olika intressenters skärpta krav på genomlysbarhet, vad gäller de risker företag utsätts för och hur dessa hanteras, är en konsekvens av den senaste tidens uppmärksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via årsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsättningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att använda ett ramverk för en fullständig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvärldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig åt mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? Används kvantitativa mått för att mäta riskernas påverkan? Undersökningen visar inte på några entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas.

Öppen källkod är ett sätt för programutvecklare att distribuera verket tillsammans med dess källkod och göra det fritt läsligt och modifierbart. Denna studie analyserar och identifierar risker och möjligheter som kan uppkomma vid migration till och driftsättning av öppen källkod. Metoden som används är intervjuer med representanter från ett urval av Skaraborgs kommuners IT-avdelningar. Studien har visat indikationer på att både risker och möjligheter skulle kunna finnas. Riskerna ligger främst i att kommunerna bör vara medvetna om att alla roller inom en kommun är viktiga, medan möjligheterna ligger främst i att de indikerar medvetenhet om begränsningar i kunskap vilket är viktigt för en lyckad migration och driftsättning.

I uppsatsen kommer det fram att människor är mer medvetna om risker och hot än vad de var för 20 år sedan. Detta framkommer genom att artiklarna som analyserats angående mordet på Olof Palme var mer inriktade på hur chockerande det var för Svenska folket och hur oväntat ett dåd av detta slag var. I artiklarna angående Anna Lindh var människor även där chockade över dådet men det chockerande var i stället att det kunde hända en gång till i Sverige. I de artiklarna har koncentrationen mer legat på gärningsmannen och polisens arbete.I och med detta kunde vi se att befolkningen i Sverige lever med en större medvetenhet om de risker och hot som finns omkring dem i samhället. Detta stämmer väl med de teorier som uppsatsen tar upp om att det finns risker och hot som en del av vardagen på ett annat sätt än för 20 år sedan..

Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Kalkylapplikationer används frekvent av företag för bearbetning av finansiell information. Denna uppsats inriktar sig på Excel, som är den vanligast förekommande kalkylapplikationen. Vår undersökning visade att Excel betraktas som ett mycket bra och flexibelt verktyg och att applikationens kalkylark är av stor betydelse för företagens verksamhet. Kalkylerna används främst inom finansiella processer för bland annat sammanställning av årsredovisningar, budgetering och kalkylering, vilket gör att många av de här kalkylerna är signifikanta för verksamheten. För att uppfylla företagsspecifika behov tenderar kalkylerna också att vara egenutvecklade inom företagen. Då kalkylerna är egenutvecklade samtidigt som de är signifikanta ställs höga krav på både utvecklare och slutanvändare. Studier har visat att nästintill alla kalkyler innehåller fel och att behovet av intern kontroll inte tas på fullt allvar.